A Regional Economic and Social Resilience framework in the time of the Corona Crisis

We who work in organisations with the mission of regional development are affected by the corona crisis like everyone else. We deal with issues such as the safety of our personnel, how we ourselves minimise the risk of infection spread and how we should maintain our operations. In Sweden, we are also part of the same organisation as the health care system that has to deal with the spread of infection in society, the protection of vulnerable groups and the maintenance of capacity for care.

We now have to ask ourselves how to deal with the corona crisis in the sense of – sustainable regional development, that is, in a social, environmental and not least in an economic perspective! We also need to think about our role in this situation.

As a (proud) member of the Innovative and Resilient Regions working group in the Nordic Council of Ministers cooperation program for regional development and planning, I realise that one of our reports has become highly relevant in this context and could be a support to regions for how they are involved in the regional development mission can relate to the emerging corona crisis. I am referring to the report ”Regional Economic and Social Resilience”.

Although the main question in the report is: can resilience be built in advance?, the report also addresses the question – What is the role of regions (and their different actors) in… reacting to shocks?

To give you a quick guide, I highlight some of the key concepts and factors.

First, what does the concept of resilience mean?

Resilience refers to the capacity to cope with change and continue to develop.

Two possible ways of recovering from a shock or disturbance are: by bouncing back’ or by ‘bouncing forward’.

Resilience is thus about the ability to handle change and at the same time continue to develop. One perspective to include already when the crisis is developing is what we see can happen after the crisis. Is it about ‘bouncing back’ or ‘bouncing forward’ (or combinations of both depending on eg industries)? Should we focus solely on reducing the acute damage or is it also an opportunity for renewal of the economy?

Some principles for understanding and managing regional resilience are:

  • Preparedness
  • Learning / innovation
  • Thresholds
  • Responsivness
  • Diversity and Redundancy
  • Connectivity
  • Selforganisation
  • Inclusion
  • Social Cohesion

Factors affecting how to design a program to deal with resilience in a particular situation are:

  • What kind of crisis it is about. In this case, a co-varied crisis between pandemics and the economy.
  • Complexity and connectivity
  • Change
  • Uncertainty
  • Political Will
  • Power Dynamics
  • Timeframe

Resilience depends on three ‘capacities’ of the region:

  1. absorptive capacity, which signifies its ability to resist the negative impact of shocks;
  2. adaptive capacity, which signifies its ability to adapt to new conditions; and
  3. transformative capacity, which signifies its ability to change fundamental structures and alter impacts

(OECD, 2014).

The mere existence of regional assets does not guarantee their effective use in managing risks or enhancing wellbeing, yet their absence may tell us something about the region’s vulnerability (ODI, 2016). Therefore, these capacities may be related to what measures are in place, and how regional actors react to shocks and disturbances.

The current report is based on the ‘Guidelines for Resilience Systems Analysis’ (RSA) developed by the OECD (2014).

The authors of the report are Alberto Giacometti and Jukka Teräs at Nordregio  – The Nordic Council of Ministers Research Institute for Regional Development and Planning.

Kanadaresa som kan bli historisk

Image result for thunder bay
Utsikt över Thunder Bay med The Sleeping Giant i bakgrunden.

Kanada är världens största exportör av skogsprodukter. De har starka aktörer för forskning och innovation. Men marknaden är inte lika mogen som den svenska för de nya produkterna från skogen, de är inte lika bra som oss i skogsproduktion och de har ingen motsvarighet till Paper Province.

Skärmavbild 2019-11-05 kl. 15.15.47.png

Det är på den här spelplanen vi kan mötas och tillsammans göra det vi formulerat i visionen i vår strategi för smart specialisering ”visa vägen med biobaserade innovationer från skogen till ett fossilfritt och hållbart samhälle”.

Under en vecka har vi träffat ett stort antal och viktiga aktörer i två av Kanadas främsta provinser inom skoglig bioekonomi – Ontario och Quebec.
Inom räckhåll finns nu möjligheter för forskarutbyten med Karlstads universitet, start-ups och industriella partners till Sting Bioeconmy och etableringsfrämjande i båda riktningarna. Framförallt finns det nu möjligheter till att vi tillsammans kan utveckla ett samarbete för att i global skala vara med och bidra till att utveckla den skogsbaserade bioekonomin.

