Six years with Smart Specialisation in Värmland 2015-2020

At the turning point between work and vacation for most of us (in Sweden any way), I dare to publish the report that is finally ready – Six years of smart specialisation in Värmland 2015 – 2020. We who have worked with the report have all been struck by the scope of the efforts made and not least of all the valuable results achieved in smart specialisation in Värmland.

On page 9 – 10 you will find a summary in english.

My hope is that the report can be a stimulating read this summer or something to be inspired by when you return to work.

Thank you so much everyone who contributed to the content of the report and an even bigger thank you to everyone who worked daily to realize the intentions of the strategy. There is a huge commitment from all of you that we hope shines through in – Six years of smart specialization in Värmland 2015 – 2020.

Best regards


According an OECD report, The Academy for Smart Specialisation is a success

The OECD have reviewed the collaboration that Region Värmland has with Karlstad University and which goes by the name Academy for smart specialisation. The collaboration covers all of Värmland’s smart areas of specialisation with research and innovation projects etc. The evaluation also extends to the innovation ecosystems and includes, above all, the clusters and incubator, but also other functions, test beds etc.

This is in summary how the OECD writes about the Academy’s significance: ”The Academy for Smart Specialisation has originated from a long lasting partnership between the regional government of Värmland and the University of Karlstad. Its aim is twofold: first, generate academic research and skills in areas that are relevant for regional competitiveness, as identified by Värmland’s Smart Specialisation Strategy; and second, generate advanced services that help enhance the region’s capacity in identifying emerging industries and key local assets.

Regarding the smart specialisation strategy itself, the following conclusion has been drawn:”Smart specialisation has been transformational in Värmland by promoting new specialisations and skills in the forest-based bioeconomy, ICT and care, smart industry and tourism for example. The smart specialisation concept is firmly rooted in Värmland’s approach to sustainable and inclusive growth and well-being, as reflected by its regional development strategy. The region managed to capitalise on existing strengths and generate new knowledge networks. Bringing clear priorities into the regional agenda has facilitated the allocation of available resources. The success of smart specialisation in Värmland owes to the institutional “mobilisation” of regional actors, political agencies and place-based leadership combined with high levels of trust and social capital in the region”

The evaluation of the Academy for Smart Specialisation was produced by the OECD’s Centre for Entrepreneurship, SMEs, Regions and Cities (CFE), with help by expertise and collaboration of Nordregio.

Raffaele Trapasso (Economist and Project Co-ordinator, CFE), co-ordinated and co-drafted the assessment in collaboration with Jukka Teräs, Senior Research Fellow at Nordregio, Linnea Löfving, Research Fellow at Nordregio, and Diana N. Huynh, Junior Research Fellow, Nordregio. Sandra Hannig (Policy Analyst, CFE).

External partner of the team was Denis Gauvreau, Director of Business Development and Innovation at Polytechnique Montreal, Canada.

Den skogliga bioekonomins utveckling i Värmland i vetenskaplig artikel

En ambitiös studie av den skogliga bioekonomins utveckling i Värmland och betydelsen av aktörer har publicerats i den välrenommerade vetenskapliga tidskrift Geoforum.

Inom aktuell forskning anses det särskilt viktigt att få en bred förståelse för inflytelserika aktörers roller i utvecklingsprocesser för att förstå regional industriell omstrukturering i ett långsiktigt perspektiv. 

I Värmlands fall har det historiskt fokuserats på pappersmassa och pappersprodukter som förpackningsmaterial till att man breddat sitt arbete till området skogsbaserad bioekonomi, vilket har resulterat i en större variation av biobaserade produkter.

Utvecklingen mot en biobaserad ekonomi har skett på tre sätt:

  1. Uppgradering av existerande industri
  2. Diversifiering av relaterad industri
  3. Uppkomsten av teknologiskt orelaterade industrier/branscher.

Utvecklingen krävde en förändring i tankesätt av lokaler aktörer, en mobilisering av resurser och nya kompetenser samt innovativa produkter i bioekonomin. Studien omfattar tiden från början av 1990-talet fram till och med 2019. Ca 200 dokument om utvecklingen av pappers- och massaindustrin i Värmland har studerats, över 15 informanter har valts ut i ett mångdimensionellt perspektiv (kön, tidsperiod, roll, sektor etc). Intervjuer har gjorts i omgångar för att fånga upp nya frågeställningar och för att säkra data. Ett fyrtiotal videoupptagningar har gjorts från bioekonomikonferenser i Värmland och Power Point-presentationer från en rad experters presentationer har analyserats. Utöver det har även webbsidor gåtts igenom.

