Samarbeten med Tammerforsregionen

Genom vårt deltagande i projektet BSR Stars S3 har vi hittat intressanta aktörer att samarbeta med. I Tammerfors har vi hittat flera. Som ett resultat av ett möte i Tammerfors den 27: april har vi nu tillsammans med bl a Tammerforsregionen lämnat in en ansökan i programmet Interreg Europe på temat tjänstefiering (på engelska servitization). Projektnamnet är InnoServit. Syftet med projektet är att vi ska bli bättre på att stödja företag som med sina produkter i form av varor som utgångspunkt utvecklar tjänster runt produkterna eller tom säljer tjänsten istället för varan.

Övriga partners i InnoServit är Piemonte, Vallencia, Slovenien och Trøndelag.

Gruppen för studiebesöket Tammerfors 180427 där Harri och Johanna A är från Tampereregionen och Johanna L är projektledare. Från vänster: Anders Olsson (RV), Harri Kusela, Johanna Alakertula, Claes Asker (Kau), Helena Håkansson (Kau), Karin Granström (Kau), Paula Holst (Kau), Henrik Ullsten (Kau), Magnus Persson (Paper Province), Johanna Leino. Harri Kusela är vår samarbetspartner i InnoServit.

Värmland på Bioekonomiforum

Bioekonomiskt forum 2018

När Skogsindustrierna arrangerade Bioekonomiforum den 17 april hade de satt ett fokus på vad som händer i regionerna med Värmland som det goda exemplet.

Under en timme var vi tre värmlänningar som skildrade varsin del av vår berättelse om satsningen på den skogliga bioekonomi. Lyssnade på Münchebryggeriet i Stockholm gjorde ca 400 personer inklusive ledningarna för skogsindustriföretagen i Sverige.

Direkt efter oss på scenen var Per Lyrvall, sverigechef för Stora Enso. Pers kommentar – Paper Provence är det främsta klustret idag och de som inte låtit sig övertalas om det går inte att övertala.

Här är vad vi pratade om och vilka vi var:

Hur sätter vi fokus på bioekonomi i Europa?
Maria Hollander, vd, Paper Province
Regional konkurrenskraft – varför, vad och hur?
Lars Christensen, regiondirektör, Region Värmland
Region Värmland: specialiserade på (skogsbaserad) bioekonomi
Anders Olsson, strateg, avdelningen för regional tillväxt, Region Värmland

Bioekonomiskt forum 2018

Dessutom medverkad det prominenta personer…

Bioekonomiskt forum 2018

… och inflytelserika politiker och debattörer.

Bioekonomiskt forum 2018

EU kom med julklapp till Värmland

Strax före jul kom EU-kommissionen med beskedet att de under 2018 stödjer Värmland tillsammans med Dalarna och Gävleborg för snabbare omställningen av ekonomin med hjälp av smart specialiseringsstrategier. De erbjuder experthjälp och även resurser för att sätta planerna i verket.

Skärmavbild 2017-12-22 kl. 15.20.04 — Pressmeddelandet från EU-kommissionen.

Rätt utnyttjat kommer det att få stor betydelse för det fortsatta arbetet med regional utveckling. Vi behöver ge experterna bästa möjliga förutsättningar i att genomföra sina uppdrag och det högsta ledarskapet i Värmland från offentlig sektor, universitetet och näringslivet behöver mobiliseras. Nationell nivå med näringsdepartementet, Vinnova och Tillväxtverket m fl måste även de engageras.

Förra gången vi gjorde något liknande var 2005-2007 när Värmland var med i ett OECD-projekt som handlade om hur region och universitetet kunde samarbeta närmare. Med de rekommendationer vi fick från den expertgruppen har vi lagt grunden för vårt samarbete med Karlstads universitet – numer under varumärket Akademin för smart specialisering, universitetet har byggt upp sitt Grants and Innovation Office, vi har satsat på kluster och vi lade grunderna för Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering mm, mm.

Anledningen till varför vi överhuvudtaget kom på fråga att få stödet från EU-kommissionen var att mina kollegor i Dalarna och Gävle och jag kom, efter interna förankringar, överens om att skicka in en intresseanmälan om att få ta del av stödet.

Med detta sagt ser jag verkligen fram mot att 2018 få samarbeta med det regionala ledarskapet i Värmland samt experterna från EU-kommissionen och OECD för att förnya och utveckla våra strategier för smart specialisering. Detta kan rätt utnyttjat ge oss en flygande start när vi slås samman med landstinget i en ny och förhoppningsvis ännu kraftfullare organisation för regional utveckling och tillväxt.