Det första mötet hölls i Ontario i staden Thunder Bay – en plats som har många likheter med Karlstad och Värmland, som klimatet, antal invånare, läget vid norra kusten av en stor sjö (i deras fall Lake Superior), pappersbruk, universitet av samma storlek som i Karlstad och med en profil med skogsindustriell forskning. Universitetet har till och med en sol i sin logga.

Pedram Fatehi visar en liten del av den imponerande stora uppsättningen av utrustning för Gunilla Carlsson-Kvarnlöv och Per Tomani

Våra värdar CRIBE (Centre for Research & Innovation in the Bioeconomy) hade ett ambitiöst och välgjort program under tre dagar med rubriken ”Nordic Colab Project”. Förutom att de hade ställt upp med en rad regionala aktörer hade de även flugit in personer från Ontario Ministry of Natural Resources & Forestry i Toronto och personal från FPInnovations från andra delar av Kanada. Det mål vi satt upp var att vi skulle ha något eller några projekt igång inom sex månader. Samarbeten inom lignin, m fl områden identifierades samt forskarutbyten diskuterades och kommer att följas upp av ett möte nästa år i Värmland.

IMG_8296.jpg
Samling för sammanfattning och slutsatser i Thunder Bay. Stående och längst till vänster, Chris Walton, vd för CRIBE.
Image result for Virginie Chambost EnVertis
Virginie Chambost från företaget EnVertis

Sista dagen i Kanada hade vi ett möte i Montreal, Quebec. Värdar för mötet var CRIBIQ (Konsortiet för forskning, innovation och biobaserade industriella processer i Quebec). Initiativtagare och organisatör var Virginie Chambost från företaget EnVertis. När hon var i Sverige och utvärderade Paper Province vinnväxtinitiativ imponerades hon av Paper Province och vad vi gjorde i Värmland inom skoglig bioekonomi. Därför erbjöd hon sig att organisera ett möte med oss i Montreal. Hon hade samlat ett tretiotal personer för en workshop på temat: Talk Ecosystem for the Bioeconomy! De har inget kluster inom bioekonomi och de ville därför ägna mötet åt att lära sig av oss om hur vi jobbar med bioekonomin och vilken roll Paper Province spelar. Virginie kommer till Sverige i mars. Det blir ett tillfälle att följa upp och jobba vidare.

IMG_8346.JPG

I Kanada var de mycket imponerade av att det vi gör i Värmland trots att vi är så små. Det är först nu och tack vare vinnväxtprogrammet vi har kapacitet att bygga relationer på det här sättet.

Själv är jag är imponerad och stolt över vårt team där alla levererade i alla situationer. Vi har inte bara skapat kontakter vi har dessutom byggt relationer. Vi som reste var Maria Hollander och Paul Nemes, Paper Province, Victor Isaksen, Sting Bioeconomy, Marcus Elmer, Business Värmland, Gunilla Carlsson-Kvarnlöv, Karlstads universitet, Per Tomani, RISE Bioekonomi, Daniel Stenborg, Näringslivssamverkan i Kristinehamn och jag själv Anders Olsson, Region Värmland.

Image result for Virginie Chambost EnVertis
Per Tomani, RISE Bioekonomi

Resan möjliggjordes bl a genom Region Värmlands avtal och samarbete med RISE. Jag vill därför rikta ett särskilt tack till Per Tomani som stod för initiativet, kontakterna och mycket av förberedelserna.

 

 

 

 

Företag och organisationer vi mött under resan:

Ontario

Centre for Research & Innovation in the Bioeconomy
Thunder Bay Community Economic Development Corporation
Thunder Bay Chamber of Commerce
Northern Ontario Innovation Centre
Lakehead University
Confederation College
Forests Ontario
FPInnovations
Northwestern Ontario Municipal Association
Ontario Ministry of Natural Resources & Forestry
Lakehead University

Quebec

Arbec
Biochar Borealis
BOSK Bioproduits
Cascades
CRIBIQ
CTAQ
Domtar
Enerkem
Enerlab
EnVertis
Fortress
GCM
Greenfield Global
Kruger
MFFP
NRCan – CFS
Performance BioFilaments
Pyrobiom
Resolu
MEI
Personne CDPQ

IVA-träff om Smart industri i Värmland

Med utgångspunkt i digitalisering och smart industri arrangerade Kungliga ingenjörsvetenskaps akademin, IVA en välbesökt träff på Statt i Karlstad den 17:e januari 2019 för en dialog med ledare i näringslivet, akademin och offentlig sektor om den värmländska industrins framtid.

