Karlstadsföretaget hemCheck till börsen

Den 15 mars fick Annelie Brolinson, vd för Karlstadsföretaget Hemcheck Sweden, ringa i börsklockan på Nasdaq Stockholm.

Företaget hemCheck som grundades 2010 av läkaren Mathias Karlsson är ett spännande exempel på hur ett företag fått ett starkt stöd från det värmländska innovationsstödssystemet. För att nämna några så är det inkubaton Inova, Almi Invest, Centrasjukhuset i Karlstad och medicinteknikföretaget Calmark som hjälpt till.

hemCheck tog del i Inovas inkubatorprogram mellan 2011-2013. De blev årets alumniföretag från Inova år 2015 med motivationen:

Målinriktat hårt arbete, uthållighet, rätt kompetens i rätt tid och ett omfattande fotarbete ute hos användare har varit viktiga framgångsfaktorer för hemCheck.

Allt började med en matchning av affärsidé och en ung biomedicinare med näsa för äventyr.

Almi Invest i Karlstad och även bl a medicinteknikföretaget Calmark i Karlstad har investerat i hemCeck. Företagets huvudkontor finns idag i Karlstad.

Läs mer om Annelie Brolinson på Hemcheck om resan till börsen.

Read more about Annelie Brolinson at Hemcheck on the journey to the stock exchange

Det företagsamma Värmland – lättillgänglig och attraktivt slutdokumentation

Nu kan ni ta del av vad projektet Det företagsamma Värmland gjort. Nästan allt finns fr o m nu och ett antal år framåt på webben. Det hela är förpackat på ett lättillgängligt sätt och det behövs inte många klick för att nå den information man söker.

De viktigaste resultaten möter man direkt på första sidan. Det kan t ex handla om Sveriges största Starta företag-dag, att vi var först i Sverige med regionala sidor på verksamt.se eller att Värmlands kommuner numer är bäst i Sverige på bemötande och service gentemot företag.

Man kan lätt sortera ut vad som hänt i en kommun, vilket pressmaterial som gått ut eller vilka filmer som producerats. Du kan även gå in och filtrera ut allt som berört din organisation.

Inte minst gillar jag sidan om framtiden. Vad behöver vi förvalta och utveckla för att stärka entreprenörskapet i Värmland?

Min uppfattning är att det här kommer att bli en god förebild för hur stora projekt med offentlig finansiering gör sin slutredovisning. När projektledaren Margareta Callert och jag presenterade sidan för Tillväxtverkets programkontor i Gävle i fredags så fick jag den bilden bekräftad.

Skärmavbild 2013-12-02 kl. 09.13.12

Retroaktivitet möjlig för 2014 i regionalfonden!

Här kommer en positiv nyhet och svar på en fråga som vi vet många har.

Förvaltande myndighet har bestämt att retroaktivitet för ERUF programperioden 2014-2020 kommer att vara möjlig från den 1 januari 2014. Även om programmet öppnar för ansökningar först senare under 2014 (sommaren?) kommer projekten ha rätt att ta med retroaktiva kostnader från den 1 januari i sina ansökningar.

Detta kan förhoppningsvis mildra problemet för projektägarna med glappet mellan programperioderna. Som vanligt är det säkert ett antal andra förutsättningar som ska vara på plats. Glädjande är det i alla fall att retroaktivitet inte är uteslutet!

Värmlandssidor för våra entreprenörer på verksamt.se/varmland

Under det stora årliga entreprenörs- och innovatörseventet i Värmland – RAMP lanserade vi, dvs projektet Det företagsamma Värmland tillsammans med Tillväxtverket de regionala sidorna verksamt.se/varmland. Där finns information om alla organisationer i Värmland som ger gratis företagsrådgivning för människor som vill starta företag eller utveckla de företag de redan driver.

Verksamt Värmland 2013-10-13 22.23.30

Värmland klättrar i entreprenörsbarometern!

För en stund sedan satt vi spända och tittade på webbsändningen när Tillväxtverket presenterade Entreprenörsbarometern 2012. Frågan för oss var: har Värmland klättrat sedan 2004 eller har vi tappat?