Läs mer på Region Värmlands hemsida.

Corina Cretu 2 — Corina Cretu på direktoratet för regional utveckling är ansvarig kommissionär för initiativet.

God Jul och Gott Nytt År önskar Gränsgångaren!

Satsa på innovation av produkter, tjänster, erbjudanden och affärsmodeller!

IUC Stål & Verkstad har genomfört en studie på Region Värmlands uppdrag. Arbetet har skett inom ramen för regeringens satsning – Smart industri och med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.

Min främsta slutsats när jag läser rapporten är att Värmlands forsknings och innovationsstrategi för smart specialisering ligger helt rätt. Ett exempel på det är att vi behöver se till att satsningarna inom specialiseringen Värdeskapande tjänster skalas upp så att kunskaper om tjänsteinnovation når ut till ett stort antal tillverkande företag i Värmland.

Fyra delar i regeringens program Smart industri.

Fem kritiska framgångsfaktorer enligt rapporten för värmländska industri-SMF:

Utveckling av innovationsförmåga (– att återuppfinna sig själva) och affärsplaner
Effektiv marknadsföring och försäljning
Kompetensökning för att kunna utnyttja de digitala verktyg som finns inom företagen idag
Fortsatt effektivisering och automation i produktionen
Tillgång till och förmåga att attrahera kompetent personal

Resultat

Av 49 kartlagda värmländska företag har 63 % egna produkter, 67 % är regionexporterande.

Omsättningen per företag är i genomsnitt (de tre största borträknade) 40 mkr/år och antal anställda är 23 personer. Behovet att rekrytera bland de företag som deltog i studien är ca 100 personer under 3 år.

Störst behov, identifierat av företagen är utveckling inom marknad och försäljning avseende utbildning, rekrytering och digitalisering. Produktionen och monteringen anses dock ha ganska liten potential för effektivisering genom digitalisering (här har jag dock noterat att åsikterna kan gå isär jämfört med andra bedömare). Man har generellt stor kunskap om vilka automatiseringsmöjligheter som finns och företagen kan ofta redogöra i detalj för vad de vill automatisera samt varför och hur de ska genomföra detta. Däremot när man bryter isär delprocesserna inom produktion finns stora behov av effektivisering i de stödjande processerna kring produktionen som man inte riktigt vet hur man ska hantera, ett exempel är beredning.

Digitalisering

Mest digitaliserad är fakturering – men det är en isolerad process. De befintliga funktionerna i företagens IT-system: business intelligence – BI och customer relationship management – CRM används inte men där önskar man utveckla sig.

Minst digitaliserad är montering – men montering och eftermarknad ser man ofta som manuella processer och ser därför inte heller någon större potential i digitalisering av dessa.

Säljprocesserna är inte digitaliserade mer än i undantagsfall.

I övriga processer är utfallet ganska jämnt med värden kring 2,0 vilket innebär att processerna har stöd av digitala underlag, men att man inte har digital överföring mellan processerna i någon större utsträckning.

Kompetensförsörjning

Marknadsföring och försäljning är även fortsatt de områden som sticker ut med stora behov, tillsammans med beredning. Osäkert dock om det gäller rekrytering eller fortbildning.

De 49 företag som ingår i studien anger ett rekryteringsbehov i nuläget är på ca 72 personer, snittet blir nästan 1,5 personer per företag. Översatt till det totala antalet industri- och industrinära tjänsteföretag i Värmland, ca 350 st, så skulle det motsvarar ett totalt rekryteringsbehov på 525 personer. Detta behov ska ställas i relation till antalet elever som kommer att examineras från de industritekniska utbildningarna i Värmlands gymnasieskolor 2017, vilket är 50 elever. Inom de kommande åren är behovet av ersättningsrekryteringar ytterligare 67 personer, vilket skulle översättas till 479 personer till.

