Kategori: Regional utveckling

Karlstads universitet och Region Värmland spanade på bred front i Bryssel

Open Days i Bryssel är regionernas dagar i den EU. I år genomfördes de 8 – 11 oktober.

En grupp studenter på mastersutbildningen Regionala samhällsbyggen på Karlstads universitet hade som uppgift att bevaka ett antal seminarier under dessa dagar i Bryssel. Det var seminarier som valts ut tillsammans med Region Värmland. På plats ställde studenterna frågor för vår räkning. Det borde ge ett visst intryck i EU att vi i Värmland är aktiva!

Kursansvarig är Margareta Dahlström, för övrigt på god väg att bli en av de tio Region Värmlands-professorerna. De professorer vi medfinansierar är alla rekryterade med tanke på bl a samverkan. Brysseluppdraget är ett utmärkt exempel på hur vi önskar att ”våra” professorer ska jobba!

När studenterna kommer hem från Bryssel har de i uppgift att sammanfatta varsitt seminarium från Open Days i ett sk ”Policy brief”. Den korta rapporten ska avslutas med en eller ett par rekommendationer till Region Värmland eller andra aktörer i regionen.

Samtidigt som uppgiften är en del i kursen fungerar den som ett skarp uppdrag för Region Värmland. Bättre motivation och relevantare uppgift i en utbildning är det svårt att hitta! Vi ser fram mot redovisningen hos oss om några veckor!

Jag har fått förandstitta på några policy briefs. Här kommer rekommendationer som resultat från två seminarier.

1. Seminarium om bredband

Intresse för Värmland: Det finns en möjlighet att få bredbandsinvesteringar finansierade via Europeiska Investeringsbanken men då krävs det en större satsning och att någon regional aktör tar tag i frågan. Här skulle det förmodligen behövas ett tvärregionalt samarbete mellan t.ex. Värmland, Dalarna och norra Dalsland för att projektet ska ha en rimlig chans och att det ska finnas substans i en ansökan.

2. Seminarium om lokal utveckling

Intresse för Värmland: LEADER handläggs idag av LAG grupperna i samarbete med Länsstyrelsen och Jordbruksverket som den utbetalande enheten. Jag anser att inför nästa års Open Days torde någon/några av de som arbetar inom LAG-grupperna delta på dessa seminarier för att på bästa möjliga sätt kunna identifiera nyheter och implementera dessa i respektive LAG-strategi.

Bra uppställ för största satsningen på bättre företagsklimat

Räddningstjänsten har ställ upp utanför Aula Magna för ett bättre näringslivsklimat i Värmland.

Att räddningstjänsten var där var uppenbart när man gick in till Aula Magna vid Karlstads universitet. Men det var inte bara de som ställt upp, där var också alla andra i 12 värmlandskommuner som kommer i kontakt med en företagare. Sammanlagt hade 500 personer mött upp för en heldagsutbildning i hur man bemöter och servar företagare när de vänder sig till kommunen. Utbildningen ingår i den största satsningen i någon region i Sverige som går ut på att utbilda den egna personalen och ta fram planer för hur de ska utveckla företagsservicen.

Intresset från värmlandsmedia var på topp med inslag i lokalradion, TV4, SVT och näringslivsreportrarna från både NWT och VF på plats.

För att veta om satsningen ger resultat görs mätningar av hur företagen upplever kommunens service ett år före och ett år efter genomfört projekt.

I den mätning som genomfördes året innan visade det sig att de värmländska kommunerna klarade sig bra jämfört med de flesta andra. Kil var bäst av de värmländska kommunerna med en fjärdeplats bland de 160 kommuner i Sverige som deltog. Gemensamt för alla var trots allt att man har en stor förbättringspotential. Därför ser vi fram mot resultaten av nästa års mätning. Förhoppningsvis kommer utbildningar och genomförande av planer att ge genomslag genom att företagen är ännu mer nöjda med kommunernas tjänster. Lyckas vi kommer det att ge ringar på vattnet när företagen pratar gott om den kommunala servicen, vilket leder till att fler väljer att etablera sig eller starta företag i kommunen.

Sveriges kommuner och landsting, SKL har tagit fram konceptet och är koordinator i genomförandet. Det är tack vare projektet Det företagsamma Värmland som Almi driver på uppdrag av Region Värmland, som det varit möjligt att samla kommunerna och genomföra Sveriges största satsning på ett bättre näringslivsklimat i en region.

Barcelona – trycktank för regional utveckling

Kraschat banksystem, 50 % ungdomsarbetslöshet, utflyttning och insatser för att rädda företag från att dö. Samtidigt förenas dessa dystra saker med paradoxen att  kompetenta människor vill starta företag och tillgång till riskkapital är bättre än någonsin!

