Six years with Smart Specialisation in Värmland 2015-2020

At the turning point between work and vacation for most of us (in Sweden any way), I dare to publish the report that is finally ready – Six years of smart specialisation in Värmland 2015 – 2020. We who have worked with the report have all been struck by the scope of the efforts made and not least of all the valuable results achieved in smart specialisation in Värmland.

On page 9 – 10 you will find a summary in english.

My hope is that the report can be a stimulating read this summer or something to be inspired by when you return to work.

Thank you so much everyone who contributed to the content of the report and an even bigger thank you to everyone who worked daily to realize the intentions of the strategy. There is a huge commitment from all of you that we hope shines through in – Six years of smart specialization in Värmland 2015 – 2020.

Best regards


According an OECD report, The Academy for Smart Specialisation is a success

The OECD have reviewed the collaboration that Region Värmland has with Karlstad University and which goes by the name Academy for smart specialisation. The collaboration covers all of Värmland’s smart areas of specialisation with research and innovation projects etc. The evaluation also extends to the innovation ecosystems and includes, above all, the clusters and incubator, but also other functions, test beds etc.

This is in summary how the OECD writes about the Academy’s significance: ”The Academy for Smart Specialisation has originated from a long lasting partnership between the regional government of Värmland and the University of Karlstad. Its aim is twofold: first, generate academic research and skills in areas that are relevant for regional competitiveness, as identified by Värmland’s Smart Specialisation Strategy; and second, generate advanced services that help enhance the region’s capacity in identifying emerging industries and key local assets.

Regarding the smart specialisation strategy itself, the following conclusion has been drawn:”Smart specialisation has been transformational in Värmland by promoting new specialisations and skills in the forest-based bioeconomy, ICT and care, smart industry and tourism for example. The smart specialisation concept is firmly rooted in Värmland’s approach to sustainable and inclusive growth and well-being, as reflected by its regional development strategy. The region managed to capitalise on existing strengths and generate new knowledge networks. Bringing clear priorities into the regional agenda has facilitated the allocation of available resources. The success of smart specialisation in Värmland owes to the institutional “mobilisation” of regional actors, political agencies and place-based leadership combined with high levels of trust and social capital in the region”

The evaluation of the Academy for Smart Specialisation was produced by the OECD’s Centre for Entrepreneurship, SMEs, Regions and Cities (CFE), with help by expertise and collaboration of Nordregio.

Raffaele Trapasso (Economist and Project Co-ordinator, CFE), co-ordinated and co-drafted the assessment in collaboration with Jukka Teräs, Senior Research Fellow at Nordregio, Linnea Löfving, Research Fellow at Nordregio, and Diana N. Huynh, Junior Research Fellow, Nordregio. Sandra Hannig (Policy Analyst, CFE).

External partner of the team was Denis Gauvreau, Director of Business Development and Innovation at Polytechnique Montreal, Canada.

Den skogliga bioekonomins utveckling i Värmland i vetenskaplig artikel

En ambitiös studie av den skogliga bioekonomins utveckling i Värmland och betydelsen av aktörer har publicerats i den välrenommerade vetenskapliga tidskrift Geoforum.

Inom aktuell forskning anses det särskilt viktigt att få en bred förståelse för inflytelserika aktörers roller i utvecklingsprocesser för att förstå regional industriell omstrukturering i ett långsiktigt perspektiv. 

I Värmlands fall har det historiskt fokuserats på pappersmassa och pappersprodukter som förpackningsmaterial till att man breddat sitt arbete till området skogsbaserad bioekonomi, vilket har resulterat i en större variation av biobaserade produkter.

Utvecklingen mot en biobaserad ekonomi har skett på tre sätt:

  1. Uppgradering av existerande industri
  2. Diversifiering av relaterad industri
  3. Uppkomsten av teknologiskt orelaterade industrier/branscher.

Utvecklingen krävde en förändring i tankesätt av lokaler aktörer, en mobilisering av resurser och nya kompetenser samt innovativa produkter i bioekonomin. Studien omfattar tiden från början av 1990-talet fram till och med 2019. Ca 200 dokument om utvecklingen av pappers- och massaindustrin i Värmland har studerats, över 15 informanter har valts ut i ett mångdimensionellt perspektiv (kön, tidsperiod, roll, sektor etc). Intervjuer har gjorts i omgångar för att fånga upp nya frågeställningar och för att säkra data. Ett fyrtiotal videoupptagningar har gjorts från bioekonomikonferenser i Värmland och Power Point-presentationer från en rad experters presentationer har analyserats. Utöver det har även webbsidor gåtts igenom.