Analys

När det kommer till området utveckling/ marknad och försäljning är företagen, enligt rapporten generellt mer vacklande, man vill utveckla sitt arbete men vet inte riktigt hur detta ska kunna genomföras. En erfarenhet från dessa och tidigare företagsbesök som IUC Stål & Verkstad gjort är att värmländska industriföretag generellt är kreativa när det gäller att hitta på nya lösningar och produkter, men att arbetet ofta är ostrukturerat och baserat på ”trial and error”. Detta gäller fysiska produkter. När det kommer till att utveckla erbjudandet och affärsmodeller (relaterar mer till tjänsteinnovation) som stödjer detta så är företagen generellt mer låsta. Från andra studier har slutsatserna dragits att grundorsaken är det ostrukturerade arbetet med innovation och den begränsade förmågan att förnya sitt erbjudande utöver den fysiska produkten som företagen ger uttryck för när man resonerar kring behov och utveckling i marknad och försäljning. Man vill fokusera på marknadsföring och försäljning utifrån sitt befintliga erbjudande och konkurrensmedel, vilket ofta är begränsat till pris.

Slutsatser och rekommendationer

Så som jag tolkar rapporten är ett av de viktigaste budskapen att fokus för insatser bör läggas till större delen på innovation av produkter/ tjänster / erbjudanden och affärsmodeller istället för marknadsförings- och försäljningsinsatser för att ”trycka ut” befintliga produkter utifrån befintliga erbjudanden och affärsmodeller. – Sluta konkurrera med enbart pris!

Digitaliseringen

Anpassa processer och system och skaffa kompetens för att hantera de system som redan finns på plats i företagen.

Länka samman digitaliseringen av de olika processtegen i företagen.

Kunskapen om automatisering är förhållandevis hög, vilket innebär att många av företagen är redo för att ta nästa steg vad gäller teknisk utveckling (men det finns andra som hävdar att vissa företag fortfarande har behov av stöd för digitalisering inom produktionen).

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning i form av rekryteringsbehov och behov av kompetensutveckling är en avgörande faktor för företagens överlevnad. Bredda perspektiven och sök kompetens utanför den traditionella målgruppen (inrikes födda män).

Mer kompetens behövs för att kunna hantera den digitalisering som redan finns inom företagen idag.

Det är visserligen inom marknad och försäljning som företagen anser sig ha högst kompetensförsörjningsbehov, men slutsatsen från rapporten är att det är övergripande kompetenser inom innovation och skapandet av säljbara produkter och tjänster som är det primära behovet.

Effekter av studien

Kartläggning är gjord under första kvartalet 2017 och är finansierad av Tillväxtverket genom regeringens program Smart industri.

Rapporten har haft stor betydelse genom att den utgjort underlag för utformning av projekt som STIVI (innovation i SMF), INDIGO (digitalisering i SMF) och Smart industri i Norra Mellansverige (digitalisering genom matchning av IT-företag med industriföretag, processmognad i SMF samt utvecklingsplattform för nyindustriatlisering).

Rapporten har t ex även en roll att fylla för Industriråd Värmland som är under bildande och som ett av underlagen i en dialog pågår med den nationella myndigheten ESF-rådet om hur de ska kunna bidra till smart specialisering genom kompetensförsörjning.

Paper Province internationellt utvärderade

Vinnväxtinitiativet Paper Province 2.0 har genomgått en utvärdering av ett internationellt team av experter som Vinnova anlitat. Paper Province 2.0 har minst sagt fått en bra start enligt utvärderarna. Läs själv det inledande stycket från rapporten.

Achievements and development needs. Mobilisation

Paper Province 2.0 (PP2.0) aims to become “the leading competence node for forest based bioeconomy”, and the core idea is to demonstrate bioeconomy in practice. As the other Vinnväxt initiatives also PP2.0 is based on mobilisation of collective action and pooling different competences to serve more or less collective purpose. PP2.0 has taken its role as a regional ‘dating agency’ and has successfully mobilised all the main players across the three institutional spheres of triple helix; universities, industries and government. It goes beyond any doubt that the leading firms, regional and local public actors as well as the Karlstad University have committed themselves to the overall goals of the initiative; striving for betterment of the region and better utilisation of its core assets. Commitment becomes visible, among other things, in a way the core ideas of the Paper Province 2.0 Initiative have been translated into a broader smart specialisation strategy of the Region Värmland. The key actors have not only reached a consensus on the main goals and activities but also share the enthusiasm for new ambitions. It seems PP2.0 has been able to generate inspiring development processes that attract highly skilled individuals, new knowledge and ideas contributing further to the initiative. Several interviewees also noted that the shared effort and receiving a ‘Vinnväxt winner’ label have boosted the self-confidence in the region.

