Värmland gott exempel i internationell utbildning om Smart specialisering

Värmland ingår i en internationell utbildning om smart specialiseringen med exemplen Skoglig bioekonomi och Akademin för smart specialisering som ett gott exempel på hur en region kan genomföra en regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering (se även tidigare inlägg).

Dominique Foray, Smart Regions Conference i Bryssel 2016

Under EU-kommissionens konferens i Bryssel Smart Regions i juni 2016 tog jag kontakt med Dominique Foray. Han är en av de ledande forskarna som har varit med och utformat konceptet för smart specialisering. Just då höll han på att skapa en MOOC (Massive Open Online Course) om hur man utarbetar en strategi för smart specialisering. Vi träffades sedan under hösten i Bryssel och kom överens om att vi skulle producera två filmer, en om Akademin för smart specialisering och en om Skoglig bioekonomi.

Kursen gick första gången i början av 2017 och andra omgången startar 15 januari 2018.

Region Värmland har gjort kortversioner på ett par minuter vardera av de två utbildningsfilmerna som ingår i kursen:

Länkar till filmerna nedan kommer senare:

Akademin för smart specialisering

Skoglig bioekonomi

Läs mer om Akademin för smart specialisering här.

Satsa på innovation av produkter, tjänster, erbjudanden och affärsmodeller!

IUC Stål & Verkstad har genomfört en studie på Region Värmlands uppdrag. Arbetet har skett inom ramen för regeringens satsning – Smart industri och med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.

Min främsta slutsats när jag läser rapporten är att Värmlands forsknings och innovationsstrategi för smart specialisering ligger helt rätt. Ett exempel på det är att vi behöver se till att satsningarna inom specialiseringen Värdeskapande tjänster skalas upp så att kunskaper om tjänsteinnovation når ut till ett stort antal tillverkande företag i Värmland.

 

Fyra delar i regeringens program Smart industri.

 

Fem kritiska framgångsfaktorer enligt rapporten för värmländska industri-SMF:

  1. Utveckling av innovationsförmåga (– att återuppfinna sig själva) och affärsplaner
  2. Effektiv marknadsföring och försäljning
  3. Kompetensökning för att kunna utnyttja de digitala verktyg som finns inom företagen idag
  4. Fortsatt effektivisering och automation i produktionen
  5. Tillgång till och förmåga att attrahera kompetent personal

 

Resultat

Av 49 kartlagda värmländska företag har 63 % egna produkter, 67 % är regionexporterande.

Omsättningen per företag är i genomsnitt (de tre största borträknade) 40 mkr/år och antal anställda är 23 personer. Behovet att rekrytera bland de företag som deltog i studien är ca 100 personer under 3 år.

Störst behov, identifierat av företagen är utveckling inom marknad och försäljning avseende utbildning, rekrytering och digitalisering. Produktionen och monteringen anses dock ha ganska liten potential för effektivisering genom digitalisering (här har jag dock noterat att åsikterna kan gå isär jämfört med andra bedömare). Man har generellt stor kunskap om vilka automatiseringsmöjligheter som finns och företagen kan ofta redogöra i detalj för vad de vill automatisera samt varför och hur de ska genomföra detta. Däremot när man bryter isär delprocesserna inom produktion finns stora behov av effektivisering i de stödjande processerna kring produktionen som man inte riktigt vet hur man ska hantera, ett exempel är beredning.

Digitalisering

Mest digitaliserad är fakturering – men det är en isolerad process. De befintliga funktionerna i företagens IT-system: business intelligence – BI och customer relationship management – CRM används inte men där önskar man utveckla sig.

Minst digitaliserad är montering – men montering och eftermarknad ser man ofta som manuella processer och ser därför inte heller någon större potential i digitalisering av dessa.

Säljprocesserna är inte digitaliserade mer än i undantagsfall.

I övriga processer är utfallet ganska jämnt med värden kring 2,0 vilket innebär att processerna har stöd av digitala underlag, men att man inte har digital överföring mellan processerna i någon större utsträckning.

Kompetensförsörjning

Marknadsföring och försäljning är även fortsatt de områden som sticker ut med stora behov, tillsammans med beredning. Osäkert dock om det gäller rekrytering eller fortbildning.

De 49 företag som ingår i studien anger ett rekryteringsbehov i nuläget är på ca 72 personer, snittet blir nästan 1,5 personer per företag. Översatt till det totala antalet industri- och industrinära tjänsteföretag i Värmland, ca 350 st, så skulle det motsvarar ett totalt rekryteringsbehov på 525 personer. Detta behov ska ställas i relation till antalet elever som kommer att examineras från de industritekniska utbildningarna i Värmlands gymnasieskolor 2017, vilket är 50 elever. Inom de kommande åren är behovet av ersättningsrekryteringar ytterligare 67 personer, vilket skulle översättas till 479 personer till.