Titel på artikeln:

Agency and actors in regional industrial path development. A framework and longitudinal analysis


Suyash Jolly, Markus Grillitsch, Teis Hansen

A Regional Economic and Social Resilience framework in the time of the Corona Crisis

We who work in organisations with the mission of regional development are affected by the corona crisis like everyone else. We deal with issues such as the safety of our personnel, how we ourselves minimise the risk of infection spread and how we should maintain our operations. In Sweden, we are also part of the same organisation as the health care system that has to deal with the spread of infection in society, the protection of vulnerable groups and the maintenance of capacity for care.

We now have to ask ourselves how to deal with the corona crisis in the sense of – sustainable regional development, that is, in a social, environmental and not least in an economic perspective! We also need to think about our role in this situation.

As a (proud) member of the Innovative and Resilient Regions working group in the Nordic Council of Ministers cooperation program for regional development and planning, I realise that one of our reports has become highly relevant in this context and could be a support to regions for how they are involved in the regional development mission can relate to the emerging corona crisis. I am referring to the report ”Regional Economic and Social Resilience”.

Although the main question in the report is: can resilience be built in advance?, the report also addresses the question – What is the role of regions (and their different actors) in… reacting to shocks?

To give you a quick guide, I highlight some of the key concepts and factors.

First, what does the concept of resilience mean?

Resilience refers to the capacity to cope with change and continue to develop.

Two possible ways of recovering from a shock or disturbance are: by bouncing back’ or by ‘bouncing forward’.

Resilience is thus about the ability to handle change and at the same time continue to develop. One perspective to include already when the crisis is developing is what we see can happen after the crisis. Is it about ‘bouncing back’ or ‘bouncing forward’ (or combinations of both depending on eg industries)? Should we focus solely on reducing the acute damage or is it also an opportunity for renewal of the economy?

Some principles for understanding and managing regional resilience are:

  • Preparedness
  • Learning / innovation
  • Thresholds
  • Responsivness
  • Diversity and Redundancy
  • Connectivity
  • Selforganisation
  • Inclusion
  • Social Cohesion

Factors affecting how to design a program to deal with resilience in a particular situation are:

  • What kind of crisis it is about. In this case, a co-varied crisis between pandemics and the economy.
  • Complexity and connectivity
  • Change
  • Uncertainty
  • Political Will
  • Power Dynamics
  • Timeframe

Resilience depends on three ‘capacities’ of the region:

  1. absorptive capacity, which signifies its ability to resist the negative impact of shocks;
  2. adaptive capacity, which signifies its ability to adapt to new conditions; and
  3. transformative capacity, which signifies its ability to change fundamental structures and alter impacts

(OECD, 2014).

The mere existence of regional assets does not guarantee their effective use in managing risks or enhancing wellbeing, yet their absence may tell us something about the region’s vulnerability (ODI, 2016). Therefore, these capacities may be related to what measures are in place, and how regional actors react to shocks and disturbances.

The current report is based on the ‘Guidelines for Resilience Systems Analysis’ (RSA) developed by the OECD (2014).

The authors of the report are Alberto Giacometti and Jukka Teräs at Nordregio  – The Nordic Council of Ministers Research Institute for Regional Development and Planning.

Kanadaresa som kan bli historisk

Image result for thunder bay
Utsikt över Thunder Bay med The Sleeping Giant i bakgrunden.

Kanada är världens största exportör av skogsprodukter. De har starka aktörer för forskning och innovation. Men marknaden är inte lika mogen som den svenska för de nya produkterna från skogen, de är inte lika bra som oss i skogsproduktion och de har ingen motsvarighet till Paper Province.

Skärmavbild 2019-11-05 kl. 15.15.47.png

Det är på den här spelplanen vi kan mötas och tillsammans göra det vi formulerat i visionen i vår strategi för smart specialisering ”visa vägen med biobaserade innovationer från skogen till ett fossilfritt och hållbart samhälle”.

Under en vecka har vi träffat ett stort antal och viktiga aktörer i två av Kanadas främsta provinser inom skoglig bioekonomi – Ontario och Quebec.
Inom räckhåll finns nu möjligheter för forskarutbyten med Karlstads universitet, start-ups och industriella partners till Sting Bioeconmy och etableringsfrämjande i båda riktningarna. Framförallt finns det nu möjligheter till att vi tillsammans kan utveckla ett samarbete för att i global skala vara med och bidra till att utveckla den skogsbaserade bioekonomin.

