Jag är strateg inom forskning och innovation med ansvar för smart specialisering på Region Värmland.
I am Manager of Research and Innovation in charge of Smart Specialisation at Region Värmland i Sweden.
Har mer än 20 års erfarenhet av regional hållbar utveckling med ansvar för det regionala utvecklingsprogrammet, klusterstrategin, entreprenörskap och nu senast smart specialisering. Bildande av Akademin för smart specialisering, etableringen av Karlstad Innovation Park och RISE Servicelabs i Karlstad, inkubatorn Sting Bioeconomy samt ansökningar till Vinnovas Vinnväxtprogram har även varit på dagordningen. Det händer att jag efterfrågas i internationella sammanhang inom smart specialisering, t ex av EU-parlamentet, EU-direktorat och 2018 när Brasilien introducerar smart specialisering för sina regioner.
Today it was announced that I will be appointed an honorary doctorate at Karlstad University
It is most gratifying and honorable that my assignment on smart specialisation where Karlstad University plays a central role is being noticed and appreciated. My hope and conviction is that the research collaboration and also the educations that follows as a result will be increasingly important for the development of Värmland’s business life and also for the public sector.
In April 2023, we had a successful kick-off in Karlstad in Värmland for the DEBUTING project. During four years, we will explore the possibilities that lie in integrating gender as a perspective in cluster development and smart specialisation. We at Region Värmland are the lead partner, the Center for Gender Studies at Karlstad University contributes as the advisory and knowledge partner.
Many inspiring examples were presented, this time mainly from Värmland but also from other parts of Europe made a strong impression on the participants during the days in Karlstad. For me, even if I am quite well informed it was an eye opener on how much we do with a gender perspective included when it comes to the cluster organisations, Karlstad University, Karlstad Innovation Park and we our selves at Region Värmland.
We are all in all 10 regions in Europe with very different conditions, experiences and knowledge about gender equality, and the importance of inclusion and diversity for innovation, renewal and competitiveness, sharing a great compassion for the topic. What remains, however, is the big question – how do we break up the invisible borders we have on the gender-segregated labor markets in order to build a more equal, inclusive and innovative working life at all levels from the ground flor to the top of the staircase.
Tisdagen den 8:e mars 2022 – på internationella kvinnodagen – antogs Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för hållbar smart specialisering 2022-2028. Det var ett enhälligt beslut taget av den regionala utvecklingsnämnden för Region Värmland. Ledamöter i hela det politiska spektret uttryckte sitt starka stöd för strategin och sin starka övertygelse om dess betydelse.
På motsvarande sätt sluter Värmlands kommuner, Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Värmlands län och klusterorganisationerna med fler upp bakom strategin. De grannregioner i Sverige och Norge som Värmland samarbetar mest med visar även de ett starkt stöd för strategin och de önskar öka samarbetet med Värmland inom passande smarta specialiseringsområden.
Så här i brytpunkten mellan arbete och semester för oss flesta dristar jag mig att lägga ut rapporten som äntligen är klar – Sex år med smart specialisering i Värmland 2015 – 2020. Vi som har arbetat med underlaget har alla slagits av omfattningen av de insatser som gjorts och inte minst av alla värdefulla resultat som åstadkommits inom smart specialisering i Värmland.
Min förhoppning är att rapporten kan bli till stimulerande läsning i sommar eller något att inspireras av när ni är tillbaka till jobbet.
Ett stort tack till alla som bidragit med innehållet i rapporten och en ännu större tack till alla som arbetat dagligen för att förverkliga intentionerna i strategin. Det finns ett enormt engagemang hos er alla som vi hoppas lyser igenom i – Sex år med smart specialisering i Värmland 2015 – 2020.
Ha en skön semester och väl mött till en spännande höst hälsar
Anders
P.S. Jag funderade ett tag på att ge rapporten undertiteln ”Vad som händer under skräpytan” för att göra en referens till Kjell A Nordströms uttalande 2017. Men jag avstod. Min tanke med undertiteln var att berätta att det händer väldigt mycket positivt som de flesta värmlänningar inte har någon aning om – under ytan. Att kalla det sommarvackra Värmland skräpyta skulle förstås var en ironisk vink till Kjell A.
