Karlstadsföretaget hemCheck till börsen

Den 15 mars fick Annelie Brolinson, vd för Karlstadsföretaget Hemcheck Sweden, ringa i börsklockan på Nasdaq Stockholm.

Företaget hemCheck som grundades 2010 av läkaren Mathias Karlsson är ett spännande exempel på hur ett företag fått ett starkt stöd från det värmländska innovationsstödssystemet. För att nämna några så är det inkubaton Inova, Almi Invest, Centrasjukhuset i Karlstad och medicinteknikföretaget Calmark som hjälpt till.

hemCheck tog del i Inovas inkubatorprogram mellan 2011-2013. De blev årets alumniföretag från Inova år 2015 med motivationen:

Målinriktat hårt arbete, uthållighet, rätt kompetens i rätt tid och ett omfattande fotarbete ute hos användare har varit viktiga framgångsfaktorer för hemCheck.

Allt började med en matchning av affärsidé och en ung biomedicinare med näsa för äventyr.

Almi Invest i Karlstad och även bl a medicinteknikföretaget Calmark i Karlstad har investerat i hemCeck. Företagets huvudkontor finns idag i Karlstad.

Läs mer om Annelie Brolinson på Hemcheck om resan till börsen.

Read more about Annelie Brolinson at Hemcheck on the journey to the stock exchange

Ett skönare företagsklimat

Idag har Värmland en helsidesannons i Dagens Industri. Budskapet är ”Etablera ditt företag i Värmland”. Vårt argument är att här kan du som företagare ägna dig åt det du gör bäst – att få ditt företag att växa och utvecklas.

Varför kan vi påstå det? Jo, Värmland blev nämligen bäst i landet när Sveriges kommuner och landsting mätte nöjdkundindex i våra kommuner med företagare som kunder. Alltså upplever företagare i Värmland mindre krångel och bättre bemötande när de har kontakt med sina kommuner än i andra delar av Sverige.

Förslaget att göra annonsen kommer från Kristina Lundberg, näringslivsutvecklare i Sunne kommun. Snabbt lyckades hon tillsammans med sin kollega i Torsby Anna Öhgren-Bodén mobilisera alla andra kommuner i Värmland att tillsammans med Region Värmland dela lika på annonskostnaden. Stefan Westling hos oss har gjort layouten (för övrigt vinnare av Svenska Publishing-Priset 2013 som bästa infomagasin i avdelningen Print). Ett stort tack till er!

Vi knöt även ihop annonsen med att vi arrangerar after work i Stockholm och Göteborg för människor som är intresserade av Värmland och som kan tänkas vilja flytta hit och inkluderade även de som kan tänka sig etablera sitt företag i Värmland!

varmland.se  kan man läsa mer och anmäla sig till after work. Kommunerna har idag banners på sina hemsidor som leder till varmland.se

Nu har vi hittat ett koncept för hur vi tillsammans kan fånga möjligheterna i flykten, samordna olika aktiviteter och snabbt komma ut med ett budskap.

Ett skönare företagsklimat
Ett skönare företagsklimat

Sticky Beat, på bilden, är en digital produktionsbyrå med huvudkontor i värmländska Torsby med filialer i Stockholm, Oslo och Karlstad. Sticky Beat blev även en av Dagens Industris gasellföretag 2013.

Värmlandsmodellen 2.0 – den nya klusterstrategin på plats!

Region Värmlands styrelse gav min kollega Staffan Bjurulf och mig uppdraget att ta fram ett förslag till en klusterstrategi för Värmland i april 2011. Vi har fört dialoger med näringslivsledare, klusterorganisationerna, kommunerna och våra politiker, vi har tagit fram fakta och statistik och vi har förhandlat olika finansierings- och organiseringsmodeller. På regionstyrelsens möte torsdagen den 25 oktober 2012 antogs klusterstrategin ”Värmlandsmodellen 2.0”. Det kändes som en examen för Staffan och mig när vi redovisa vårt uppdrag för de förtroendevalda. Vi tackar också för förtroendet att driva processen och är naturligtvis väldigt glada över att styrelsen ställde sig bakom denna viktiga satsning.

Strategin anger fyra prioriteringar:

  • Investeringsfrämjande
  • Norge: exportsatsningar, investeringar, affärsutveckling
  • Lokalt klusterarbete
  • Klustrens strategiska utveckling

Ledarskapet för Värmlands klusterarbete kommer att stärkas genom att en styrgrupp bildas där bl a de ledande regionpolitikerna och klusterordförandena kommer att ingå. Vi kommer även att jobba systematiskt med uppföljning och lärande. Konkreta planer finns för när mätningar och utvärderingar skall göras.