Titel på artikeln:

Agency and actors in regional industrial path development. A framework and longitudinal analysis


Suyash Jolly, Markus Grillitsch, Teis Hansen

A Regional Economic and Social Resilience framework in the time of the Corona Crisis

We who work in organisations with the mission of regional development are affected by the corona crisis like everyone else. We deal with issues such as the safety of our personnel, how we ourselves minimise the risk of infection spread and how we should maintain our operations. In Sweden, we are also part of the same organisation as the health care system that has to deal with the spread of infection in society, the protection of vulnerable groups and the maintenance of capacity for care.

We now have to ask ourselves how to deal with the corona crisis in the sense of – sustainable regional development, that is, in a social, environmental and not least in an economic perspective! We also need to think about our role in this situation.

As a (proud) member of the Innovative and Resilient Regions working group in the Nordic Council of Ministers cooperation program for regional development and planning, I realise that one of our reports has become highly relevant in this context and could be a support to regions for how they are involved in the regional development mission can relate to the emerging corona crisis. I am referring to the report ”Regional Economic and Social Resilience”.

Although the main question in the report is: can resilience be built in advance?, the report also addresses the question – What is the role of regions (and their different actors) in… reacting to shocks?

To give you a quick guide, I highlight some of the key concepts and factors.

First, what does the concept of resilience mean?

Resilience refers to the capacity to cope with change and continue to develop.

Two possible ways of recovering from a shock or disturbance are: by bouncing back’ or by ‘bouncing forward’.

Resilience is thus about the ability to handle change and at the same time continue to develop. One perspective to include already when the crisis is developing is what we see can happen after the crisis. Is it about ‘bouncing back’ or ‘bouncing forward’ (or combinations of both depending on eg industries)? Should we focus solely on reducing the acute damage or is it also an opportunity for renewal of the economy?

Some principles for understanding and managing regional resilience are:

  • Preparedness
  • Learning / innovation
  • Thresholds
  • Responsivness
  • Diversity and Redundancy
  • Connectivity
  • Selforganisation
  • Inclusion
  • Social Cohesion

Factors affecting how to design a program to deal with resilience in a particular situation are:

  • What kind of crisis it is about. In this case, a co-varied crisis between pandemics and the economy.
  • Complexity and connectivity
  • Change
  • Uncertainty
  • Political Will
  • Power Dynamics
  • Timeframe

Resilience depends on three ‘capacities’ of the region:

  1. absorptive capacity, which signifies its ability to resist the negative impact of shocks;
  2. adaptive capacity, which signifies its ability to adapt to new conditions; and
  3. transformative capacity, which signifies its ability to change fundamental structures and alter impacts

(OECD, 2014).

The mere existence of regional assets does not guarantee their effective use in managing risks or enhancing wellbeing, yet their absence may tell us something about the region’s vulnerability (ODI, 2016). Therefore, these capacities may be related to what measures are in place, and how regional actors react to shocks and disturbances.

The current report is based on the ‘Guidelines for Resilience Systems Analysis’ (RSA) developed by the OECD (2014).

The authors of the report are Alberto Giacometti and Jukka Teräs at Nordregio  – The Nordic Council of Ministers Research Institute for Regional Development and Planning.

Ännu en fantastisk vecka för smart specialisering i Värmland!

Värmland förebild när Brasilien studerar smart specialisering

Irana Braga Ramos till vänster och Paulo Pitanga do Amparo till höger. Båda från ministeriet för regional utveckling och rådgivare direkt till ministrar i den brasilianska regeringen, tillsammans med Margareta Dahlström professor ekonomisk geografi, föreståndare för Centrum för forskning om regionalt samhällsbygge.

Vad sägs om studiebesök på högsta nivå från ett av världens största länder – Brasilien som vill inför smart specialisering, en internationell konferens Business from Bioeconomy, vernissage om all forskning på Karlstads universitet inom smart specialisering och seminarium på temat Sverige kraftsamlar för industriell symbios. Allt detta och mer därtill hände under andra veckan i december 2018 i Värmland. Början på veckan därpå är inte sämre då det är en samling i Bryssel för de regioner, inklusive Värmland, som deltar i EU-kommissionens pilot Industrial Transition Regions samtidigt som det är Kick off för den vinnovafinansierade testbädden Fossilfria laminat i Sunne.

Forskarvernissage Akademin för smart specialisering

Good practice

I skrivande stund, sent på fredagseftermiddagen kom även den här nyheten: Academy for Smart Specialisation is now chosen as a good practice and published on Interreg Europe website.

Skärmavbild 2018-12-07 kl. 22.15.34

Forskarvernissage – mötesplats för företag och forskare

Forskarna inom Akademin för smart specialisering visar upp sin forskning på Karlstad CCC den 5 december 2018.