Det första mötet hölls i Ontario i staden Thunder Bay – en plats som har många likheter med Karlstad och Värmland, som klimatet, antal invånare, läget vid norra kusten av en stor sjö (i deras fall Lake Superior), pappersbruk, universitet av samma storlek som i Karlstad och med en profil med skogsindustriell forskning. Universitetet har till och med en sol i sin logga.

Pedram Fatehi visar en liten del av den imponerande stora uppsättningen av utrustning för Gunilla Carlsson-Kvarnlöv och Per Tomani

Våra värdar CRIBE (Centre for Research & Innovation in the Bioeconomy) hade ett ambitiöst och välgjort program under tre dagar med rubriken ”Nordic Colab Project”. Förutom att de hade ställt upp med en rad regionala aktörer hade de även flugit in personer från Ontario Ministry of Natural Resources & Forestry i Toronto och personal från FPInnovations från andra delar av Kanada. Det mål vi satt upp var att vi skulle ha något eller några projekt igång inom sex månader. Samarbeten inom lignin, m fl områden identifierades samt forskarutbyten diskuterades och kommer att följas upp av ett möte nästa år i Värmland.

Samling för sammanfattning och slutsatser i Thunder Bay. Stående och längst till vänster, Chris Walton, vd för CRIBE.

Image result for Virginie Chambost EnVertis
Virginie Chambost från företaget EnVertis

Sista dagen i Kanada hade vi ett möte i Montreal, Quebec. Värdar för mötet var CRIBIQ (Konsortiet för forskning, innovation och biobaserade industriella processer i Quebec). Initiativtagare och organisatör var Virginie Chambost från företaget EnVertis. När hon var i Sverige och utvärderade Paper Province vinnväxtinitiativ imponerades hon av Paper Province och vad vi gjorde i Värmland inom skoglig bioekonomi. Därför erbjöd hon sig att organisera ett möte med oss i Montreal. Hon hade samlat ett tretiotal personer för en workshop på temat: Talk Ecosystem for the Bioeconomy! De har inget kluster inom bioekonomi och de ville därför ägna mötet åt att lära sig av oss om hur vi jobbar med bioekonomin och vilken roll Paper Province spelar. Virginie kommer till Sverige i mars. Det blir ett tillfälle att följa upp och jobba vidare.


I Kanada var de mycket imponerade av att det vi gör i Värmland trots att vi är så små. Det är först nu och tack vare vinnväxtprogrammet vi har kapacitet att bygga relationer på det här sättet.

Själv är jag är imponerad och stolt över vårt team där alla levererade i alla situationer. Vi har inte bara skapat kontakter vi har dessutom byggt relationer. Vi som reste var Maria Hollander och Paul Nemes, Paper Province, Victor Isaksen, Sting Bioeconomy, Marcus Elmer, Business Värmland, Gunilla Carlsson-Kvarnlöv, Karlstads universitet, Per Tomani, RISE Bioekonomi, Daniel Stenborg, Näringslivssamverkan i Kristinehamn och jag själv Anders Olsson, Region Värmland.

Image result for Virginie Chambost EnVertis
Per Tomani, RISE Bioekonomi

Resan möjliggjordes bl a genom Region Värmlands avtal och samarbete med RISE. Jag vill därför rikta ett särskilt tack till Per Tomani som stod för initiativet, kontakterna och mycket av förberedelserna.





Företag och organisationer vi mött under resan:


Centre for Research & Innovation in the Bioeconomy
Thunder Bay Community Economic Development Corporation
Thunder Bay Chamber of Commerce
Northern Ontario Innovation Centre
Lakehead University
Confederation College
Forests Ontario
Northwestern Ontario Municipal Association
Ontario Ministry of Natural Resources & Forestry
Lakehead University


Biochar Borealis
BOSK Bioproduits
Greenfield Global
Performance BioFilaments
Personne CDPQ

Smart specialisering och piloten Industrial Transition Regions

Idag träffade jag en grupp med politiker från Värmlands kommuner som samverkar i gymnasiefrågor. För att de ska kunna ta del av min presentation så lägger jag upp den här på Gränsgångaren. Välkomna alla andra att ta del av den.

Presentationen handlar om Smart specialisering, den process som vi hade när vi tog fram strategin, genusintegreringen, specialiseringarna, Akademin för smart specialisering, Innovation Park med hubbar och sist men inte minst piloten Industrial Transition Regions som vi har tillsammans med EU-kommission och nio andra regioner och två länder i Europa.

