Kategori: Regional utveckling

EU kom med julklapp till Värmland

 

Strax före jul kom EU-kommissionen med beskedet att de under 2018 stödjer Värmland tillsammans med Dalarna och Gävleborg för snabbare omställningen av ekonomin med hjälp av smart specialiseringsstrategier. De erbjuder experthjälp och även resurser för att sätta planerna i verket.

Skärmavbild 2017-12-22 kl. 15.20.04
Pressmeddelandet från EU-kommissionen.

Rätt utnyttjat kommer det att få stor betydelse för det fortsatta arbetet med regional utveckling. Vi behöver ge experterna bästa möjliga förutsättningar i att genomföra sina uppdrag och det högsta ledarskapet i Värmland från offentlig sektor, universitetet och näringslivet behöver mobiliseras. Nationell nivå med näringsdepartementet, Vinnova och Tillväxtverket m fl måste även de engageras.

Förra gången vi gjorde något liknande var 2005-2007 när Värmland var med i ett OECD-projekt som handlade om hur region och universitetet kunde samarbeta närmare. Med de rekommendationer vi fick från den expertgruppen har vi lagt grunden för vårt samarbete med Karlstads universitet – numer under varumärket Akademin för smart specialisering, universitetet har byggt upp sitt Grants and Innovation Office, vi har satsat på kluster och vi lade grunderna för Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering mm, mm.

Anledningen till varför vi överhuvudtaget kom på fråga att få stödet från EU-kommissionen var att mina kollegor i Dalarna och Gävle och jag kom, efter interna förankringar, överens om att skicka in en intresseanmälan om att få ta del av stödet.

Med detta sagt ser jag verkligen fram mot att 2018 få samarbeta med det regionala ledarskapet i Värmland samt experterna från EU-kommissionen och OECD för att förnya och utveckla våra strategier för smart specialisering. Detta kan rätt utnyttjat ge oss en flygande start när vi slås samman med landstinget i en ny och förhoppningsvis ännu kraftfullare organisation för regional utveckling och tillväxt.

Läs mer på Region Värmlands hemsida.

Corina Cretu 2
Corina Cretu på direktoratet för regional utveckling är ansvarig kommissionär för initiativet.

 

God Jul och Gott Nytt År önskar Gränsgångaren!

Satsa på innovation av produkter, tjänster, erbjudanden och affärsmodeller!

IUC Stål & Verkstad har genomfört en studie på Region Värmlands uppdrag. Arbetet har skett inom ramen för regeringens satsning – Smart industri och med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.

Min främsta slutsats när jag läser rapporten är att Värmlands forsknings och innovationsstrategi för smart specialisering ligger helt rätt. Ett exempel på det är att vi behöver se till att satsningarna inom specialiseringen Värdeskapande tjänster skalas upp så att kunskaper om tjänsteinnovation når ut till ett stort antal tillverkande företag i Värmland.

 

Fyra delar i regeringens program Smart industri.

 

Fem kritiska framgångsfaktorer enligt rapporten för värmländska industri-SMF:

  1. Utveckling av innovationsförmåga (– att återuppfinna sig själva) och affärsplaner
  2. Effektiv marknadsföring och försäljning
  3. Kompetensökning för att kunna utnyttja de digitala verktyg som finns inom företagen idag
  4. Fortsatt effektivisering och automation i produktionen
  5. Tillgång till och förmåga att attrahera kompetent personal

 

Resultat

Av 49 kartlagda värmländska företag har 63 % egna produkter, 67 % är regionexporterande.

Omsättningen per företag är i genomsnitt (de tre största borträknade) 40 mkr/år och antal anställda är 23 personer. Behovet att rekrytera bland de företag som deltog i studien är ca 100 personer under 3 år.

Störst behov, identifierat av företagen är utveckling inom marknad och försäljning avseende utbildning, rekrytering och digitalisering. Produktionen och monteringen anses dock ha ganska liten potential för effektivisering genom digitalisering (här har jag dock noterat att åsikterna kan gå isär jämfört med andra bedömare). Man har generellt stor kunskap om vilka automatiseringsmöjligheter som finns och företagen kan ofta redogöra i detalj för vad de vill automatisera samt varför och hur de ska genomföra detta. Däremot när man bryter isär delprocesserna inom produktion finns stora behov av effektivisering i de stödjande processerna kring produktionen som man inte riktigt vet hur man ska hantera, ett exempel är beredning.

Digitalisering

Mest digitaliserad är fakturering – men det är en isolerad process. De befintliga funktionerna i företagens IT-system: business intelligence – BI och customer relationship management – CRM används inte men där önskar man utveckla sig.