Smart industri-möte i Karlstad
Johan Carlstedt från IVA höll i mötet.

Jag fick tillfälle att vara med och summera. Det gjorde jag genom att berätta vad vi inte hade för fem år sedan men som vi har idag. Eftersom flera bad mig publicera listan så gör jag det här:

  1. Våra kluster har aldrig varit så väl rustade som nu, två av dem är numer vinnväxtinitiativ. IUC SoV är mycket aktiva mot SMF med minst 325 utvecklingsinriktade besök förra året. De stora medlemsföretagen är mer aktiva och öppna för samverkan och utveckling.
  2. Vi har aldrig haft så omfattande forskning på Karlstads universitet som matchar den värmländska industrin. Vårt samarbete med Karlstads universitet i Akademin för smart specialisering har bidragit starkt till det. Akademin betraktas som ett best practice i EU. Och vi har en rektor som kan samverkan.
  3. Vi har en Innovation Park sedan 2014.
  4. Vi har aldrig varit så väl uppkopplade mot EU och Europa.
  5. Vi har numer två miljöer inom RISE etablerade i Värmland.
  6. Business Värmland är en relativt ny och stark etableringsfunktion.
  7. Sting Bioeconomy är vår nya inkubator med nationell profil inom skoglig bioekonomi.
  8. Vi har gjort våra prioriteringar. Sedan 2015 har vi investerat i projekt till ett värde av en halv miljard inom våra smarta specialiseringar. Varav Region Värmlands andel är 165 mkr. Av dessa är 150 mkr projekt inom Akademin för smart specialisering som Karlstads universitet medfinansierat.
  9. Vi har många framgångsrika testbäddar där forskare och företag möts. Två av fem testbäddar i Vinnovas miljötestbäddsprogram är värmländska.
  10. Det görs stora strategiska investeringar i industrin.
  11. Arbetslösheten är historiskt låg.
  12. Vi har ett starkt jämställdhetsarbete och profilerar oss på det nationellt och internationellt.

En sak som tiden inte räckte att säga var att vi är på gång att ta fram en industristrategi tillsammans med Dalarna och Gävleborg, Förberedelser har gjorts tillsammans med EU-kommissionen, OECD-experter och 10 industriregioner i Europa sedan mars 2018.
I det uppdraget är det viktigt att vi får tillstånd en dialog med de ledande industriföretagen i regionen. Ett samarbete med IVA med den strategin vore spännande!

Smart industri-möte i Karlstad Andreas Michalik, Siemens
Andreas Michalik, Siemens

Bland många bra inlägg fångade mig särskilt Andreas Michalik, Affärsenhetschef för projektlösningar inom processindustrin på Siemens när han berättade om de mycket snabbare utvecklingsprocesserna som gör sitt inträde nu. Det handlar om co-creation, agile management och bort med budgetar och milstolpar. Gå istället över till en eller två veckors sprints och skapa budget efterhand. Med AI och IOT med billiga sensorer utvecklas och effektiviseras industrins processer av team som inte alltid ens har sakkunskapen.

En kritisk fråga är var man lägger ägarskapet av data. Dela data för att få möjlighet till effektivare processer eller skydda den egna datan och riskera att bromsa utvecklingen inklusive den egna. Det krävs ett digitalt ledarskap för detta.

_dsc8868
Micael Ragnarsson Director Technology Center BillerudKorsnäs Linda Take, vd Blue Future Sweden. Ingrid Ivars, Business Värmland

Micael Ragnarsson, Director Technology Centers, BillerudKorsnäs var inne på liknande saker. Deras nystartade Technology Centre på Guvön i Grums har många nya kompetenta medarbetare som inte ännu har de regionala nätverken. Det gör att de inte så snabbt hittar ta personer som kan vara med och lösa problem med dem. Ökad öppenhet och dela data för att komma snabbare fram i utvecklingsprocesserna var även han inne på. Likaså Linda Take som också förespråkade högre tempo och öppnare innovationsprocesser med fler aktörer involverade. Linda efterfråga även finansiering som bidrar till att sänka tröskeln för att våga satsa i tidiga skeden t ex i form av innovationscheckar.

 

 

Ännu en fantastisk vecka för smart specialisering i Värmland!