At the turning point between work and vacation for most of us (in Sweden any way), I dare to publish the report that is finally ready – Six years of smart specialisation in Värmland 2015 – 2020. We who have worked with the report have all been struck by the scope of the efforts made and not least of all the valuable results achieved in smart specialisation in Värmland.
On page 9 – 10 you will find a summary in english.
My hope is that the report can be a stimulating read this summer or something to be inspired by when you return to work.
Thank you so much everyone who contributed to the content of the report and an even bigger thank you to everyone who worked daily to realize the intentions of the strategy. There is a huge commitment from all of you that we hope shines through in – Six years of smart specialization in Värmland 2015 – 2020.
OECD arrangerar ett internationellt webbinarium om den värmländska Akademin för smart specialisering där världsledande experter på smart specialisering som Dominique Foray och John Goddard medverkar tillsammans med Darja Isaksson, gd på Vinnova.
OECD:s experter menar att man har hittat något unikt i Värmland och som fler lärosäten och regioner runt om i världen borde få ta del av.
The OECD have reviewed the collaboration that Region Värmland has with Karlstad University and which goes by the name Academy for smart specialisation. The collaboration covers all of Värmland’s smart areas of specialisation with research and innovation projects etc. The evaluation also extends to the innovation ecosystems and includes, above all, the clusters and incubator, but also other functions, test beds etc.
This is in summary how the OECD writes about the Academy’s significance: ”The Academy for Smart Specialisation has originated from a long lasting partnership between the regional government of Värmland and the University of Karlstad. Its aim is twofold: first, generate academic research and skills in areas that are relevant for regional competitiveness, as identified by Värmland’s Smart Specialisation Strategy; and second, generate advanced services that help enhance the region’s capacity in identifying emerging industries and key local assets.
Regarding the smart specialisation strategy itself, the following conclusion has been drawn:”Smart specialisation has been transformational in Värmland by promoting new specialisations and skills in the forest-based bioeconomy, ICT and care, smart industry and tourism for example. The smart specialisation concept is firmly rooted in Värmland’s approach to sustainable and inclusive growth and well-being, as reflected by its regional development strategy. The region managed to capitalise on existing strengths and generate new knowledge networks. Bringing clear priorities into the regional agenda has facilitated the allocation of available resources. The success of smart specialisation in Värmland owes to the institutional “mobilisation” of regional actors, political agencies and place-based leadership combined with high levels of trust and social capital in the region”
The evaluation of the Academy for Smart Specialisation was produced by the OECD’s Centre for Entrepreneurship, SMEs, Regions and Cities (CFE), with help by expertise and collaboration of Nordregio.
Raffaele Trapasso (Economist and Project Co-ordinator, CFE), co-ordinated and co-drafted the assessment in collaboration with Jukka Teräs, Senior Research Fellow at Nordregio, Linnea Löfving, Research Fellow at Nordregio, and Diana N. Huynh, Junior Research Fellow, Nordregio. Sandra Hannig (Policy Analyst, CFE).
External partner of the team was Denis Gauvreau, Director of Business Development and Innovation at Polytechnique Montreal, Canada.
En ambitiös studie av den skogliga bioekonomins utveckling i Värmland och betydelsen av aktörer har publicerats i den välrenommerade vetenskapliga tidskrift Geoforum.
Inom aktuell forskning anses det särskilt viktigt att få en bred förståelse för inflytelserika aktörers roller i utvecklingsprocesser för att förstå regional industriell omstrukturering i ett långsiktigt perspektiv.
I Värmlands fall har det historiskt fokuserats på pappersmassa och pappersprodukter som förpackningsmaterial till att man breddat sitt arbete till området skogsbaserad bioekonomi, vilket har resulterat i en större variation av biobaserade produkter.