Skärmavbild 2018-11-27 kl. 11.18.08

Vill man utveckla en app för hälsotjänster? Skapa innovationer från skogsråvara eller hitta nya lösningar för solel? Det är exempel på frågor man kan ha med sig när Karlstads universitet och Region Värmland bjuder in dig som driver ett litet eller medelstort företag till forskarvernissage om morgondagens lösningar.

Forskarvernissage är en mötesplats för forskare och företagare där aktuella forskningsprojekt presenteras med hjälp av nytänkande och populärvetenskapliga posters. Vi kliver utanför boxen för att skapa förutsättningar för kreativa samtal om företags- och näringslivsutveckling utifrån dina behov.
Den 5 december kl. 16:00 på Karlstad CCC

• Invigning av Johan Sterte, rektor Karlstads universitet och Stina Höök, regionråd i Värmland

• Forskarpitchar av aktuell forskning

• Forskarvernissage med mingel

Anmälan till


Summering av första halvåret 2018

Avslutningen innan semester gjordes i Tällberg i Dalarna med den sista av fem kunskapsseminarier tillsammans med EU-kommissionen och OECD. Detta skedde som en del i piloten Industrial Transition Regions. Nu har vi även en agenda för hur vi tillsammans med Dalarna och Gävleborg under hösten ska utarbeta en gemensam plan för industriell omvandling i Norra Mellansverige. Vi kommer att få experthjälp från olika EU-direktorat samt även viss vägledning från OECD.

Tällberg telefonkiosk
Tällberg by night. På väg hem till hotellet efter första dagens workshop och en givande middag med personal från OECD och kommissionen fångade jag på bild denna vackra telefonkiosken som nog fått stå kvar – inte för sin funktion utan för sin kurbitsbemålning.

Parallellt med workshopen i Tällberg lade jag tillsammans med kollegorna Sandra Eriksson på RISE Service Labs och Per Tomani på RISE Bioekonomi de sista händerna på vår avsiktsförklaring om samarbete. Som ni kan se av föregående post så undertecknades den under Almedalen av respektive vd.

Den 29:e juni laddade Compare upp Vinnväxtansökan DigitalWell Arena (Vinnväxtansökan_180628 final) till Vinnovas portal. Ett intensivt arbetet med ansökan initierades för ett år sedan, under Almedalsveckan 2017 då vi stämde av med Vinnova om vår satsning på Digitalisering av välfärdstjänster inom smart specialisering skulle passa för Vinnväxtprogrammet.

Den 22 juni lämnade vi in en ansökan till programmet Interreg Europe (InnoServit abstract) som handlar om hur vi ska kunna stödja tillverkande företag att sälja mer tjänster – en process som kallas tjänstefiering. Planen är att samarbeta med ett två av våra partners i piloten Industrial Transition Regions – Slovenien och Piemonte samt Vallencia, Trøndelag och Tammerforsregionen.

Idag, den 4:e juli kom besked från Tillväxtverket att två av våra kluster, Paper Province och Compare blir del av verkets satsning på kluster och smart specialisering, den sk S3-piloten.

Summa summarum ett intensivt halvår där vi passerat viktiga milstolpar för innovation, tillväxt och utveckling för regionen.

Ett stort tack till alla samarbetspartners som gjort allt detta möjligt och ha en skön sommar önskar Anders Olsson!



Nytt samarbete med RISE inom tjänster och bioekonomi i Värmland

Handslag efter undertecknande av avsiktsförklaringen om samarbete mellan Pia Sandvik vd för RISE och Lars Christensen regiondirektör Region Värmland.
Handslag efter undertecknande av avsiktsförklaringen om samarbete mellan Pia Sandvik vd för RISE och Lars Christensen regiondirektör Region Värmland.

En avsiktsförklaring om samarbete fram till 2023 som är värt mins 5,5 miljoner kronor tecknades den 3:e juli 2018 i Almedalen den 3:e juli mellan RISE (Research Institutes of Sweden) och Region Värmland.

Den strategiska avsikten med samarbetet är att för Värmland, till nytta för hela Sverige bygga upp kunskapsmiljöer och testbäddar med regional och nationell relevans som möter regionens behov av forskning, innovation, affärsutveckling inom smart specialisering och RISE behov av att utveckla sina verksamheter i en miljö som är gynnsam genom närhet till andra forskare, industri och offentlig sektor.

Det innebär att RISE Service Labs tillsammans med Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet, samt RISE Bioraffinaderi och Energi och RISE LignoDemo tillsammans med Pro2BE på Karlstads universitet engageras för kunskapsuppbyggnad, kapacitet och affärsutveckling inom sina kärnområden. På så sätt skapas en gemensam förmåga att utveckla en regional och nationell specialisering kring innovation och värdeskapande processer med utgångspunkt i tjänstelogik och tillämpad tjänsteforskning samt olika bioraffinaderikoncept, framförallt inom ligninets olika värdekedjor.

