Välkommen Business Sweden!

En ny organisation har bildats. I Värmland är det Peter Liljeqvist som är deras representant. Business Sweden är en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden. Devisen för den nya organisationen är: Vi gör Sverige mer attraktivt att göra affärer med.

Första samarbetet med Business Sweden för min del blir att jag nästa vecka åker till Malmö för att diskutera samordning av regionala och nationella förpackningssatsningar med mina kollegor på Region Skåne, Östsam och Västra Götalandsregionen och med medverkan av Anders Eliasson från Business Sweden.

Viktigt steg för The Paper Province och för Värmland!

Idag fick The Paper Province besked från Vinnova om att de beviljats medel för att skriva  en ansökan till Vinnväxtprogrammet. Genom beslutet kommer en gedigen planerinsprocess att starta för att flytta fram klustrets och Värmlands strategier ytterligare.

Vinnova skriver i sitt beslutsmeddelande att The Paper Province på ett övertygande sätt beskrivit initiativets potential att skapa regional konkurrenskraft genom förnyelse och gränsöverskridande samverkan mellan ett traditionellt industriellt styrkeområde och en framväxande förnyelse av näringslivet. Ansökan har potential att skapa regional konkurrenskraft både i ett nationellt och internationellt perspektiv.

Någon kanske undrar vad projektet heter: ”The Paper Province 2.0 – Ett innovationssystem för en biobaserad samhällsekonomi”

Maria Hollanders glada mejl till oss som varit inblandade.

Det blåser klustervindarna i Europa och Värmland finns med på väderkartan!

Som av en händelse kom rapporten ”Where the cluster winds are blowing in Europe” bara några dagar efter att Region Värmlands styrelse antagit klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 (och innan orkanen Sandys härjningar satte in i USA).

Jag fick möjlighet att medverka i rapporten och skriva om vårt klusterarbete och vart jag trodde att det var på väg. Nu när jag läser vårt avsnitt i rapporten (sid 100)  så kan jag konstatera att mycket av tankarna vi hade i våras finns med i den klusterstrategi som Region Värmlands styrelse antog.

Återigen kan vi konstatera att Värmland finns med på klusterkartan i Europa!

Värmlandsmodellen 2.0 – den nya klusterstrategin på plats!

Region Värmlands styrelse gav min kollega Staffan Bjurulf och mig uppdraget att ta fram ett förslag till en klusterstrategi för Värmland i april 2011. Vi har fört dialoger med näringslivsledare, klusterorganisationerna, kommunerna och våra politiker, vi har tagit fram fakta och statistik och vi har förhandlat olika finansierings- och organiseringsmodeller. På regionstyrelsens möte torsdagen den 25 oktober 2012 antogs klusterstrategin ”Värmlandsmodellen 2.0”. Det kändes som en examen för Staffan och mig när vi redovisa vårt uppdrag för de förtroendevalda. Vi tackar också för förtroendet att driva processen och är naturligtvis väldigt glada över att styrelsen ställde sig bakom denna viktiga satsning.

Strategin anger fyra prioriteringar:

  • Investeringsfrämjande
  • Norge: exportsatsningar, investeringar, affärsutveckling
  • Lokalt klusterarbete
  • Klustrens strategiska utveckling

Ledarskapet för Värmlands klusterarbete kommer att stärkas genom att en styrgrupp bildas där bl a de ledande regionpolitikerna och klusterordförandena kommer att ingå. Vi kommer även att jobba systematiskt med uppföljning och lärande. Konkreta planer finns för när mätningar och utvärderingar skall göras.

Nu kommer klusterorganisationerna att praktiskt jobba tillsammans med kommunernas näringslivsutvecklare med klusterarbete i vardagen på lokal nivå.

Klusterledarna kan i fortsättningen fokusera mer på verksamheten och uppdraget och mindre på finansieringsfrågorna tack vare tydligare och enkla spelregler.

Det finns även tydliga kriterier för vad som krävs för att vara ett Värmlandskluster och ingå i strategin. Sannolikt kommer tre klusterorganisationer att kunna kvalificera sig som Värmlandskluster under 2013: The Paper Province, Stål och Verkstad samt Compare. Samtidigt är det viktigt att framhålla att Region Värmland kommer även i fortsättningen att stödja andra utvecklingssatsningar. Skillnaden är att tillsammans med Värmlandsklustren sluter vi överenskommelser på fem år som innebär ömsesidiga åtaganden.

Jag är övertygad om att Värmland nu har en stabil plattform för att fortsätta att utveckla klusterarbetet. Det kommer att möjliggöra satsningar som vi hittills inte har kunnat föreställa oss.

Första steget blir att genomföra en kick off för Värmlandsmodellen 2.0 tillsammans med klustren och kommunerna den 30 november. Det ser vi verkligen fram mot!

En av Värmlandsmodellens prioriteringar är att verka för etableringar och investeringar som bidrar till att stärka klustren.

 

Läs mer om och ladda ner Värmlandsmodellen 2.0 från Region Värmlands hemsida.

