Att göra affärer i Norge

Emelie Palmér, chef exportrådet i Oslo
Emelie Palmér, chef exportrådet i Oslo.

 

Norskar äter inte tårta lika ofta som svenskar men gillar brunost! Vad har det med affärer i Norge att göra?

Den 28-29 mars var vi i Oslo tillsammans med ett femtiotal företagare från de värmländska klustren Compare (IT) och Stål & Verkstad. Den norska finansmannen Olaf Thon var en av våra värdar genom att vi bodde på hans hotell Bristol i centrala Oslo och att han var en av huvudtalarna under mötet. Det svenska Exportrådet var den andra värden. De hade förberett sig med analyser av IT- och offshorebranscherna. Och Exportrådets platschef i Oslo, Emelie Palmér, berättade för oss om Norge, norsk kultur och affärskultur.

Det finns goda förutsättningarna att göra affärer i Norge. De är vår största exportmarknad och har dubbelt så hög BNP per capita jämfört med Sverige. Olja och gas skapar stora investeringsutrymmen i andra sektorer. Oslo är kanske den mest dynamiska storstadsregionen i Europa. För ett par år sedan var det ca fem av Compares drygt 90 medlemsföretag som gjorde affärer i Norge. Idag är det minst 55!

För att kunna göra affärer behöver vi kunna en del om kulturen. Det är en stor risk för oss att vi underskattar skillnaderna. Här kommer ett axplock av norgekunskap.

Det är mer fokus på individen. Det går snabbare i Norge. Möten är inte till för att skapa relationer utan för att nå resultat. Man ska vara beredd att fatta beslut eller ta en prisdiskussion vid första mötet.

Beslut fattas högre upp i organisationer i Norge. Man är mer riskbenägen och drar ibland tillbaka beslut om man inte förankrat tillräckligt högre upp.

När svenskar fattar beslut har chefen ofta en stab med sig och håller sig i bakgrunden.

Det är överlag mindre formellt i Norge. Underskatt aldrig en Norrman i lusekofta, det kanske är den som fattar beslut!

Norskar undrar vad vi gör mellan tolv och ett på dagen, själva äter de sin lunchpakke framför datorn. I gengäld går hem tidigare. Eftersom man jobbar mindre prioriterar man sin tid hårdare.

Tänk på att norskar kan Sverige bättre än vise versa. Det mesta som blir populärt i Sverige blir också populärt i Norge.

Hur är det med bakverken då, äter inte norskar tårta? Jo men det heter bløtkake och man äter den inte ”när katten har namnsdag”, dvs vid lika många olika tillfällen som vi svenskar. Det här hade inte Frödinge kollat innan de dundrade in med sina frysta prinsesstårtor. Däremot gjorde Wasabröd succé när man lade brunost mellan knäckeskivorna i sina färdigförpackade smörgåsar. Dubbelrätt alltså, en modern variant av lunchpacke och med rätt pålägg!

Sensmoralen är att norska marknaden har stora möjligheter, vi har också stora likheter i kultur och vi förstår varandra. Men det finns också skillnader som man inte ska underskatta. Förbered er, ta reda på när man ska bjuda på bløtkake!

PS. Det pratades en hel del om en Värmlandsambassad i Oslo under affärsresan. Jag hoppas att kunna komma tillbaka om den frågan på Gränsgångaren längre fram.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s