Minst digitaliserad är montering – men montering och eftermarknad ser man ofta som manuella processer och ser därför inte heller någon större potential i digitalisering av dessa.

Säljprocesserna är inte digitaliserade mer än i undantagsfall.

I övriga processer är utfallet ganska jämnt med värden kring 2,0 vilket innebär att processerna har stöd av digitala underlag, men att man inte har digital överföring mellan processerna i någon större utsträckning.

Kompetensförsörjning

Marknadsföring och försäljning är även fortsatt de områden som sticker ut med stora behov, tillsammans med beredning. Osäkert dock om det gäller rekrytering eller fortbildning.

De 49 företag som ingår i studien anger ett rekryteringsbehov i nuläget är på ca 72 personer, snittet blir nästan 1,5 personer per företag. Översatt till det totala antalet industri- och industrinära tjänsteföretag i Värmland, ca 350 st, så skulle det motsvarar ett totalt rekryteringsbehov på 525 personer. Detta behov ska ställas i relation till antalet elever som kommer att examineras från de industritekniska utbildningarna i Värmlands gymnasieskolor 2017, vilket är 50 elever. Inom de kommande åren är behovet av ersättningsrekryteringar ytterligare 67 personer, vilket skulle översättas till 479 personer till.

Analys

När det kommer till området utveckling/ marknad och försäljning är företagen, enligt rapporten generellt mer vacklande, man vill utveckla sitt arbete men vet inte riktigt hur detta ska kunna genomföras. En erfarenhet från dessa och tidigare företagsbesök som IUC Stål & Verkstad gjort är att värmländska industriföretag generellt är kreativa när det gäller att hitta på nya lösningar och produkter, men att arbetet ofta är ostrukturerat och baserat på ”trial and error”. Detta gäller fysiska produkter. När det kommer till att utveckla erbjudandet och affärsmodeller (relaterar mer till tjänsteinnovation) som stödjer detta så är företagen generellt mer låsta. Från andra studier har slutsatserna dragits att grundorsaken är det ostrukturerade arbetet med innovation och den begränsade förmågan att förnya sitt erbjudande utöver den fysiska produkten som företagen ger uttryck för när man resonerar kring behov och utveckling i marknad och försäljning. Man vill fokusera på marknadsföring och försäljning utifrån sitt befintliga erbjudande och konkurrensmedel, vilket ofta är begränsat till pris.

 

Slutsatser och rekommendationer

Så som jag tolkar rapporten är ett av de viktigaste budskapen att fokus för insatser bör läggas till större delen på innovation av produkter/ tjänster / erbjudanden och affärsmodeller istället för marknadsförings- och försäljningsinsatser för att ”trycka ut” befintliga produkter utifrån befintliga erbjudanden och affärsmodeller. – Sluta konkurrera med enbart pris!

Digitaliseringen

Anpassa processer och system och skaffa kompetens för att hantera de system som redan finns på plats i företagen.

Länka samman digitaliseringen av de olika processtegen i företagen.

Kunskapen om automatisering är förhållandevis hög, vilket innebär att många av företagen är redo för att ta nästa steg vad gäller teknisk utveckling (men det finns andra som hävdar att vissa företag fortfarande har behov av stöd för digitalisering inom produktionen).

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning i form av rekryteringsbehov och behov av kompetensutveckling är en avgörande faktor för företagens överlevnad. Bredda perspektiven och sök kompetens utanför den traditionella målgruppen (inrikes födda män).

Mer kompetens behövs för att kunna hantera den digitalisering som redan finns inom företagen idag.

Det är visserligen inom marknad och försäljning som företagen anser sig ha högst kompetensförsörjningsbehov, men slutsatsen från rapporten är att det är övergripande kompetenser inom innovation och skapandet av säljbara produkter och tjänster som är det primära behovet.

Effekter av studien

Kartläggning är gjord under första kvartalet 2017 och är finansierad av Tillväxtverket genom regeringens program Smart industri.

Rapporten har haft stor betydelse genom att den utgjort underlag för utformning av projekt som STIVI (innovation i SMF), INDIGO (digitalisering i SMF) och Smart industri i Norra Mellansverige (digitalisering genom matchning av IT-företag med industriföretag, processmognad i SMF samt utvecklingsplattform för nyindustriatlisering).

Rapporten har t ex även en roll att fylla för Industriråd Värmland som är under bildande och som ett av underlagen i en dialog pågår med den nationella myndigheten ESF-rådet om hur de ska kunna bidra till smart specialisering genom kompetensförsörjning.

Karlstadsföretaget hemCheck till börsen

Den 15 mars fick Annelie Brolinson, vd för Karlstadsföretaget Hemcheck Sweden, ringa i börsklockan på Nasdaq Stockholm.