Utvecklingen mot en biobaserad ekonomi har skett på tre sätt:
Uppgradering av existerande industri
Diversifiering av relaterad industri
Uppkomsten av teknologiskt orelaterade industrier/branscher.
Utvecklingen krävde en förändring i tankesätt av lokaler aktörer, en mobilisering av resurser och nya kompetenser samt innovativa produkter i bioekonomin. Studien omfattar tiden från början av 1990-talet fram till och med 2019. Ca 200 dokument om utvecklingen av pappers- och massaindustrin i Värmland har studerats, över 15 informanter har valts ut i ett mångdimensionellt perspektiv (kön, tidsperiod, roll, sektor etc). Intervjuer har gjorts i omgångar för att fånga upp nya frågeställningar och för att säkra data. Ett fyrtiotal videoupptagningar har gjorts från bioekonomikonferenser i Värmland och Power Point-presentationer från en rad experters presentationer har analyserats. Utöver det har även webbsidor gåtts igenom.
We who work in organisations with the mission of regional development are affected by the corona crisis like everyone else. We deal with issues such as the safety of our personnel, how we ourselves minimise the risk of infection spread and how we should maintain our operations. In Sweden, we are also part of the same organisation as the health care system that has to deal with the spread of infection in society, the protection of vulnerable groups and the maintenance of capacity for care.
We now have to ask ourselves how to deal with the corona crisis in the sense of – sustainable regional development, that is, in a social, environmental and not least in an economic perspective! We also need to think about our role in this situation.
As a (proud) member of the Innovative and Resilient Regions working group in the Nordic Council of Ministers cooperation program for regional development and planning, I realise that one of our reports has become highly relevant in this context and could be a support to regions for how they are involved in the regional development mission can relate to the emerging corona crisis. I am referring to the report ”Regional Economic and Social Resilience”.
Although the main question in the report is: can resilience be built in advance?, the report also addresses the question – What is the role of regions (and their different actors) in… reacting to shocks?
To give you a quick guide, I highlight some of the key concepts and factors.
First, what does the concept of resilience mean?
Resilience refers to the capacity to cope with change and continue to develop.
Two possible ways of recovering from a shock or disturbance are: by bouncing back’ or by ‘bouncing forward’.
Resilience is thus about the ability to handle change and at the same time continue to develop. One perspective to include already when the crisis is developing is what we see can happen after the crisis. Is it about ‘bouncing back’ or ‘bouncing forward’ (or combinations of both depending on eg industries)? Should we focus solely on reducing the acute damage or is it also an opportunity for renewal of the economy?
Some principles for understanding and managing regional resilience are:
Preparedness
Learning / innovation
Thresholds
Responsivness
Diversity and Redundancy
Connectivity
Selforganisation
Inclusion
Social Cohesion
Factors affecting how to design a program to deal with resilience in a particular situation are:
What kind of crisis it is about. In this case, a co-varied crisis between pandemics and the economy.
Complexity and connectivity
Change
Uncertainty
Political Will
Power Dynamics
Timeframe
Resilience depends on three ‘capacities’ of the region:
absorptive capacity, which signifies its ability to resist the negative impact of shocks;
adaptive capacity, which signifies its ability to adapt to new conditions; and
transformative capacity, which signifies its ability to change fundamental structures and alter impacts
(OECD, 2014).
The mere existence of regional assets does not guarantee their effective use in managing risks or enhancing wellbeing, yet their absence may tell us something about the region’s vulnerability (ODI, 2016). Therefore, these capacities may be related to what measures are in place, and how regional actors react to shocks and disturbances.
The current report is based on the ‘Guidelines for Resilience Systems Analysis’ (RSA) developed by the OECD (2014).
The authors of the report are Alberto Giacometti and Jukka Teräs at Nordregio – The Nordic Council of Ministers Research Institute for Regional Development and Planning.
Utsikt över Thunder Bay med The Sleeping Giant i bakgrunden.
Kanada är världens största exportör av skogsprodukter. De har starka aktörer för forskning och innovation. Men marknaden är inte lika mogen som den svenska för de nya produkterna från skogen, de är inte lika bra som oss i skogsproduktion och de har ingen motsvarighet till Paper Province.