Värmland förebild när Brasilien studerar smart specialisering

litenMinistrar
Irana Braga Ramos till vänster och Paulo Pitanga do Amparo till höger. Båda från ministeriet för regional utveckling och rådgivare direkt till ministrar i den brasilianska regeringen, tillsammans med Margareta Dahlström professor ekonomisk geografi, föreståndare för Centrum för forskning om regionalt samhällsbygge.

Vad sägs om studiebesök på högsta nivå från ett av världens största länder – Brasilien som vill inför smart specialisering, en internationell konferens Business from Bioeconomy, vernissage om all forskning på Karlstads universitet inom smart specialisering och seminarium på temat Sverige kraftsamlar för industriell symbios. Allt detta och mer därtill hände under andra veckan i december 2018 i Värmland. Början på veckan därpå är inte sämre då det är en samling i Bryssel för de regioner, inklusive Värmland, som deltar i EU-kommissionens pilot Industrial Transition Regions samtidigt som det är Kick off för den vinnovafinansierade testbädden Fossilfria laminat i Sunne.

Forskarvernissage Akademin för smart specialisering

Good practice

I skrivande stund, sent på fredagseftermiddagen kom även den här nyheten: Academy for Smart Specialisation is now chosen as a good practice and published on Interreg Europe website.

Skärmavbild 2018-12-07 kl. 22.15.34

Omvärldsanalys Värmlands styrkeområden

Ur Kontigos omvärldsanalys - styrkor för specialiseringen Skoglig bioekonomi.
Ur Kontigos omvärldsanalys – styrkor för specialiseringen Skoglig bioekonomi.

Företaget Kontigo har på uppdrag av Region Värmland gjort en analys med titeln Värmlands smarta specialiseringar – En kartläggning och omvärldsanalys se länken:

Värmland Omvärldsanalys Kontigo 20180510.

Den bygger på en analys som SP gjorde i samband med att Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering 2014 togs fram.

Rapporten är så väl en kartläggning av specialiseringarna som en omvärldsanalys kopplad till specialiseringarna.

Daniel Hallenkreuzt på Kontigo som står bakom rapporten presenterade den för nätverket för innovationssystemet 180823. Se bilderna från presentationen: Värmland Omvärldsanalys Kontigo 20180510

Samarbeten med Tammerforsregionen

Genom vårt deltagande i projektet BSR Stars S3 har vi hittat intressanta aktörer att samarbeta med. I Tammerfors har vi hittat flera. Som ett resultat av ett möte i Tammerfors den 27: april har vi nu tillsammans med bl a Tammerforsregionen lämnat in en ansökan i programmet Interreg Europe på temat tjänstefiering (på engelska servitization). Projektnamnet är InnoServit. Syftet med projektet är att vi ska bli bättre på att stödja företag som med sina produkter i form av varor som utgångspunkt utvecklar tjänster runt produkterna eller tom säljer tjänsten istället för varan.

Övriga partners i InnoServit är Piemonte, Vallencia, Slovenien och Trøndelag.

Tammerfors 180427
Gruppen för studiebesöket Tammerfors 180427 där Harri och Johanna A är från Tampereregionen och Johanna L är projektledare. Från vänster: Anders Olsson (RV), Harri Kusela, Johanna Alakertula, Claes Asker (Kau), Helena Håkansson (Kau), Karin Granström (Kau), Paula Holst (Kau), Henrik Ullsten (Kau), Magnus Persson (Paper Province), Johanna Leino. Harri Kusela är vår samarbetspartner i InnoServit.

Launch event för Industrial Transition Regions med kommissionär i Bryssel

Corina Cretu och Marie-Louise Dangardt presenterar sig för varandra.

 

Nu har vårt arbete med Industrial Transition Regions officiellt startat. Det skedde med kommissionären Cortina Cretu i spetsen. De fem utvalda regionerna och ytterligare fem samt två länder fick tillfälle att presentera sig för kommissionären samt att underteckna en överenskommelse om satsningen.

Vår representant för dagen var Marie-Louise Dangardt, regionråd i Gävleborg.

Marie-Louise Dangardt signerar överenskommelsen och kommissinären Corina Cretu har just studerat vår folder om smart specialisering i Norra Mellansverige.

PM Pilot om industriell omvandling

Läs mer på Region Värmlands hemsida

Läs även på hemsidan för Central Sweden

EU kom med julklapp till Värmland

 

Strax före jul kom EU-kommissionen med beskedet att de under 2018 stödjer Värmland tillsammans med Dalarna och Gävleborg för snabbare omställningen av ekonomin med hjälp av smart specialiseringsstrategier. De erbjuder experthjälp och även resurser för att sätta planerna i verket.

