Forskare på Karlstads universitet publicerade förra veckan boken Nätverksstrukturer och skuggstrukturer i regionalpolitiken. Med anledning av det har jag blivit intervjuad av Nya Wermlands Tidningen och SVT:s Värmlandsnytt. I fredags fick jag ett dedicerat exemplar av boken från en av författarna – Gerd Lindgren – tack så mycket! Gerd har även hållit mig informerad under arbetets gång om de viktigaste rönen.
I boken målar man en bild av manliga nätverk som har stort inflytande och makt i Värmland, på bekostnad av inflytande för kvinnor. Man har tagit utgångspunkt i hur det regionala tillväxtprogrammet Hållbar Värmländsk växtkraft 2004–2007 utarbetades och genomfördes.
Eftersom det är en kritisk granskning som gjorts vill jag i det här inlägget berätta om den milstolpe för regional utveckling i Värmland som jag menar programarbetet utgjorde. Då jag är en av de personer som var mest involverad i att utforma processen vill jag här dela med mig av några reflektioner om hur författarna beskrev det som hände.
• I boken gör man inte någon tydlig skillnad mellan huvudprogrammet och handlingsprogrammet. Processerna var väldigt olika och enligt min uppfattning var det huvudprogrammet som fick störst betydelse som underlag för finansiering av projekt och som riktningsgivare för det regionala utvecklingsarbetet lång tid framöver.
• Utformning av HUR arbetet med att utarbeta huvuddokumentet för det regionala tillväxtprogrammet Hållbar Värmländsk växtkraft 2004–2007 skulle göras var mycket medvetet genomtänkt. Avsikten var att förhindra att enskilda personer, organisationer eller för den delen rådande uppfattningar skulle kunna dominera – alla skulle få lika stora möjligheter att komma till tals. Ambitionen var deltagande av en mångfald av människor med olika perspektiv och kunskaper från olika organisationer, alla delar av länet och en jämn fördelning mellan kvinnor och män. Min uppfattning är att vi lyckades mycket väl med våra intentioner.
• Arbetet med tillväxtprogrammet Hållbar Värmländsk växtkraft 2004–2007 lade grunden för det goda samarbetsklimat vi har i Värmland idag och det har bidragit till att vi numer får internationell uppmärksamhet för det regionala innovationssystem vi har byggt upp sedan dess.
Resultatet av arbetet utgör fortfarande grundstommen för det regionala utvecklingsprogrammet för åren 2009 – 2014; Värmland växer – och känner inga gränser.
Var hade vi varit idag utan denna medvetna satsning på delaktighet, mångfald och utifrånperspektiv på Värmland? Vilket inflytande hade de informella skuggnätverken haft utan denna satsning?
Gränsgångaren 