The Paper Province 2.0 is well organised and positioned among an extensive network of actors without any obvious overlaps or tensions between the main actors. There also is a visible trust between the management team and the board, and consequently, the management team has freedom to act in the context of collectively agreed strategy. Successful mobilisation and organising are fundamental for the future efforts, and an excellent stepping stone for even more ambitious development projects.

Bioekonomi och The recarbonisation revolution

Skoglig bioekonomi är det som är den högst prioriterade specialiseringen i Värmlands forsknings- och innovatinsstrategi för smart specialisering. Det finns därför en anledning att komma tillbaka till den i Gränsgångaren.

Jag stötte precis på ett för mig nytt begrepp som jag vill dela med mig av. Det borde vara något vi kan använda i Bryssel i vårt påverkansarbete för att säkra bra förutsättningar för vår skogsindustri och för nya biobaserade produkter.

Man för fram tanken om: ”a ‘recarbonisation revolution’ of global material flows. We have to increase biomass and decrease nonrenewable materials such as metals and minerals in the movement of global trade. Recarbonisation also means going from fossil carbon to biocarbon” (konsultföretaget Pöyry skriver om detta i ett kundmagasin).

Detta ligger helt i linje med det positionspapper Region Värmland skrev i höstas (2015) i samband med EU-samråd om det nya paketet för en cirkulär ekonomi.

Beslutsmotivering som ger lite extra pirr i magen!

Häromdagen råkade jag läsa Vinnovas beslutsdokument för att utse The Paper Province till vinnare i Vinnväxtprogrammet. Då kände jag att deras beslutsmotivering var både en bra sammanfattning av vad vi vill åstadkomma och samtidigt en stor och inspirerande utmaning. Därför vill jag gärna dela med mig av Vinnovas motivering och utmana och bjuda in fler att tillsammans med The Paper Province anta utmaningen att Värmland ska bli en storskalig demonstrator för bioekonomi!

Bedömningen av ansökan sammanfattas i det följande: Paper Province 2.0 med nod i Karlstad, avser att tillsammans med regionens övriga klustersatsningar, privata och offentliga forsknings- och innovationsresurser på allvar ta klivet in i bioekonomin. En gemensam kraftsamling ska utveckla och förnya den traditionella skogsindustrin och visa hur regionen ska bli en internationellt attraktiv miljö och kompetensnod för skogsbaserad bioekonomi. Regionen ska bli en storskalig demonstrator för hur ett samhälle kan transformeras till en bioekonomi. Utifrån tjänsteperspektiv och med fokus på nyttiggörande, ska nya produkter och tjänster realiseras och industrialiseras. Initiativet bygger på en väl genomtänkt regional innovationsstrategi med tydligt regionalt ledarskap. Paper Province har under mer än ett decennium visat att man har kraften att samlas för gemensam utveckling. Bedömningen är att initiativet är spännande och har en tydlig hållbarhetsdimension med trovärdigt tjänste- och industrifokus. Tillväxtpotentialen och viljan till förnyelse bedöms vara hög. Initiativet uppvisar hög trovärdighet kring sin genomförandeförmåga genom hög kompetens, engagemang och ett mycket starkt regionalt ledarskap för initiativet. Sammantaget är detta väl utvecklat förslag från en region med tydliga ambitioner och förutsättningar för satsningen.

Beslut i ärendet har fattats av Generaldirektör Charlotte Brogren. I den slutliga handläggningen har även Joakim Tiséus, Eva Schelin, Lars-Gunnar Larsson, Göran Andersson, Moa Eklund och Marit Werner deltagit, den sistnämnda som föredragande.

Så här kände Maria Hollander, vd för The Paper Province när hon återigen läste beslutsmotiveringen: en bra sammanfattning som gör att det pirrar lite extra i magen!

VIP-grupp från Kina till Karlstad med kulturfestival

En grupp med höga politiker och tjänstemän från Chengdu, Kinas fjärde största stad med 14 miljoner invånare, kommer till Karlstad och Värmland för att föra samtal om framtida samarbeten. Region Värmland, Karlstads kommun, klustren och universitetet möter gruppen nu på fredag den 13 september. Vi kommer att föra samtal om skola, kultur, näringsliv och kollektivtrafik. Vi har inga högt flygande planer på storskaligt samarbete, utan hoppas att med små steg kunna bygga upp en långsiktig relation för ömsesidigt utbyte och lärande. Till vår hjälp att bygga relationen har vi det väletablerade samarbetet mellan Karlstads universitet och Southwest Jiaotong University.