Gymnasiesamverkan VRIS3 industripiloten 190614

IVA-träff om Smart industri i Värmland

Med utgångspunkt i digitalisering och smart industri arrangerade Kungliga ingenjörsvetenskaps akademin, IVA en välbesökt träff på Statt i Karlstad den 17:e januari 2019 för en dialog med ledare i näringslivet, akademin och offentlig sektor om den värmländska industrins framtid.

Smart industri-möte i Karlstad
Johan Carlstedt från IVA höll i mötet.

Jag fick tillfälle att vara med och summera. Det gjorde jag genom att berätta vad vi inte hade för fem år sedan men som vi har idag. Eftersom flera bad mig publicera listan så gör jag det här:

  1. Våra kluster har aldrig varit så väl rustade som nu, två av dem är numer vinnväxtinitiativ. IUC SoV är mycket aktiva mot SMF med minst 325 utvecklingsinriktade besök förra året. De stora medlemsföretagen är mer aktiva och öppna för samverkan och utveckling.
  2. Vi har aldrig haft så omfattande forskning på Karlstads universitet som matchar den värmländska industrin. Vårt samarbete med Karlstads universitet i Akademin för smart specialisering har bidragit starkt till det. Akademin betraktas som ett best practice i EU. Och vi har en rektor som kan samverkan.
  3. Vi har en Innovation Park sedan 2014.
  4. Vi har aldrig varit så väl uppkopplade mot EU och Europa.
  5. Vi har numer två miljöer inom RISE etablerade i Värmland.
  6. Business Värmland är en relativt ny och stark etableringsfunktion.
  7. Sting Bioeconomy är vår nya inkubator med nationell profil inom skoglig bioekonomi.
  8. Vi har gjort våra prioriteringar. Sedan 2015 har vi investerat i projekt till ett värde av en halv miljard inom våra smarta specialiseringar. Varav Region Värmlands andel är 165 mkr. Av dessa är 150 mkr projekt inom Akademin för smart specialisering som Karlstads universitet medfinansierat.
  9. Vi har många framgångsrika testbäddar där forskare och företag möts. Två av fem testbäddar i Vinnovas miljötestbäddsprogram är värmländska.
  10. Det görs stora strategiska investeringar i industrin.
  11. Arbetslösheten är historiskt låg.
  12. Vi har ett starkt jämställdhetsarbete och profilerar oss på det nationellt och internationellt.

En sak som tiden inte räckte att säga var att vi är på gång att ta fram en industristrategi tillsammans med Dalarna och Gävleborg, Förberedelser har gjorts tillsammans med EU-kommissionen, OECD-experter och 10 industriregioner i Europa sedan mars 2018.
I det uppdraget är det viktigt att vi får tillstånd en dialog med de ledande industriföretagen i regionen. Ett samarbete med IVA med den strategin vore spännande!

Smart industri-möte i Karlstad Andreas Michalik, Siemens
Andreas Michalik, Siemens

Bland många bra inlägg fångade mig särskilt Andreas Michalik, Affärsenhetschef för projektlösningar inom processindustrin på Siemens när han berättade om de mycket snabbare utvecklingsprocesserna som gör sitt inträde nu. Det handlar om co-creation, agile management och bort med budgetar och milstolpar. Gå istället över till en eller två veckors sprints och skapa budget efterhand. Med AI och IOT med billiga sensorer utvecklas och effektiviseras industrins processer av team som inte alltid ens har sakkunskapen.

En kritisk fråga är var man lägger ägarskapet av data. Dela data för att få möjlighet till effektivare processer eller skydda den egna datan och riskera att bromsa utvecklingen inklusive den egna. Det krävs ett digitalt ledarskap för detta.

Micael Ragnarsson Director Technology Center BillerudKorsnäs Linda Take, vd Blue Future Sweden. Ingrid Ivars, Business Värmland

Micael Ragnarsson, Director Technology Centers, BillerudKorsnäs var inne på liknande saker. Deras nystartade Technology Centre på Guvön i Grums har många nya kompetenta medarbetare som inte ännu har de regionala nätverken. Det gör att de inte så snabbt hittar ta personer som kan vara med och lösa problem med dem. Ökad öppenhet och dela data för att komma snabbare fram i utvecklingsprocesserna var även han inne på. Likaså Linda Take som också förespråkade högre tempo och öppnare innovationsprocesser med fler aktörer involverade. Linda efterfråga även finansiering som bidrar till att sänka tröskeln för att våga satsa i tidiga skeden t ex i form av innovationscheckar.



Ännu en fantastisk vecka för smart specialisering i Värmland!