Intensiv dag i Bryssel

Första mötet för dagen och huvudsyftet med resan var att träffa Carsten Schierenbeck på DG Enterprise. Med mig hade jag Jonas Matthing, ansvarig för SP:s satsning på tjänsteinnovation i Karlstad.

Mitt resesällskap, Jonas Matthing från SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut.

Bakgrunden är att Värmland ansökte om att bli en sk demonstratorregion för tjänsteinnovation. Tyvärr fick vi nej. Men nejet innehöll även en inbjudan att ta del av satsningen genom en fortsatt dialog med kommissionen och deltagande på seminarier.

Carsten var försenad och vi blev oroliga att den utlovade timmen skulle naggas i kanten. Men mötet kom igång bra och den utlovade timmen blev till en och en halv.

Målen med vårt möte nåddes: att få information om hur arbetet med demonstratorsatsningen fortskrider; få berätta om att Värmland har mycket att bidra med när det handlar om tjänsteinnovation och viktigast av allt att ta oss in i nätverket för satsningen.

Vår strategi är att bli en del av det nätverk som kommissionen använder för att utveckla nya satsningar. Det ger oss möjlighet att ta del av ny kunskap, påverka innehåll i kommande utlysningar samt att bli framgångsrika i våra ansökningar. Ett långsiktig arbete, men nödvändigt för att dra nytta av vad man gör nere i Bryssel.

Nästa punkt på dagordningen var att stråla samman med en grupp från Värmland, Dalarna och Gävleborg som pitchade Slim-projektet inför Regio Stars Award. Det var ett glatt gäng vi mötte. Omdömet var att de gjort bästa presentationen! Nu får vi vänta några veckor på juryns utslag.

I juryn satt John Goddard, en värmlansvänn sedan OECD-projektet vi var med i. Förhoppningsvis kan vi knyta John till oss när vi i vår ska göra en utvärdering av vårt samarbete med Karlstads universitet.

Guide to Research and Innovation. Strategies for Smart Specialisations.

Jonas facebookade att han var i Bryssel och en kompis som råkade vara på plats, Jens Sörvik anslöt till oss. Vi tog en fika och Jens berättade att han börjat jobba på ett EU-institut i Sevilla där han arbetar med området smart specialisering. Regionerna förväntas ha en strategi för smart specialisering för att kunna lyfta strukturfondsmedel. Jens erbjöd sig att vara behjälplig när det är dags att utforma Värmlands strategi. – Ett oväntat resultat av Brysselresan!

Robbert Fischer, vd för JIIP, Joint Institute for Innovation Policy.

Eftermiddagen ägnades åt ett symposium arrangerat av JIIP som en del i K4I, Knowledge for Innovation, som hölls i EU-parlamentet.

Philips modell för Open Innovation.

En av de intressantaste talarna var Jan van den Biesen, vice vd från Philips. Deras konsekventa arbete för Open Innovation och att de har organiserat företaget för att ta sig an några stora samhällsutmaningar var två av de mest intressanta sakerna. Han lovprisade även EU:s sjunde ramprogrammet för forskning som möjliggjorde för företag och forskare att lyfta på luren och föreslå forskningssamarbeten med vem som helst i Europa. Tyvärr var vi de enda Skandinaverna.

Parallellt pågick förhandlingarna om storleken på EU:s forskningsbudget. Oron var stor att man skulle skära ner på dessa medel som ska bidra till Europa konkurrenskraft.

På kvällen anslöt Jonas och jag till en grupp från Östfold och Region Värmland som diskuterar kommande Interregprogram för våra länder. I programskrivandet har Region Värmland tagit på sig att skriva och att samordna den svenska sidan.

K4I, Knowledge for Innovation i EU-parlamentet.

Summa summarum, en innehållsrik dag med nya värdefulla kontakter och målet uppnått för mötet om tjänsteinnovation på DG Enterprise.

Två Region Värmland-professorer installerade

Två av de tio professorer Region Värmland medfinansierar installerades idag!
Pavel Krakhmalev, professor i materialvetenskap. Närmaste samarbetspartners är företagen i klustret Stål och verkstad.
Per Kristensson, professor i tjänsteforskning. Samarbetar i första hand med medlemsföretagen i The Packaging Arena.
Varmt välkomna till innovativa företag i Värmland!

20120921-165018.jpg

20120921-165029.jpg

Värmland förebild igen!

Universities: Drivers of Regional Development?
Universities: Drivers of Regional Development?

Det handlar återigen vårt så kallade triple helixsamarbete! Förra gången var det i en rapport från EU-kommissionen.

Idag har Håkan Spjuth, verksamhetsledare på Grants and Innovation Office och undertecknad en artikel i Nordregio News nr 2, 2012. Den handlar om samarbetet mellan akademi, näringsliv och det privata i Värmland. Hela numret är på temat universitet som motorer får regional utveckling. Vi tycker båda att det är extra roligt att det väl etablerade samarbetet i Värmland lyfts fram av Nordregio och sprids bland beslutsfattare och forskare i hela Norden!

Samrådsgruppen för näringslivsfrågor diskuterade varumärket Värmland

Fokusera på Norge!