Företaget hemCheck som grundades 2010 av läkaren Mathias Karlsson är ett spännande exempel på hur ett företag fått ett starkt stöd från det värmländska innovationsstödssystemet. För att nämna några så är det inkubaton Inova, Almi Invest, Centrasjukhuset i Karlstad och medicinteknikföretaget Calmark som hjälpt till.

hemCheck tog del i Inovas inkubatorprogram mellan 2011-2013. De blev årets alumniföretag från Inova år 2015 med motivationen:

Målinriktat hårt arbete, uthållighet, rätt kompetens i rätt tid och ett omfattande fotarbete ute hos användare har varit viktiga framgångsfaktorer för hemCheck.

Allt började med en matchning av affärsidé och en ung biomedicinare med näsa för äventyr.

Almi Invest i Karlstad och även bl a medicinteknikföretaget Calmark i Karlstad har investerat i hemCeck. Företagets huvudkontor finns idag i Karlstad.

Läs mer om Annelie Brolinson på Hemcheck om resan till börsen.

Read more about Annelie Brolinson at Hemcheck on the journey to the stock exchange

Ett skönare företagsklimat

Idag har Värmland en helsidesannons i Dagens Industri. Budskapet är ”Etablera ditt företag i Värmland”. Vårt argument är att här kan du som företagare ägna dig åt det du gör bäst – att få ditt företag att växa och utvecklas.

Varför kan vi påstå det? Jo, Värmland blev nämligen bäst i landet när Sveriges kommuner och landsting mätte nöjdkundindex i våra kommuner med företagare som kunder. Alltså upplever företagare i Värmland mindre krångel och bättre bemötande när de har kontakt med sina kommuner än i andra delar av Sverige.

Förslaget att göra annonsen kommer från Kristina Lundberg, näringslivsutvecklare i Sunne kommun. Snabbt lyckades hon tillsammans med sin kollega i Torsby Anna Öhgren-Bodén mobilisera alla andra kommuner i Värmland att tillsammans med Region Värmland dela lika på annonskostnaden. Stefan Westling hos oss har gjort layouten (för övrigt vinnare av Svenska Publishing-Priset 2013 som bästa infomagasin i avdelningen Print). Ett stort tack till er!

Vi knöt även ihop annonsen med att vi arrangerar after work i Stockholm och Göteborg för människor som är intresserade av Värmland och som kan tänkas vilja flytta hit och inkluderade även de som kan tänka sig etablera sitt företag i Värmland!

På varmland.se  kan man läsa mer och anmäla sig till after work. Kommunerna har idag banners på sina hemsidor som leder till varmland.se

Nu har vi hittat ett koncept för hur vi tillsammans kan fånga möjligheterna i flykten, samordna olika aktiviteter och snabbt komma ut med ett budskap.

Ett skönare företagsklimat
Ett skönare företagsklimat

Sticky Beat, på bilden, är en digital produktionsbyrå med huvudkontor i värmländska Torsby med filialer i Stockholm, Oslo och Karlstad. Sticky Beat blev även en av Dagens Industris gasellföretag 2013.

Retroaktivitet möjlig för 2014 i regionalfonden!

Här kommer en positiv nyhet och svar på en fråga som vi vet många har.

Förvaltande myndighet har bestämt att retroaktivitet för ERUF programperioden 2014-2020 kommer att vara möjlig från den 1 januari 2014. Även om programmet öppnar för ansökningar först senare under 2014 (sommaren?) kommer projekten ha rätt att ta med retroaktiva kostnader från den 1 januari i sina ansökningar.

Detta kan förhoppningsvis mildra problemet för projektägarna med glappet mellan programperioderna. Som vanligt är det säkert ett antal andra förutsättningar som ska vara på plats. Glädjande är det i alla fall att retroaktivitet inte är uteslutet!

Föreläsning med professor John Goddard

The role of the university in the development of its region

Passa på att lyssna på en världsledande auktoritet inom området samverkan universitet och region och som dessutom har fått upp ögonen på det spännande samverkansarbete som pågår i Värmland!

Tid: tisdag 1 oktober kl 16:30-18:00. Plats: Eva Erikssonsalen på Karlstads universitet

Hör gärna av er till mig om ni tänker komma (skriv i kontaktformuläret nedan eller mejla: anders.olsson@regionvarmland.se).

Fri entré. Kaffe serveras.