Vad händer när krisen slår till, hårt och snabbt i en blomstrande region? Vilka verktyg är det som är relevanta och vilka har man råd att behålla? Detta fick jag tillfälle att studera  tillsammans med Almi under två dagar i Barcelona.

Katalonien är den starkaste del av Spanien. Katalanerna med sina 7 miljoner invånare utgör 15 % av den spanska befolkningen men bidrar med 20 % av landets BNP. Många delegationer har tidigare vallfärdat till Barcelona för att studera framgångssagan. Men så är det inte nu.

Krisen som man nu är mitt uppe i har  bl a uppstått av att bankerna frikostigt lånat till fastighetsprojekt. Det har byggts i en rasande fart. Till slut höll det inte, byggmarknaden kraschade helt och hållet. Bankerna har fastigheter men inga pengar eftersom de måste ta över fastigheter när låntagarna inte kan betala längre. Investeringar i snabbtåg och flygplats mm har gjort att Katalonien och Barcelona stad har urusla finanser. Krisen är värre än hur det var 1986. Man drar ner på det mesta, även på tillväxtskapande insatser. En konsekvens är att arbetslösheten bland unga (15-29 år) är 50 %. Från att ha varit en inflyttningsregion emigrerar nu många.

Andreas, innovationsansvarig på Almi moderbolagEn organisation vi besökte var ACC10. De har bl a en verksamhet som jobbar med finansiering för växande företag. Krisen att lett till att de istället för att stödja innovation och tillväxt fokuserar på att hjälpa företag att överleva genom att tillföra likviditet. Tidigare har man jobbat med bankerna, men eftersom banksystemet de inte fungerar lånar man nu själva ut för att stärka likviditeten i företag.

ACC10 har även 35 kontor i världen för att stödja export och ivard investment. Nu när byggandet har upphört hjälper man företagen på byggmarknaden, arkitektbyråer  m fl ut på internationella marknader.

Barcelona Activa är namnet på en organisation som har många internationella utmärkelser och som exporterar sitt koncept för regional tillväxt. De har en storskalig verksamheten, mycket tack vare väl utvecklade webbtjänster. Många människor får hjälp att byta karriär eller starta företag genom en lång rad insatser. Med en halverad budget och halverad personal nästa år samtidigt som efterfrågan på deras tjänster ökar kraftigt blir de tvungna att som de själva uttrycker det ”reinvent our selvs”. Jag hoppas kunna följa upp hur de klarat den omställningen!

Barcelona Activa förinkubator
Barcelona Activa förinkubator

En tredje organisation vi besökte var la Salle Technova Barcelona. Det är en inkubator och  teknikpark som kombinerar IT med management genom att de finns på ett tekniskt universitet som även har en handelshögskola. Inkubatorn drivs på affärsmässiga grunder, utan offentligt stöd (trodde inte det var möjligt)!

De har genom krisen fått ett ökat inflöde av människor, ofta friställda från teknikintensiva verksamheter som vill starta företag (”nödvändighetsföretagande” är en känd effekt av lågkonjunkturer).

Stora investeringar i fastigheterEn annan, mer oväntad effekt är att tillgången på privat riskkapital ökat. Det är många i fastighetsbranschen som tjänat mycket pengar. Man kan inte ha pengarna på banken längre och det är ont om investeringsalternativ. Då söker man sig till nätverk av affärsänglar för att göra investeringar i innovativa företag.

Vid snabba förändringar ställs saker på sin spets. Det blir tydligt vad som fungerar och inte vid  vissa givna förutsättningar. Därför blir Barcelonaregionen så mycket intressantare att studera i dessa kristider än när det är full fart framåt. Det blir som en trycktank för att testa vad som håller i kristider. Jag hoppas kunna återkomma till Barcelona om ett år eller så för att se hur de har ”reinvented” stödsystemet. Tack vare Ryanairs direktflyg från Karlstad Airport ligger Barcelona bara 3 timmar och några hundralappar bort!

Värmland förebild igen!

Universities: Drivers of Regional Development?
Universities: Drivers of Regional Development?

Det handlar återigen vårt så kallade triple helixsamarbete! Förra gången var det i en rapport från EU-kommissionen.

Idag har Håkan Spjuth, verksamhetsledare på Grants and Innovation Office och undertecknad en artikel i Nordregio News nr 2, 2012. Den handlar om samarbetet mellan akademi, näringsliv och det privata i Värmland. Hela numret är på temat universitet som motorer får regional utveckling. Vi tycker båda att det är extra roligt att det väl etablerade samarbetet i Värmland lyfts fram av Nordregio och sprids bland beslutsfattare och forskare i hela Norden!

