Det värmländska näringslivets konkurrenskraft kartlagd

Gränsgångaren Företagsamhet och entreprenörskap, Regional tillväxt 9 januari, 2012 1 minut

Det värmländska näringslivet påverkades starkt av finanskrisen och den påföljande lågkonjunkturen 2008 och 2009.
2010 kan det dock konstateras att det värmländska näringslivet överavkastar igen. Återhämtningen är tydlig.
Flera kommuners näringsliv i Värmland uppvisar starkt beroende av ett eller flera företag.

Här har ni tre slutsatser från rapporten: Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland- enligt Simplermetoden. Det finns många fler slutsatser att dra. Dela gärna med dig av dina genom att kommentera detta blogginlägg.

Ladda ner rapporten.

Tabeller: Största företagen per kommun och största företagen per bransch.

Publicerad av Gränsgångaren

Jag är strateg inom forskning och innovation med ansvar för smart specialisering på Region Värmland. I am Manager of Research and Innovation in charge of Smart Specialisation at Region Värmland i Sweden. Har mer än 20 års erfarenhet av regional hållbar utveckling med ansvar för det regionala utvecklingsprogrammet, klusterstrategin, entreprenörskap och nu senast smart specialisering. Bildande av Akademin för smart specialisering, etableringen av Karlstad Innovation Park och RISE Servicelabs i Karlstad, inkubatorn Sting Bioeconomy samt ansökningar till Vinnovas Vinnväxtprogram har även varit på dagordningen. Det händer att jag efterfrågas i internationella sammanhang inom smart specialisering, t ex av EU-parlamentet, EU-direktorat och 2018 när Brasilien introducerar smart specialisering för sina regioner. Visa alla inlägg av Gränsgångaren

Publicerat 9 januari, 2012

2 reaktioner till “Det värmländska näringslivets konkurrenskraft kartlagd”

Bo-Josef Eriksson skriver:

9 januari, 2012 kl. 11:28

Att flera kommuner uppvisar ett starkt beroende av ett företag är viktigt att ha med sig. Det är dock viktigt att påpeka att enskilda kommuner oftast inte utgör en isolerad arbetsmarknad, näringslivet i kommunen bör därför även betraktas tillsammans med övriga kommuner som ingår i den lokala arbetsmarknaden. Kommunens ”näringsliv” bör alltid betraktas utifrån pendlingsmönster då detta säger mer om hur näringslivet och arbetsmarknaden för de boende i kommunen ser ut. Näringslivet och arbetsmarknaden för de boende följer oftast inte en administrativ gräns.

GillaGilla

Svara
Hans Nilsson skriver:

10 januari, 2012 kl. 03:35

Jag tycker Simplermodellen är ett bra och långsiktigt verktyg, där man kan se förändringarna i företagen,( faktiska siffror), och som kan vara ett kommunalt och regionalt hjäplmedel vid strategisk planläggning på kommunal och regional nivå.

Hans Nilsson, Torsby kommun

GillaGilla

Svara