Under helgen 14-15 september arrangerar Karlstads universitet tillsammans med Southwest Jiaotong University en kinesisk kulturfestival på Sandgrundsudden. Bl a flyger man in stjärnkockar och råvaror så att vi värmlänningar ska få smaka på mat från Kinas bästa matregion.

Besöket från Chengdu föregicks av att Karlstads universitet organiserade en delegationsresa i april i år där jag fick möjligheter att delat.

Mina reseanteckningar Chengdu april 2013.

Nordiska modellen sista dagens tema på global klusterkonferens

Lyssnar på Adrian Wooldridge, journalist på The Economist den sista dagen på konferensen ”Designing the Future – Innovation through Strategic Partnerships” i Kolding i Danmark. Adrian har ägnat ett ental månader åt att studera och skriva om den nordiska modellen, se The Nordic countries The next supermodel. För detta har tidningen fått större uppmärksamhet än något annat de publicerat. Norden framstår som en förebild i utveckling, tillväxt och hur vi organiserar samhället. Hur ser då en engelsk journalist på den nordiska modellen?

Norden har en stor offentlig sektor, som har nått sin gräns. Vi gör stora experiment i offentlig sektor med elmarknad, friskolor, sjukvård.
En snabb ökning av mångfalden sker samtidigt som en klass som blir väldigt mycket rikare än andra växer. Med trycket av globaliseringen håller den nordiska modellen på att ”re-invent”, återuppfinna sig själv.
Modellen kännetecknas i grunden av mycket öppenhet, ärlighet, pragmatism och stor tillit. Den medför därmed låga transaktionskostnader. Regeringarna jobbar med långsiktiga villkor för näringslivet utan att lägga sig i för mycket.
Adrian har sett många kluster med excellenscenter i Norden. Det offentliga stödjer näringslivet på det här sättet, utan att lägga sig i för mycket.
Vilka är utmaningarna? Danmark har för låg tillväxt i produktivitet. Finland har tappat mobiltelefonerna. Norge riskerar att överhetta sin ekonomi med investeringar i infrastruktur mm.
Norden är i ytterkanten för världsekonomin.
Norden är bra på inkrementell (stegvis) innovation, men klarar Norden radikal innovation? Radikal innovation kommer att finnas, nära offentlig sektor, t ex hur sjukvård produceras.
Vi har en stor utmaning med att få fram riktigt starka entreprenörer. Väldigt få nya stora företag finns här. Vi tenderar att mjölka samma gamla ko. I USA ser det helt annorlunda ut. Det finns också många människor i Indien, Kina och Sydamerika som är hungriga på att göra stora saker.
Under 90-talet var marknaden underskattad. Det unika är att Norden kombinerar stor offentlig sektor med individualism. I USA är individualismen stark men tillit till staten svag, i Sydeuropa är familjelivet viktigt och statens roll inte så stark.
Nu upptäcker världen att regeringar och offentlig sektor betyder mycket. Många länder intresserar sig för den nordiska modellen. Den politiska stabiliteten kommer att vara en stor konkurrensfördel för Norden. Liksom att kluster och konkurrenskraftiga innovationsmiljöer är resurser som gör att Adrian Wooldridge på The Economist tror att de nordiska länderna har stora möjligheter till en fortsatt god utveckling.

Värmland sticker ut på global klusterkonferens

Vi är en 10 personer stark delegation från Värmland med företrädare från The Paper Province, Stål och Verkstad samt Region Värmland som medverkar på den globala klusterkonferensen ”Designing the Future – Innovation through Strategic Partnerships” i Kolding, i Danmark första veckan i september i år. Genom projektet Slim profilerar vi oss tillsammans med 15 kluster i Norra Mellansverige – Värmland, Dalarna och Gävleborg som en innovationsregion och med uppmaningen Come and work with us!

På torsdagen medverkade JanErik Odhe från Stål och Verkstad i workshopen ”Entrepreneurship and SME support in Clusters” och jag själv i workshopen ”Clusters and smart specialisation” med presentationen Building Regional Strategies to Support Clusters in North Mid-Sweden. som handlade om vårt samarbete med Karlstads universitet och klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0. Genom att göra presentationer gör vi oss mer synliga och får många intressanta kontakter. Vi kan lätt konstatera att vi möter ett väldigt värdefullt globalt nätverk på dessa konferenser. Det ska bli intressant att följa vad som kommer ut av alla nyvunna kontakter!