Nu kommer klusterorganisationerna att praktiskt jobba tillsammans med kommunernas näringslivsutvecklare med klusterarbete i vardagen på lokal nivå.

Klusterledarna kan i fortsättningen fokusera mer på verksamheten och uppdraget och mindre på finansieringsfrågorna tack vare tydligare och enkla spelregler.

Det finns även tydliga kriterier för vad som krävs för att vara ett Värmlandskluster och ingå i strategin. Sannolikt kommer tre klusterorganisationer att kunna kvalificera sig som Värmlandskluster under 2013: The Paper Province, Stål och Verkstad samt Compare. Samtidigt är det viktigt att framhålla att Region Värmland kommer även i fortsättningen att stödja andra utvecklingssatsningar. Skillnaden är att tillsammans med Värmlandsklustren sluter vi överenskommelser på fem år som innebär ömsesidiga åtaganden.

Jag är övertygad om att Värmland nu har en stabil plattform för att fortsätta att utveckla klusterarbetet. Det kommer att möjliggöra satsningar som vi hittills inte har kunnat föreställa oss.

Första steget blir att genomföra en kick off för Värmlandsmodellen 2.0 tillsammans med klustren och kommunerna den 30 november. Det ser vi verkligen fram mot!

En av Värmlandsmodellens prioriteringar är att verka för etableringar och investeringar som bidrar till att stärka klustren.

 

Läs mer om och ladda ner Värmlandsmodellen 2.0 från Region Värmlands hemsida.

Bra uppställ för största satsningen på bättre företagsklimat

Räddningstjänsten har ställ upp utanför Aula Magna för ett bättre näringslivsklimat i Värmland.

Att räddningstjänsten var där var uppenbart när man gick in till Aula Magna vid Karlstads universitet. Men det var inte bara de som ställt upp, där var också alla andra i 12 värmlandskommuner som kommer i kontakt med en företagare. Sammanlagt hade 500 personer mött upp för en heldagsutbildning i hur man bemöter och servar företagare när de vänder sig till kommunen. Utbildningen ingår i den största satsningen i någon region i Sverige som går ut på att utbilda den egna personalen och ta fram planer för hur de ska utveckla företagsservicen.

Intresset från värmlandsmedia var på topp med inslag i lokalradion, TV4, SVT och näringslivsreportrarna från både NWT och VF på plats.

För att veta om satsningen ger resultat görs mätningar av hur företagen upplever kommunens service ett år före och ett år efter genomfört projekt.

I den mätning som genomfördes året innan visade det sig att de värmländska kommunerna klarade sig bra jämfört med de flesta andra. Kil var bäst av de värmländska kommunerna med en fjärdeplats bland de 160 kommuner i Sverige som deltog. Gemensamt för alla var trots allt att man har en stor förbättringspotential. Därför ser vi fram mot resultaten av nästa års mätning. Förhoppningsvis kommer utbildningar och genomförande av planer att ge genomslag genom att företagen är ännu mer nöjda med kommunernas tjänster. Lyckas vi kommer det att ge ringar på vattnet när företagen pratar gott om den kommunala servicen, vilket leder till att fler väljer att etablera sig eller starta företag i kommunen.

Sveriges kommuner och landsting, SKL har tagit fram konceptet och är koordinator i genomförandet. Det är tack vare projektet Det företagsamma Värmland som Almi driver på uppdrag av Region Värmland, som det varit möjligt att samla kommunerna och genomföra Sveriges största satsning på ett bättre näringslivsklimat i en region.

Barcelona – trycktank för regional utveckling

Kraschat banksystem, 50 % ungdomsarbetslöshet, utflyttning och insatser för att rädda företag från att dö. Samtidigt förenas dessa dystra saker med paradoxen att  kompetenta människor vill starta företag och tillgång till riskkapital är bättre än någonsin!

Vad händer när krisen slår till, hårt och snabbt i en blomstrande region? Vilka verktyg är det som är relevanta och vilka har man råd att behålla? Detta fick jag tillfälle att studera  tillsammans med Almi under två dagar i Barcelona.