Analys

När det kommer till området utveckling/ marknad och försäljning är företagen, enligt rapporten generellt mer vacklande, man vill utveckla sitt arbete men vet inte riktigt hur detta ska kunna genomföras. En erfarenhet från dessa och tidigare företagsbesök som IUC Stål & Verkstad gjort är att värmländska industriföretag generellt är kreativa när det gäller att hitta på nya lösningar och produkter, men att arbetet ofta är ostrukturerat och baserat på ”trial and error”. Detta gäller fysiska produkter. När det kommer till att utveckla erbjudandet och affärsmodeller (relaterar mer till tjänsteinnovation) som stödjer detta så är företagen generellt mer låsta. Från andra studier har slutsatserna dragits att grundorsaken är det ostrukturerade arbetet med innovation och den begränsade förmågan att förnya sitt erbjudande utöver den fysiska produkten som företagen ger uttryck för när man resonerar kring behov och utveckling i marknad och försäljning. Man vill fokusera på marknadsföring och försäljning utifrån sitt befintliga erbjudande och konkurrensmedel, vilket ofta är begränsat till pris.

 

Slutsatser och rekommendationer

Så som jag tolkar rapporten är ett av de viktigaste budskapen att fokus för insatser bör läggas till större delen på innovation av produkter/ tjänster / erbjudanden och affärsmodeller istället för marknadsförings- och försäljningsinsatser för att ”trycka ut” befintliga produkter utifrån befintliga erbjudanden och affärsmodeller. – Sluta konkurrera med enbart pris!

Digitaliseringen

Anpassa processer och system och skaffa kompetens för att hantera de system som redan finns på plats i företagen.

Länka samman digitaliseringen av de olika processtegen i företagen.

Kunskapen om automatisering är förhållandevis hög, vilket innebär att många av företagen är redo för att ta nästa steg vad gäller teknisk utveckling (men det finns andra som hävdar att vissa företag fortfarande har behov av stöd för digitalisering inom produktionen).

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning i form av rekryteringsbehov och behov av kompetensutveckling är en avgörande faktor för företagens överlevnad. Bredda perspektiven och sök kompetens utanför den traditionella målgruppen (inrikes födda män).

Mer kompetens behövs för att kunna hantera den digitalisering som redan finns inom företagen idag.

Det är visserligen inom marknad och försäljning som företagen anser sig ha högst kompetensförsörjningsbehov, men slutsatsen från rapporten är att det är övergripande kompetenser inom innovation och skapandet av säljbara produkter och tjänster som är det primära behovet.

Effekter av studien

Kartläggning är gjord under första kvartalet 2017 och är finansierad av Tillväxtverket genom regeringens program Smart industri.

Rapporten har haft stor betydelse genom att den utgjort underlag för utformning av projekt som STIVI (innovation i SMF), INDIGO (digitalisering i SMF) och Smart industri i Norra Mellansverige (digitalisering genom matchning av IT-företag med industriföretag, processmognad i SMF samt utvecklingsplattform för nyindustriatlisering).

Rapporten har t ex även en roll att fylla för Industriråd Värmland som är under bildande och som ett av underlagen i en dialog pågår med den nationella myndigheten ESF-rådet om hur de ska kunna bidra till smart specialisering genom kompetensförsörjning.

Karlstadsföretaget hemCheck till börsen

Den 15 mars fick Annelie Brolinson, vd för Karlstadsföretaget Hemcheck Sweden, ringa i börsklockan på Nasdaq Stockholm.

Företaget hemCheck som grundades 2010 av läkaren Mathias Karlsson är ett spännande exempel på hur ett företag fått ett starkt stöd från det värmländska innovationsstödssystemet. För att nämna några så är det inkubaton Inova, Almi Invest, Centrasjukhuset i Karlstad och medicinteknikföretaget Calmark som hjälpt till.

hemCheck tog del i Inovas inkubatorprogram mellan 2011-2013. De blev årets alumniföretag från Inova år 2015 med motivationen:

Målinriktat hårt arbete, uthållighet, rätt kompetens i rätt tid och ett omfattande fotarbete ute hos användare har varit viktiga framgångsfaktorer för hemCheck.

Allt började med en matchning av affärsidé och en ung biomedicinare med näsa för äventyr.

Almi Invest i Karlstad och även bl a medicinteknikföretaget Calmark i Karlstad har investerat i hemCeck. Företagets huvudkontor finns idag i Karlstad.

Läs mer om Annelie Brolinson på Hemcheck om resan till börsen.

Read more about Annelie Brolinson at Hemcheck on the journey to the stock exchange

Paper Province internationellt utvärderade

Paper Province Internationell utvärdering 2016

Vinnväxtinitiativet Paper Province 2.0 har genomgått en utvärdering av ett internationellt team av experter som Vinnova anlitat. Paper Province 2.0 har minst sagt fått en bra start enligt utvärderarna. Läs själv det inledande stycket från rapporten.