Förra gången det gjordes en studie med jämförbara resultat var 2004. Den gången låg Värmland längst ner av alla 21 län i Sverige när det handlade om inställning till företagande och entreprenörskap. På frågan om du helst skulle vilja vara företagare var det endast 21 % av värmlänningarna som svarade ja. Bottenplaceringen 2004 har triggat oss att göra något åt saken. Vi har t ex satt upp en vision att i framtiden bli ”Årets klättrare”. Den här gången är det 27 % av oss som skulle föredraga att vara företagare. Det är alltså en ökning med sex procentenheter. Vi har med den ökningen även klättrat uppåt tre steg i rankingen bland länen. Det innebär att vi är på åttonde plats om man gör en rankinglista på de som förbättrat sitt resultat mest. Gör man en ranking lista på vilka regioner som klättrat mest i placering sedan förra listan så hamnar Värmland på nionde plats.

Vi har alltså rört oss åt rätt håll men vi har en bit kvar för att kunna kalla oss Årets klättrare. Den här gången är det Gotland som har gjort så väl största ökningen som snabbaste klättringen. På ön var det hela 14 procentenheter fler som helst ville vara företagare. Man gick från 12:e till första plats. Norrbotten var näst bästa klättrare och gick från 20:e till 11:e plats.

Under perioden 2004 – 2012 har vi gjort framgångsrika satsningar på entreprenörskap i skolan och högre utbildning i form av Ung företagsamhet och Drivhuset. De ligger i topp i Sverige vad gäller startade företag. Åren 2011 – 2013 driver vi projektet Det företagsamma Värmland som har som syfte att bidra till att vi inom några år ska var Årets klättrare.

Jag tror vi har visionen Årets klättrare inom räckhåll om vi vässar oss ytterligare och håller  i våra satsning några år.

Låt oss fortsätta att mobilisera och inspirera varandra och vässa våra verktyg. Jag tror det finns en realistisk chans att Värmland kan bli känt för att vara en stark entreprenörsregion.

Skärmavbild 2013-03-21 kl. 06.53.14
Sammanställning från Entreprenörsbarometern 2004 och 2012.

Uf-alumner, potential för tillväxt!

Ung företagsamhet Värmland hör till de bästa i Sverige när det handlar om antal Uf-företag som startas varje år. Man har växt stadigt och 2012 var det 1 100 gymnasieelever som startade företag. Därför finns det numer många före detta Uf-elever i Värmland. Ett stort antal av dem driver riktiga företag idag. Men vi tror att det finns en potential för att fler Uf-alumner (fd Uf:are) skulle kunna driva företag om de får lite stimulans och uppmuntran.

Nu har Ung företagsamhet Värmland gjort en undersökning om vad föredetta Uf-företagare tycker om sin framtid, vad de gör idag och hur de ser på framtidens möjligheter i Värmland.

Svaren från undersökningen lyfts fram under en lunch på Ung företagsamhet i Värmlands entreprenörsmässa tisdagen den 5 februari 2013. Till mötet har man bjudit in några gäster för vidare diskussioner och dialog.
Moderator är Kristoffer Appelquist, inflyttad värmlänning, driven komiker som 2012 blev utsedd till årets komiker och med ett stort entreprenörskaps- och samhällsengagemang.
För anmälan och mer spännande information, se UF_inbjudan_lunchseminarium 130205.

Vilka regelförändringar vill vi se för strukturfonderna nästa programperiod?

Arbetet pågår för fullt på näringsdepartementet för att förbereda nästa strukturfondsperiod (trots den skeptiska officiella svenska hållningen). På departementets senaste mötet med oss i regionerna var det tydligt att de flesta framför allt vill se förbättringar i hur vi använder fonderna.

Vilka regelförändringar vill vi i Värmland ha för att få bättre förutsättningar att använda strukturfonderna effektivt i kommande programperiod?

I vår region är vi i ett läge där en av våra prioriterade klustersatsningar, The Packaging Arena, har hamnat i ett osäkert läge om finansiering pga brister i förutsättningar för att jobba långsiktigt med strukturfonderna, pengarna räckte inte hela vägen. Nu får vi hoppas att det ordnar sig till slut, men osäkerheten innebär att värden av stora investeringar riskerar att snabbt försvinna.

I Sverige har vi bestämt oss för att bevilja max tre år långa projekt. Här är det är inte EU som styr oss! Bara det nationella regelverket tillät skull vi kunna kunna fatta beslut om projekt som pågår sju år. Hur skulle det vara om vi gjorde så men lade in ett par avstämningspunkter för att avgöra om det är värt att fortsätta satsningen? Alltså mer av ett långsiktigt programarbete.

Läs om vad långsiktighet har betytt i satsningen på tio nya professurer på Karlstads universitet. Helt avgörande var att förlänga tidshorisonten från tre år till fem genom en överenskommelse mellan Region Värmland och Karlstads universitet.