Kommunernas näringslivsutvecklare, länsstyrelsen, Almi, Inova, Region Värmland, universitetet, klusterledare m fl samlades idag, den 16 april, på Karlstad CCC. På agendan stod information om Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt, hur vi bygger varumärket Värmland, den nya klusterstrategin och aktuell statistik om Värmland.

Manuel Missner är ny genuspedagog på Region Värmland och ansvarig för det nyinrättade Regionala resurscentret för jämställd tillväxt, RRC  informerade. Till vardags har han även hjälp av Marianne Nilsson. De jobbar för ökad jämställdhet inom fyra områden: entreprenörskap, kompetensförsörjning, tillgänglighet och gränsöverskridande samarbete.

I uppdraget ligger att granska, synliggöra, bidra med kunskap och att genomföra aktiviteter för att öka kvinnors inflytande.

De utgör ett stöd för att vara med och genussäkra redan från början när nya strategier tas fram. Ett större analysarbete kommer att genomföras inför arbetet med den kommande regionala utvecklingsstrategin.

Utvalda projekt, t ex Det företagsamma Värmland och Attraktiva Värmland får stöd med jämställdhetsintegrering.

Madeleine Norum på Attraktiva Värmland berättade om det gemensamma arbetet att bygga varumärket Värmland som handlar om att utveckla och bygga på den varumärkesplattform som finns. Man har även byggt om portalen varmland.se. Skicka gärna material om ni vill ha något publicerat! Portalen har 40 000 unika besökare per månad, främst turister.

Man gör även ett livsstilsmagasin för att visa på en modernare, bredare bild av Värmland.

Värmlandssidan på Facebook har över 6 800 gillare. Där lyfter man fram sådant som vi kan vara stolta över.

På senaste emigrantmässan i Holland listade sig 120 personer som är intresserade att flytta till Värmland.

Webbutbildningen om värdskap blev nominerad till bästa webbutbildning. Den ligger på Region Värmlands hemsida. Använd gärna den!

Klusterstrategin har Staffan Bjurulf och undertecknad (Anders Olsson) jobbat med ett år nu. Efter omfattande dialogarbete har vi ett förslag som handlar om att utveckla exportsatsningarna, främst mot Norge, stärka greppet om kompetensförsörjningsfrågorna, öka antalet medlemmar i klustren och marknadsföra Värmland ännu mer i ett näringslivsperspektiv. Funktioner som saknas idag och som vi föreslår läggs till är etableringsstöd, kompetens för EU-ansökningar samt tydligare spelregler och ökad långsiktighet för finansieringen.

Vi föreslår därför att en gemensam plattform bildas med ett antal av ovanstående funktioner för klustersamarbetet.

Värmlands utveckling i siffror presenterades av Ann Otto och Bo-Josef Eriksson. Fokus var på befolkning och humankapital samt näringslivets utveckling. Särskilda siffror som handlar om  Norge hade tagits fram. När de som arbetspendlar till Norge eller andra nordiska länder läggs till de som är sysselsatta i den svenska statistiken hamnar sysselsättningsgraden för Värmland på samman nivå som riksgenomsnittet!

Nästa gång kommer Ann och Bosse att berätta om Värmlands innovationsindex.

Presentationer från mötet:

RRC för jämställd tillväxt

Bygga varumärket Attraktiva Värmland 20120416

Klusterstrategin V 2.0 utkast Samrådsgruppen 120416

Utvecklingen i Värmland del 1

Utvecklingen i Värmland del 2

Utvecklingen i Värmland del 3

Vilka regelförändringar vill vi se för strukturfonderna nästa programperiod?

Arbetet pågår för fullt på näringsdepartementet för att förbereda nästa strukturfondsperiod (trots den skeptiska officiella svenska hållningen). På departementets senaste mötet med oss i regionerna var det tydligt att de flesta framför allt vill se förbättringar i hur vi använder fonderna.

Vilka regelförändringar vill vi i Värmland ha för att få bättre förutsättningar att använda strukturfonderna effektivt i kommande programperiod?

I vår region är vi i ett läge där en av våra prioriterade klustersatsningar, The Packaging Arena, har hamnat i ett osäkert läge om finansiering pga brister i förutsättningar för att jobba långsiktigt med strukturfonderna, pengarna räckte inte hela vägen. Nu får vi hoppas att det ordnar sig till slut, men osäkerheten innebär att värden av stora investeringar riskerar att snabbt försvinna.

I Sverige har vi bestämt oss för att bevilja max tre år långa projekt. Här är det är inte EU som styr oss! Bara det nationella regelverket tillät skull vi kunna kunna fatta beslut om projekt som pågår sju år. Hur skulle det vara om vi gjorde så men lade in ett par avstämningspunkter för att avgöra om det är värt att fortsätta satsningen? Alltså mer av ett långsiktigt programarbete.

Läs om vad långsiktighet har betytt i satsningen på tio nya professurer på Karlstads universitet. Helt avgörande var att förlänga tidshorisonten från tre år till fem genom en överenskommelse mellan Region Värmland och Karlstads universitet.