Inom ramen för den finansiering som är kopplad till avtalet förväntas RISE medverka i regionala utvecklingsprocesser inom området genom att delta i utvalda möten, göra mindre researchuppdrag, förmedla kontakter, processa dokument, initiera ansökningsmöjligheter gällande förstudier och projekt och dylikt.

Initialt prioriterade insatser är att RISE:

  • medverkar i genomförandet av specialiseringen Digitalisering av Välfärdstjänster genom nationella innovationsprojekt och testbäddar.
  • tillsammans med regionala aktörer utreder förutsättningar för en test- och demolinje för skogsbaserad kolfiber i regionen.
  • tillsammans med Paper Province utvecklar förutsättningar för ett nationellt tjänsteinnovationslabb inom bioekonomi.

Redan tidigare i år har Region Värmland beslutat att stödja utvecklingen av LignoCity” under åren 2018-2020 med fem miljoner kronor.

Som ett resultat av samarbetet förväntas nya satsningar och projekt tillkomma där medfinansiering kan sökas separat från Region Värmland.

Värmland på Bioekonomiforum

Bioekonomiskt forum 2018

När Skogsindustrierna arrangerade Bioekonomiforum den 17 april hade de satt ett fokus på vad som händer i regionerna med Värmland som det goda exemplet.

Under en timme var vi tre värmlänningar som skildrade varsin del av vår berättelse om satsningen på den skogliga bioekonomi. Lyssnade på Münchebryggeriet i Stockholm gjorde ca 400 personer inklusive ledningarna för skogsindustriföretagen i Sverige.

Direkt efter oss på scenen var Per Lyrvall, sverigechef för Stora Enso. Pers kommentar – Paper Provence är det främsta klustret idag och de som inte låtit sig övertalas om det går inte att övertala.

Här är vad vi pratade om och vilka vi var:

Hur sätter vi fokus på bioekonomi i Europa?
Maria Hollander, vd, Paper Province
Regional konkurrenskraft – varför, vad och hur?
Lars Christensen, regiondirektör, Region Värmland
Region Värmland: specialiserade på (skogsbaserad) bioekonomi
Anders Olsson, strateg, avdelningen för regional tillväxt, Region Värmland

Bioekonomiskt forum 2018

Bioekonomiskt forum 2018






Dessutom medverkad det prominenta personer…

Bioekonomiskt forum 2018

… och inflytelserika politiker och debattörer.

Bioekonomiskt forum 2018

Bioekonomiskt forum 2018

Bioekonomiskt forum 2018



EU kom med julklapp till Värmland


Strax före jul kom EU-kommissionen med beskedet att de under 2018 stödjer Värmland tillsammans med Dalarna och Gävleborg för snabbare omställningen av ekonomin med hjälp av smart specialiseringsstrategier. De erbjuder experthjälp och även resurser för att sätta planerna i verket.

Skärmavbild 2017-12-22 kl. 15.20.04
Pressmeddelandet från EU-kommissionen.

Rätt utnyttjat kommer det att få stor betydelse för det fortsatta arbetet med regional utveckling. Vi behöver ge experterna bästa möjliga förutsättningar i att genomföra sina uppdrag och det högsta ledarskapet i Värmland från offentlig sektor, universitetet och näringslivet behöver mobiliseras. Nationell nivå med näringsdepartementet, Vinnova och Tillväxtverket m fl måste även de engageras.

Förra gången vi gjorde något liknande var 2005-2007 när Värmland var med i ett OECD-projekt som handlade om hur region och universitetet kunde samarbeta närmare. Med de rekommendationer vi fick från den expertgruppen har vi lagt grunden för vårt samarbete med Karlstads universitet – numer under varumärket Akademin för smart specialisering, universitetet har byggt upp sitt Grants and Innovation Office, vi har satsat på kluster och vi lade grunderna för Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering mm, mm.

Anledningen till varför vi överhuvudtaget kom på fråga att få stödet från EU-kommissionen var att mina kollegor i Dalarna och Gävle och jag kom, efter interna förankringar, överens om att skicka in en intresseanmälan om att få ta del av stödet.

Med detta sagt ser jag verkligen fram mot att 2018 få samarbeta med det regionala ledarskapet i Värmland samt experterna från EU-kommissionen och OECD för att förnya och utveckla våra strategier för smart specialisering. Detta kan rätt utnyttjat ge oss en flygande start när vi slås samman med landstinget i en ny och förhoppningsvis ännu kraftfullare organisation för regional utveckling och tillväxt.

Läs mer på Region Värmlands hemsida.

Corina Cretu 2
Corina Cretu på direktoratet för regional utveckling är ansvarig kommissionär för initiativet.


God Jul och Gott Nytt År önskar Gränsgångaren!