Achievements and development needs. Mobilisation

Paper Province 2.0 (PP2.0) aims to become “the leading competence node for forest based bioeconomy”, and the core idea is to demonstrate bioeconomy in practice. As the other Vinnväxt initiatives also PP2.0 is based on mobilisation of collective action and pooling different competences to serve more or less collective purpose. PP2.0 has taken its role as a regional ‘dating agency’ and has successfully mobilised all the main players across the three institutional spheres of triple helix; universities, industries and government. It goes beyond any doubt that the leading firms, regional and local public actors as well as the Karlstad University have committed themselves to the overall goals of the initiative; striving for betterment of the region and better utilisation of its core assets. Commitment becomes visible, among other things, in a way the core ideas of the Paper Province 2.0 Initiative have been translated into a broader smart specialisation strategy of the Region Värmland. The key actors have not only reached a consensus on the main goals and activities but also share the enthusiasm for new ambitions. It seems PP2.0 has been able to generate inspiring development processes that attract highly skilled individuals, new knowledge and ideas contributing further to the initiative. Several interviewees also noted that the shared effort and receiving a ‘Vinnväxt winner’ label have boosted the self-confidence in the region.

The Paper Province 2.0 is well organised and positioned among an extensive network of actors without any obvious overlaps or tensions between the main actors. There also is a visible trust between the management team and the board, and consequently, the management team has freedom to act in the context of collectively agreed strategy. Successful mobilisation and organising are fundamental for the future efforts, and an excellent stepping stone for even more ambitious development projects.

Bioekonomi och The recarbonisation revolution

Cirkulär ekonomi

Skoglig bioekonomi är det som är den högst prioriterade specialiseringen i Värmlands forsknings- och innovatinsstrategi för smart specialisering. Det finns därför en anledning att komma tillbaka till den i Gränsgångaren.

Jag stötte precis på ett för mig nytt begrepp som jag vill dela med mig av. Det borde vara något vi kan använda i Bryssel i vårt påverkansarbete för att säkra bra förutsättningar för vår skogsindustri och för nya biobaserade produkter.

Man för fram tanken om: ”a ‘recarbonisation revolution’ of global material flows. We have to increase biomass and decrease nonrenewable materials such as metals and minerals in the movement of global trade. Recarbonisation also means going from fossil carbon to biocarbon” (konsultföretaget Pöyry skriver om detta i ett kundmagasin).

Detta ligger helt i linje med det positionspapper Region Värmland skrev i höstas (2015) i samband med EU-samråd om det nya paketet för en cirkulär ekonomi.

 

Projekt om biojetbränsle med Värmländsk touch

Europas första tank för biojetbränsle finns på Karlstad Airport.

För Värmlands del började det med en tank biobaserat jetbränsle på Karlstad Airport och nu händer det fler saker.

Ett nystartat projekt Lignojet ska demonstrera hur biobaserat flygbränsle kan tillverkas av skogsråvaran lignin. En resurs i projektet är en unik anläggning, LignoBoost vid Bäckhammars bruk i Kristinehamns kommun där man separerar ut lignin från tillverkningen av pappersmassa. Medverkar gör också Karlstad Airport.

Den här satsningen ligger helt i linje med Värmlands strategi för smart specialisering, VRIS3 och jag är ganska övertygad om att det kommer mer!

Benchmarking is not enough if you want to be the best

Jag har tidigare berättat om min medverkan på en videokonferens för Skotska parlamentet i deras arbete att skapa ett världsledande skolsystem. Nu har rapporten från konferensen kommit.

Slutklämmen på mitt bidrag var ”Benchmarking is not enough if you want to be the best – that’s for second best”. Det händer nog bara en gång i livet att man blir citerad på framsidan av en rapport från Skotska parlamentet! Min tanke bakom uttalandet var att det är bra och nödvändigt med benchmarking – att lära av andra – men för att bli bäst måste de satsa på innovation så väl av som i utbildningssystemet.  De förslag jag lade handlade om hur man kan stimulera innovation i och av skolan.

Nu har jag fått en förfrågan att ge en respons på rapporten och utveckla mina tankar.

Är det någon som är sugen på vara med och bidra på temat innovation av och i ett skolsystem? Hör av er till mig så skriver vi något ihop!

Ladda ner rapporten här: GGiS SFF international seminar 2012 report

Skotska parlamentet 2013-10-13 22.44.59

Föreläsning med professor John Goddard

The role of the university in the development of its region

Passa på att lyssna på en världsledande auktoritet inom området samverkan universitet och region och som dessutom har fått upp ögonen på det spännande samverkansarbete som pågår i Värmland!

Tid: tisdag 1 oktober kl 16:30-18:00. Plats: Eva Erikssonsalen på Karlstads universitet

Hör gärna av er till mig om ni tänker komma (skriv i kontaktformuläret nedan eller mejla: anders.olsson@regionvarmland.se).

Fri entré. Kaffe serveras.

John GoddardLadda ner inbjudan: Föreläsning med professor John Goddard