Katalonien är den starkaste del av Spanien. Katalanerna med sina 7 miljoner invånare utgör 15 % av den spanska befolkningen men bidrar med 20 % av landets BNP. Många delegationer har tidigare vallfärdat till Barcelona för att studera framgångssagan. Men så är det inte nu.

Krisen som man nu är mitt uppe i har  bl a uppstått av att bankerna frikostigt lånat till fastighetsprojekt. Det har byggts i en rasande fart. Till slut höll det inte, byggmarknaden kraschade helt och hållet. Bankerna har fastigheter men inga pengar eftersom de måste ta över fastigheter när låntagarna inte kan betala längre. Investeringar i snabbtåg och flygplats mm har gjort att Katalonien och Barcelona stad har urusla finanser. Krisen är värre än hur det var 1986. Man drar ner på det mesta, även på tillväxtskapande insatser. En konsekvens är att arbetslösheten bland unga (15-29 år) är 50 %. Från att ha varit en inflyttningsregion emigrerar nu många.

Andreas, innovationsansvarig på Almi moderbolagEn organisation vi besökte var ACC10. De har bl a en verksamhet som jobbar med finansiering för växande företag. Krisen att lett till att de istället för att stödja innovation och tillväxt fokuserar på att hjälpa företag att överleva genom att tillföra likviditet. Tidigare har man jobbat med bankerna, men eftersom banksystemet de inte fungerar lånar man nu själva ut för att stärka likviditeten i företag.

ACC10 har även 35 kontor i världen för att stödja export och ivard investment. Nu när byggandet har upphört hjälper man företagen på byggmarknaden, arkitektbyråer  m fl ut på internationella marknader.

Barcelona Activa är namnet på en organisation som har många internationella utmärkelser och som exporterar sitt koncept för regional tillväxt. De har en storskalig verksamheten, mycket tack vare väl utvecklade webbtjänster. Många människor får hjälp att byta karriär eller starta företag genom en lång rad insatser. Med en halverad budget och halverad personal nästa år samtidigt som efterfrågan på deras tjänster ökar kraftigt blir de tvungna att som de själva uttrycker det ”reinvent our selvs”. Jag hoppas kunna följa upp hur de klarat den omställningen!

Barcelona Activa förinkubator
Barcelona Activa förinkubator

En tredje organisation vi besökte var la Salle Technova Barcelona. Det är en inkubator och  teknikpark som kombinerar IT med management genom att de finns på ett tekniskt universitet som även har en handelshögskola. Inkubatorn drivs på affärsmässiga grunder, utan offentligt stöd (trodde inte det var möjligt)!

De har genom krisen fått ett ökat inflöde av människor, ofta friställda från teknikintensiva verksamheter som vill starta företag (”nödvändighetsföretagande” är en känd effekt av lågkonjunkturer).

Stora investeringar i fastigheterEn annan, mer oväntad effekt är att tillgången på privat riskkapital ökat. Det är många i fastighetsbranschen som tjänat mycket pengar. Man kan inte ha pengarna på banken längre och det är ont om investeringsalternativ. Då söker man sig till nätverk av affärsänglar för att göra investeringar i innovativa företag.

Vid snabba förändringar ställs saker på sin spets. Det blir tydligt vad som fungerar och inte vid  vissa givna förutsättningar. Därför blir Barcelonaregionen så mycket intressantare att studera i dessa kristider än när det är full fart framåt. Det blir som en trycktank för att testa vad som håller i kristider. Jag hoppas kunna återkomma till Barcelona om ett år eller så för att se hur de har ”reinvented” stödsystemet. Tack vare Ryanairs direktflyg från Karlstad Airport ligger Barcelona bara 3 timmar och några hundralappar bort!

Det värmländska näringslivets konkurrenskraft kartlagd

Alla aktiebolag och två av de största ekonomiska föreningarna i Värmland

  1. Det värmländska näringslivet påverkades starkt av finanskrisen och den påföljande lågkonjunkturen 2008 och 2009.
  2. 2010 kan det dock konstateras att det värmländska näringslivet överavkastar igen. Återhämtningen är tydlig.
  3. Flera kommuners näringsliv i Värmland uppvisar starkt beroende av ett eller flera företag.

Här har ni tre slutsatser från rapporten: Studie av näringslivets tillväxt och konkurrenskraft i Värmland - enligt Simplermetoden . Det finns många fler slutsatser att dra. Dela gärna med dig av dina genom att kommentera detta blogginlägg.

Ladda ner rapporten.

Tabeller: Största företagen per kommun och största företagen per bransch.