Samrådsgruppen för näringslivsfrågor diskuterade varumärket Värmland

Fokusera på Norge!

Kommunernas näringslivsutvecklare, länsstyrelsen, Almi, Inova, Region Värmland, universitetet, klusterledare m fl samlades idag, den 16 april, på Karlstad CCC. På agendan stod information om Regionalt resurscentrum för jämställd tillväxt, hur vi bygger varumärket Värmland, den nya klusterstrategin och aktuell statistik om Värmland.

Manuel Missner är ny genuspedagog på Region Värmland och ansvarig för det nyinrättade Regionala resurscentret för jämställd tillväxt, RRC  informerade. Till vardags har han även hjälp av Marianne Nilsson. De jobbar för ökad jämställdhet inom fyra områden: entreprenörskap, kompetensförsörjning, tillgänglighet och gränsöverskridande samarbete.

I uppdraget ligger att granska, synliggöra, bidra med kunskap och att genomföra aktiviteter för att öka kvinnors inflytande.

De utgör ett stöd för att vara med och genussäkra redan från början när nya strategier tas fram. Ett större analysarbete kommer att genomföras inför arbetet med den kommande regionala utvecklingsstrategin.

Utvalda projekt, t ex Det företagsamma Värmland och Attraktiva Värmland får stöd med jämställdhetsintegrering.

Madeleine Norum på Attraktiva Värmland berättade om det gemensamma arbetet att bygga varumärket Värmland som handlar om att utveckla och bygga på den varumärkesplattform som finns. Man har även byggt om portalen varmland.se. Skicka gärna material om ni vill ha något publicerat! Portalen har 40 000 unika besökare per månad, främst turister.

Man gör även ett livsstilsmagasin för att visa på en modernare, bredare bild av Värmland.

Värmlandssidan på Facebook har över 6 800 gillare. Där lyfter man fram sådant som vi kan vara stolta över.

På senaste emigrantmässan i Holland listade sig 120 personer som är intresserade att flytta till Värmland.

Webbutbildningen om värdskap blev nominerad till bästa webbutbildning. Den ligger på Region Värmlands hemsida. Använd gärna den!

Klusterstrategin har Staffan Bjurulf och undertecknad (Anders Olsson) jobbat med ett år nu. Efter omfattande dialogarbete har vi ett förslag som handlar om att utveckla exportsatsningarna, främst mot Norge, stärka greppet om kompetensförsörjningsfrågorna, öka antalet medlemmar i klustren och marknadsföra Värmland ännu mer i ett näringslivsperspektiv. Funktioner som saknas idag och som vi föreslår läggs till är etableringsstöd, kompetens för EU-ansökningar samt tydligare spelregler och ökad långsiktighet för finansieringen.

Vi föreslår därför att en gemensam plattform bildas med ett antal av ovanstående funktioner för klustersamarbetet.

Värmlands utveckling i siffror presenterades av Ann Otto och Bo-Josef Eriksson. Fokus var på befolkning och humankapital samt näringslivets utveckling. Särskilda siffror som handlar om  Norge hade tagits fram. När de som arbetspendlar till Norge eller andra nordiska länder läggs till de som är sysselsatta i den svenska statistiken hamnar sysselsättningsgraden för Värmland på samman nivå som riksgenomsnittet!

Nästa gång kommer Ann och Bosse att berätta om Värmlands innovationsindex.

Presentationer från mötet:

RRC för jämställd tillväxt

Bygga varumärket Attraktiva Värmland 20120416

Klusterstrategin V 2.0 utkast Samrådsgruppen 120416

Utvecklingen i Värmland del 1

Utvecklingen i Värmland del 2

Utvecklingen i Värmland del 3

Det värmländska näringslivets konkurrenskraft kartlagd

Alla aktiebolag och två av de största ekonomiska föreningarna i Värmland

  1. Det värmländska näringslivet påverkades starkt av finanskrisen och den påföljande lågkonjunkturen 2008 och 2009.
  2. 2010 kan det dock konstateras att det värmländska näringslivet överavkastar igen. Återhämtningen är tydlig.
  3. Flera kommuners näringsliv i Värmland uppvisar starkt beroende av ett eller flera företag.

Här har ni tre slutsatser från rapporten: Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland - enligt Simplermetoden . Det finns många fler slutsatser att dra. Dela gärna med dig av dina genom att kommentera detta blogginlägg.

Ladda ner rapporten.

Tabeller: Största företagen per kommun och största företagen per bransch.

Vilka regelförändringar vill vi se för strukturfonderna nästa programperiod?

Arbetet pågår för fullt på näringsdepartementet för att förbereda nästa strukturfondsperiod (trots den skeptiska officiella svenska hållningen). På departementets senaste mötet med oss i regionerna var det tydligt att de flesta framför allt vill se förbättringar i hur vi använder fonderna.