Skärmavbild 2017-12-22 kl. 15.20.04
Pressmeddelandet från EU-kommissionen.

Rätt utnyttjat kommer det att få stor betydelse för det fortsatta arbetet med regional utveckling. Vi behöver ge experterna bästa möjliga förutsättningar i att genomföra sina uppdrag och det högsta ledarskapet i Värmland från offentlig sektor, universitetet och näringslivet behöver mobiliseras. Nationell nivå med näringsdepartementet, Vinnova och Tillväxtverket m fl måste även de engageras.

Förra gången vi gjorde något liknande var 2005-2007 när Värmland var med i ett OECD-projekt som handlade om hur region och universitetet kunde samarbeta närmare. Med de rekommendationer vi fick från den expertgruppen har vi lagt grunden för vårt samarbete med Karlstads universitet – numer under varumärket Akademin för smart specialisering, universitetet har byggt upp sitt Grants and Innovation Office, vi har satsat på kluster och vi lade grunderna för Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering mm, mm.

Anledningen till varför vi överhuvudtaget kom på fråga att få stödet från EU-kommissionen var att mina kollegor i Dalarna och Gävle och jag kom, efter interna förankringar, överens om att skicka in en intresseanmälan om att få ta del av stödet.

Med detta sagt ser jag verkligen fram mot att 2018 få samarbeta med det regionala ledarskapet i Värmland samt experterna från EU-kommissionen och OECD för att förnya och utveckla våra strategier för smart specialisering. Detta kan rätt utnyttjat ge oss en flygande start när vi slås samman med landstinget i en ny och förhoppningsvis ännu kraftfullare organisation för regional utveckling och tillväxt.

Läs mer på Region Värmlands hemsida.

Corina Cretu 2
Corina Cretu på direktoratet för regional utveckling är ansvarig kommissionär för initiativet.

 

God Jul och Gott Nytt År önskar Gränsgångaren!

Värmland gott exempel i internationell utbildning om Smart specialisering

Värmland ingår i en internationell utbildning om smart specialiseringen med exemplen Skoglig bioekonomi och Akademin för smart specialisering som ett gott exempel på hur en region kan genomföra en regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering (se även tidigare inlägg).

Dominique Foray, Smart Regions Conference i Bryssel 2016

Under EU-kommissionens konferens i Bryssel Smart Regions i juni 2016 tog jag kontakt med Dominique Foray. Han är en av de ledande forskarna som har varit med och utformat konceptet för smart specialisering. Just då höll han på att skapa en MOOC (Massive Open Online Course) om hur man utarbetar en strategi för smart specialisering. Vi träffades sedan under hösten i Bryssel och kom överens om att vi skulle producera två filmer, en om Akademin för smart specialisering och en om Skoglig bioekonomi.

Kursen gick första gången i början av 2017 och andra omgången startar 15 januari 2018.

Region Värmland har gjort kortversioner på ett par minuter vardera av de två utbildningsfilmerna som ingår i kursen:

Länkar till filmerna nedan kommer senare:

Akademin för smart specialisering

Skoglig bioekonomi

Läs mer om Akademin för smart specialisering här.

Bioekonomi och The recarbonisation revolution

Cirkulär ekonomi

Skoglig bioekonomi är det som är den högst prioriterade specialiseringen i Värmlands forsknings- och innovatinsstrategi för smart specialisering. Det finns därför en anledning att komma tillbaka till den i Gränsgångaren.

Jag stötte precis på ett för mig nytt begrepp som jag vill dela med mig av. Det borde vara något vi kan använda i Bryssel i vårt påverkansarbete för att säkra bra förutsättningar för vår skogsindustri och för nya biobaserade produkter.

Man för fram tanken om: ”a ‘recarbonisation revolution’ of global material flows. We have to increase biomass and decrease nonrenewable materials such as metals and minerals in the movement of global trade. Recarbonisation also means going from fossil carbon to biocarbon” (konsultföretaget Pöyry skriver om detta i ett kundmagasin).

Detta ligger helt i linje med det positionspapper Region Värmland skrev i höstas (2015) i samband med EU-samråd om det nya paketet för en cirkulär ekonomi.