Det är på den här spelplanen vi kan mötas och tillsammans göra det vi formulerat i visionen i vår strategi för smart specialisering ”visa vägen med biobaserade innovationer från skogen till ett fossilfritt och hållbart samhälle”.
Under en vecka har vi träffat ett stort antal och viktiga aktörer i två av Kanadas främsta provinser inom skoglig bioekonomi – Ontario och Quebec.
Inom räckhåll finns nu möjligheter för forskarutbyten med Karlstads universitet, start-ups och industriella partners till Sting Bioeconmy och etableringsfrämjande i båda riktningarna. Framförallt finns det nu möjligheter till att vi tillsammans kan utveckla ett samarbete för att i global skala vara med och bidra till att utveckla den skogsbaserade bioekonomin.
Det första mötet hölls i Ontario i staden Thunder Bay – en plats som har många likheter med Karlstad och Värmland, som klimatet, antal invånare, läget vid norra kusten av en stor sjö (i deras fall Lake Superior), pappersbruk, universitet av samma storlek som i Karlstad och med en profil med skogsindustriell forskning. Universitetet har till och med en sol i sin logga.
Pedram Fatehi visar en liten del av den imponerande stora uppsättningen av utrustning för Gunilla Carlsson-Kvarnlöv och Per Tomani
Våra värdar CRIBE (Centre for Research & Innovation in the Bioeconomy) hade ett ambitiöst och välgjort program under tre dagar med rubriken ”Nordic Colab Project”. Förutom att de hade ställt upp med en rad regionala aktörer hade de även flugit in personer från Ontario Ministry of Natural Resources & Forestry i Toronto och personal från FPInnovations från andra delar av Kanada. Det mål vi satt upp var att vi skulle ha något eller några projekt igång inom sex månader. Samarbeten inom lignin, m fl områden identifierades samt forskarutbyten diskuterades och kommer att följas upp av ett möte nästa år i Värmland.
Samling för sammanfattning och slutsatser i Thunder Bay. Stående och längst till vänster, Chris Walton, vd för CRIBE.
Virginie Chambost från företaget EnVertis
Sista dagen i Kanada hade vi ett möte i Montreal, Quebec. Värdar för mötet var CRIBIQ (Konsortiet för forskning, innovation och biobaserade industriella processer i Quebec). Initiativtagare och organisatör var Virginie Chambost från företaget EnVertis. När hon var i Sverige och utvärderade Paper Province vinnväxtinitiativ imponerades hon av Paper Province och vad vi gjorde i Värmland inom skoglig bioekonomi. Därför erbjöd hon sig att organisera ett möte med oss i Montreal. Hon hade samlat ett tretiotal personer för en workshop på temat: Talk Ecosystem for the Bioeconomy! De har inget kluster inom bioekonomi och de ville därför ägna mötet åt att lära sig av oss om hur vi jobbar med bioekonomin och vilken roll Paper Province spelar. Virginie kommer till Sverige i mars. Det blir ett tillfälle att följa upp och jobba vidare.
I Kanada var de mycket imponerade av att det vi gör i Värmland trots att vi är så små. Det är först nu och tack vare vinnväxtprogrammet vi har kapacitet att bygga relationer på det här sättet.
Resan möjliggjordes bl a genom Region Värmlands avtal och samarbete med RISE. Jag vill därför rikta ett särskilt tack till Per Tomani som stod för initiativet, kontakterna och mycket av förberedelserna.
Företag och organisationer vi mött under resan:
Ontario
Centre for Research & Innovation in the Bioeconomy
Thunder Bay Community Economic Development Corporation
Thunder Bay Chamber of Commerce
Northern Ontario Innovation Centre
Lakehead University
Confederation College
Forests Ontario
FPInnovations
Northwestern Ontario Municipal Association
Ontario Ministry of Natural Resources & Forestry
Lakehead University
Gränsgångaren 