John GoddardLadda ner inbjudan: Föreläsning med professor John Goddard

Lovande möte med Chengdudelegationen

Chengdu Värmland

Nu har vi genomfört vårt möte med VIP-delegationen från Chengdu. Jag måste beundra våra gäster för deras uthållighet då de genomförde mötet efter 14 timmars flygresa och fyra timmar i buss. Vårt uppställ var det bästa tänkbara med regionråd och kommunalråd från Karlstad tillsammans med landshövding i spetsen och med företrädare klustren, ledande företag samt tjänstemän från Karlstads kommun och Region Värmland.

Asymmetrin mellan regionerna är slående. Chengdu har 14 miljoner invånare. Man har 42 universitet och högskolor som årligen examinerar 100 000 studenter. Cirka hälften av världens 500 främsta företagen finns i staden. Tillväxten är slående. Den första skolan startades för 2100 år sedan och ligger fortfarande på samma plats. Det är utmanande med de stora olikheterna men innebär stora möjligheter till lärande och att får nya perspektiv.

Alla deltagare presenterade sina verksamheter och gav därmed vinkar om tänkbara samarbetsområden. Ett område som ligger nära till hands är samarbete om utveckling av kollektivtrafik. Chengdu har Kinas kanske främsta universitet med den profilen. Region Värmland har kollektivtrafikmyndigheten och på Karlstads universitet finns forskargruppen SAMOT med en inriktning mot kollektivtrafiktjänster. Inom kulturområdet tror jag redan att samverkan är på gång.

Våra gäster uttryckte tydliga önskemål om att utveckla samarbeten och de lovade att återkomma med sina slutsatser efter besöket. Vi kommer att återsamla vår grupp för att samla bilden av hur vi går vidare.

Tomas R Chengdu

Zeng Yongda, Director-General, Foreign Affairs Office, Xindu District, Chengdu får en Taserudsstake av vårt regionråd Tomas Riste under överinseende av Ann Bergman, föreståndare för Konfuciusinstitutet på Karlstads universitet.

Värmlandsmodellen 2.0 – den nya klusterstrategin på plats!

Region Värmlands styrelse gav min kollega Staffan Bjurulf och mig uppdraget att ta fram ett förslag till en klusterstrategi för Värmland i april 2011. Vi har fört dialoger med näringslivsledare, klusterorganisationerna, kommunerna och våra politiker, vi har tagit fram fakta och statistik och vi har förhandlat olika finansierings- och organiseringsmodeller. På regionstyrelsens möte torsdagen den 25 oktober 2012 antogs klusterstrategin ”Värmlandsmodellen 2.0”. Det kändes som en examen för Staffan och mig när vi redovisa vårt uppdrag för de förtroendevalda. Vi tackar också för förtroendet att driva processen och är naturligtvis väldigt glada över att styrelsen ställde sig bakom denna viktiga satsning.

Strategin anger fyra prioriteringar:

  • Investeringsfrämjande
  • Norge: exportsatsningar, investeringar, affärsutveckling
  • Lokalt klusterarbete
  • Klustrens strategiska utveckling

Ledarskapet för Värmlands klusterarbete kommer att stärkas genom att en styrgrupp bildas där bl a de ledande regionpolitikerna och klusterordförandena kommer att ingå. Vi kommer även att jobba systematiskt med uppföljning och lärande. Konkreta planer finns för när mätningar och utvärderingar skall göras.

Nu kommer klusterorganisationerna att praktiskt jobba tillsammans med kommunernas näringslivsutvecklare med klusterarbete i vardagen på lokal nivå.

Klusterledarna kan i fortsättningen fokusera mer på verksamheten och uppdraget och mindre på finansieringsfrågorna tack vare tydligare och enkla spelregler.

Det finns även tydliga kriterier för vad som krävs för att vara ett Värmlandskluster och ingå i strategin. Sannolikt kommer tre klusterorganisationer att kunna kvalificera sig som Värmlandskluster under 2013: The Paper Province, Stål och Verkstad samt Compare. Samtidigt är det viktigt att framhålla att Region Värmland kommer även i fortsättningen att stödja andra utvecklingssatsningar. Skillnaden är att tillsammans med Värmlandsklustren sluter vi överenskommelser på fem år som innebär ömsesidiga åtaganden.

Jag är övertygad om att Värmland nu har en stabil plattform för att fortsätta att utveckla klusterarbetet. Det kommer att möjliggöra satsningar som vi hittills inte har kunnat föreställa oss.

Första steget blir att genomföra en kick off för Värmlandsmodellen 2.0 tillsammans med klustren och kommunerna den 30 november. Det ser vi verkligen fram mot!

En av Värmlandsmodellens prioriteringar är att verka för etableringar och investeringar som bidrar till att stärka klustren.

 

Läs mer om och ladda ner Värmlandsmodellen 2.0 från Region Värmlands hemsida.