Värmland förebild när Brasilien studerar smart specialisering

Irana Braga Ramos till vänster och Paulo Pitanga do Amparo till höger. Båda från ministeriet för regional utveckling och rådgivare direkt till ministrar i den brasilianska regeringen, tillsammans med Margareta Dahlström professor ekonomisk geografi, föreståndare för Centrum för forskning om regionalt samhällsbygge.

Vad sägs om studiebesök på högsta nivå från ett av världens största länder – Brasilien som vill inför smart specialisering, en internationell konferens Business from Bioeconomy, vernissage om all forskning på Karlstads universitet inom smart specialisering och seminarium på temat Sverige kraftsamlar för industriell symbios. Allt detta och mer därtill hände under andra veckan i december 2018 i Värmland. Början på veckan därpå är inte sämre då det är en samling i Bryssel för de regioner, inklusive Värmland, som deltar i EU-kommissionens pilot Industrial Transition Regions samtidigt som det är Kick off för den vinnovafinansierade testbädden Fossilfria laminat i Sunne.

Forskarvernissage Akademin för smart specialisering

Good practice

I skrivande stund, sent på fredagseftermiddagen kom även den här nyheten: Academy for Smart Specialisation is now chosen as a good practice and published on Interreg Europe website.

Skärmavbild 2018-12-07 kl. 22.15.34

Forskarvernissage – mötesplats för företag och forskare

Forskarna inom Akademin för smart specialisering visar upp sin forskning på Karlstad CCC den 5 december 2018.

Skärmavbild 2018-11-27 kl. 11.18.08

Vill man utveckla en app för hälsotjänster? Skapa innovationer från skogsråvara eller hitta nya lösningar för solel? Det är exempel på frågor man kan ha med sig när Karlstads universitet och Region Värmland bjuder in dig som driver ett litet eller medelstort företag till forskarvernissage om morgondagens lösningar.

Forskarvernissage är en mötesplats för forskare och företagare där aktuella forskningsprojekt presenteras med hjälp av nytänkande och populärvetenskapliga posters. Vi kliver utanför boxen för att skapa förutsättningar för kreativa samtal om företags- och näringslivsutveckling utifrån dina behov.
Den 5 december kl. 16:00 på Karlstad CCC

• Invigning av Johan Sterte, rektor Karlstads universitet och Stina Höök, regionråd i Värmland

• Forskarpitchar av aktuell forskning

• Forskarvernissage med mingel

Anmälan till


Ännu en framgång i spåren av smart specialisering och Vinnväxtvinsten

Torsdag den 22 november kom beskedet från Vinnova att de beviljat medel i utlysningen Visionsdriven hälsa till Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet, Compare, RISE Service Labs som projektledare och till Landstinget i Värmland som koordinator. Region Värmland har medverkat i utformningen av ansökan men behöver inte ha en central och aktiv roll i genomförandet.

Beslutet ligger i linje med Värmlands smart specialisering Digitalisering av välfärdstjänster och kommer som ett tillskott och komplement till den vinnväxtsatsning, DigitalWell Arena som Värmland beviljades en vecka tidigare.

Det är verkligen glädjande att vi har lyckats mobilisera så kraftfullt att vi har fått två så strategiska satsningar beviljade på så kort tid! Den här satsningen är i ett tidigare skede. Vår ansökan antogs som en av femton beviljade bland totalt 71 ansökningar. Det här är steg ett. I nästa skede avser Vinnova att finansiera färre initiativ. Tanken är att dessa ska stödjas under en så lång tid att man i stor utsträckning hunnit förverkliga den vision man formulerat.

Projektet heter Den hälsoskapande medborgaren och datadriven systeminnovation. Under projekttiden ska en vision formuleras tillsammans med aktörer som kan komma från hela Sverige och som är centrala för genomförandet. Man ska även göra en ansökan för att kunna starta arbetet under några års tid.

En sammanfattning av vad det är tänkt visionen och en framtida satsning ska handla om

Projektet handlar om hur vi kan stötta individen och dess egna förmåga för att förbättra och bibehålla hälsa. Utgångspunkten för vårt visionsarbete är att bygga ett hälsosystem som startar hos användaren. Idag är det möjligt att arbeta med ett datadrivet förhållningssätt på individuell nivå för att skapa och fånga ny hälsodata, samt göra dem tillgängliga på användarens villkor för alla aktörer som vill och kan bidra med innovation för människors hälsa. Vår vision ska svara på samhällets utmaningar kring hälsa genom att inte i första hand fortsätta att försöka ändra på den befintliga sjukvårdsorganisationen, utan istället bygga ett nytt hälsosystem med utgångspunkt i individen.  Detta system kan senare bygga jämlika spelregler med sjukvården och använda dess resurser.