Vilka regelförändringar vill vi i Värmland ha för att få bättre förutsättningar att använda strukturfonderna effektivt i kommande programperiod?

I vår region är vi i ett läge där en av våra prioriterade klustersatsningar, The Packaging Arena, har hamnat i ett osäkert läge om finansiering pga brister i förutsättningar för att jobba långsiktigt med strukturfonderna, pengarna räckte inte hela vägen. Nu får vi hoppas att det ordnar sig till slut, men osäkerheten innebär att värden av stora investeringar riskerar att snabbt försvinna.

I Sverige har vi bestämt oss för att bevilja max tre år långa projekt. Här är det är inte EU som styr oss! Bara det nationella regelverket tillät skull vi kunna kunna fatta beslut om projekt som pågår sju år. Hur skulle det vara om vi gjorde så men lade in ett par avstämningspunkter för att avgöra om det är värt att fortsätta satsningen? Alltså mer av ett långsiktigt programarbete.

Läs om vad långsiktighet har betytt i satsningen på tio nya professurer på Karlstads universitet. Helt avgörande var att förlänga tidshorisonten från tre år till fem genom en överenskommelse mellan Region Värmland och Karlstads universitet.

Detta hände på samrådsgruppen för näringslivsfrågor 110622

Den här gången var vi ca 45 personer från 25 organisationer som möttes, nätverkade och informerad under tre tempofyllda timmar.

Några highligts från mötet (läs mer i minnesanteckingarna):

  • Näringslivet går bra i länet, många har eller kommer att få stora rekryteringsbehov.
  • 3,7 miljoner till Region Värmland för att stötta kvinnors företagande under 2011-2012.
  • Värmland är pilotregion i verksamt.se och gör regional anpassning på webben.
Karin och Ulf valde Whiteboard istället för Powerpoint när de berättade om hur Visit Värmland gått från ett projekt till en klusterorganisation. Flera projekt har spunnit ut sedan start. (Klicka på bilden för att få förstoring.)

På agendan för mötet stod:

Fyra ikoner och fyra personer för en förnyad region

Ängeln möter besökare och hemvändare som kommer på motorvägen och med tåg.
The Angel of The North, Antony Gormy, 1998

Tvillingstäderna Newcastle och Gateshead har lyckats skapa fyra ikoniska byggnadsverk som regionen förknippas med. Det första verket, det 200 ton tunga landmärket, Angel of The North med ett vingspann som en jumbojet välkomna människor till regionen där den står vid en järnväg och motorvägskorsning. Det är det mest fotograferade föremålet i UK.

The Baltic Centre for Contemporary Art

The Baltic Centre for Contemporary Art är en ombyggd stor kvarn och silo som rymmer ett av Englands främsta museer för samtidskonst. Intill ligger The Millenium Bridge som symboliskt och bokstavligt binder samman  tvillingstäderna Newcastle och Gateshead på varsin sida om floden Tyne.

Vippbro som kan fällas upp så att båtar kan köra under.
The Millenium Bridge som symboliskt och reellt binder samman tvillingstäderna Newcastle och Gateshead
The Sage har stor mångfald av konserter och musikverksamheter och en hög beläggning
The Sage, musik- och kongresscenter

Det fjärde landmärket, The Sage är den främsta konferens- och konsertanläggning i norra England med samma kapacitet som vårt nya Karlstad CCC.

Alla dessa ikoniska byggnadsverk kom till från slutet av1990-talet till början på 2000-talet.

Andrew Dixon

I berättelsen finns också fyra personer som varit avgörande för omvandlingen från en oattraktiv, krisande, rostig stål och kol region till en region som förknippas med konst, kultur, kunskap och kreativa näringar. Andrew Dixon är en av de fyra.

Panorama från The Millenium Bridge
Panorama från The Millenium Bridge

Hur man lyckas med omställning av en region

Gateshead och Newcastle innan omvandlingen

Under 1970 och 80-talet genomled North East of England med tvillingstäderna Newcastle och Gateshead en djup nergång i ekonomin. Även den fysiska miljön var nergången och oattraktiv. Den tunga industrin lades ner, man hade periodvis tredagars arbetsvecka och många flyttade därifrån. Stora skräpiga industriområden var övergivna och floden Tyne stank. Under 1990- och 2000-talet genomförde man en kraftfull omställning. Stora investeringar gjordes med hjälp av bl a regionalfondsmedel. Även The National Lottery spelade en viktig roll. The Guardian skrev 2008 ”From ships and coal to science and culture. How North East was reborn”.

The Millenium Bridge, The Baltic Centre for Contemporary Art och The Sage