Smart specialisering och piloten Industrial Transition Regions

Idag träffade jag en grupp med politiker från Värmlands kommuner som samverkar i gymnasiefrågor. För att de ska kunna ta del av min presentation så lägger jag upp den här på Gränsgångaren. Välkomna alla andra att ta del av den.

Presentationen handlar om Smart specialisering, den process som vi hade när vi tog fram strategin, genusintegreringen, specialiseringarna, Akademin för smart specialisering, Innovation Park med hubbar och sist men inte minst piloten Industrial Transition Regions som vi har tillsammans med EU-kommission och nio andra regioner och två länder i Europa.

Gymnasiesamverkan VRIS3 industripiloten 190614

IVA-träff om Smart industri i Värmland

Med utgångspunkt i digitalisering och smart industri arrangerade Kungliga ingenjörsvetenskaps akademin, IVA en välbesökt träff på Statt i Karlstad den 17:e januari 2019 för en dialog med ledare i näringslivet, akademin och offentlig sektor om den värmländska industrins framtid.

Smart industri-möte i Karlstad
Johan Carlstedt från IVA höll i mötet.

Jag fick tillfälle att vara med och summera. Det gjorde jag genom att berätta vad vi inte hade för fem år sedan men som vi har idag. Eftersom flera bad mig publicera listan så gör jag det här:

  1. Våra kluster har aldrig varit så väl rustade som nu, två av dem är numer vinnväxtinitiativ. IUC SoV är mycket aktiva mot SMF med minst 325 utvecklingsinriktade besök förra året. De stora medlemsföretagen är mer aktiva och öppna för samverkan och utveckling.
  2. Vi har aldrig haft så omfattande forskning på Karlstads universitet som matchar den värmländska industrin. Vårt samarbete med Karlstads universitet i Akademin för smart specialisering har bidragit starkt till det. Akademin betraktas som ett best practice i EU. Och vi har en rektor som kan samverkan.
  3. Vi har en Innovation Park sedan 2014.
  4. Vi har aldrig varit så väl uppkopplade mot EU och Europa.
  5. Vi har numer två miljöer inom RISE etablerade i Värmland.
  6. Business Värmland är en relativt ny och stark etableringsfunktion.
  7. Sting Bioeconomy är vår nya inkubator med nationell profil inom skoglig bioekonomi.
  8. Vi har gjort våra prioriteringar. Sedan 2015 har vi investerat i projekt till ett värde av en halv miljard inom våra smarta specialiseringar. Varav Region Värmlands andel är 165 mkr. Av dessa är 150 mkr projekt inom Akademin för smart specialisering som Karlstads universitet medfinansierat.
  9. Vi har många framgångsrika testbäddar där forskare och företag möts. Två av fem testbäddar i Vinnovas miljötestbäddsprogram är värmländska.
  10. Det görs stora strategiska investeringar i industrin.
  11. Arbetslösheten är historiskt låg.
  12. Vi har ett starkt jämställdhetsarbete och profilerar oss på det nationellt och internationellt.

En sak som tiden inte räckte att säga var att vi är på gång att ta fram en industristrategi tillsammans med Dalarna och Gävleborg, Förberedelser har gjorts tillsammans med EU-kommissionen, OECD-experter och 10 industriregioner i Europa sedan mars 2018.
I det uppdraget är det viktigt att vi får tillstånd en dialog med de ledande industriföretagen i regionen. Ett samarbete med IVA med den strategin vore spännande!

Smart industri-möte i Karlstad Andreas Michalik, Siemens
Andreas Michalik, Siemens

Bland många bra inlägg fångade mig särskilt Andreas Michalik, Affärsenhetschef för projektlösningar inom processindustrin på Siemens när han berättade om de mycket snabbare utvecklingsprocesserna som gör sitt inträde nu. Det handlar om co-creation, agile management och bort med budgetar och milstolpar. Gå istället över till en eller två veckors sprints och skapa budget efterhand. Med AI och IOT med billiga sensorer utvecklas och effektiviseras industrins processer av team som inte alltid ens har sakkunskapen.

En kritisk fråga är var man lägger ägarskapet av data. Dela data för att få möjlighet till effektivare processer eller skydda den egna datan och riskera att bromsa utvecklingen inklusive den egna. Det krävs ett digitalt ledarskap för detta.

_dsc8868
Micael Ragnarsson Director Technology Center BillerudKorsnäs Linda Take, vd Blue Future Sweden. Ingrid Ivars, Business Värmland

Micael Ragnarsson, Director Technology Centers, BillerudKorsnäs var inne på liknande saker. Deras nystartade Technology Centre på Guvön i Grums har många nya kompetenta medarbetare som inte ännu har de regionala nätverken. Det gör att de inte så snabbt hittar ta personer som kan vara med och lösa problem med dem. Ökad öppenhet och dela data för att komma snabbare fram i utvecklingsprocesserna var även han inne på. Likaså Linda Take som också förespråkade högre tempo och öppnare innovationsprocesser med fler aktörer involverade. Linda efterfråga även finansiering som bidrar till att sänka tröskeln för att våga satsa i tidiga skeden t ex i form av innovationscheckar.

 

 

Forskarvernissage – mötesplats för företag och forskare

Forskarna inom Akademin för smart specialisering visar upp sin forskning på Karlstad CCC den 5 december 2018.

Skärmavbild 2018-11-27 kl. 11.18.08

Vill man utveckla en app för hälsotjänster? Skapa innovationer från skogsråvara eller hitta nya lösningar för solel? Det är exempel på frågor man kan ha med sig när Karlstads universitet och Region Värmland bjuder in dig som driver ett litet eller medelstort företag till forskarvernissage om morgondagens lösningar.

Forskarvernissage är en mötesplats för forskare och företagare där aktuella forskningsprojekt presenteras med hjälp av nytänkande och populärvetenskapliga posters. Vi kliver utanför boxen för att skapa förutsättningar för kreativa samtal om företags- och näringslivsutveckling utifrån dina behov.
Den 5 december kl. 16:00 på Karlstad CCC

• Invigning av Johan Sterte, rektor Karlstads universitet och Stina Höök, regionråd i Värmland

• Forskarpitchar av aktuell forskning

• Forskarvernissage med mingel

Anmälan till gio@kau.se

 

Omvärldsanalys Värmlands styrkeområden

Ur Kontigos omvärldsanalys - styrkor för specialiseringen Skoglig bioekonomi.
Ur Kontigos omvärldsanalys – styrkor för specialiseringen Skoglig bioekonomi.

Företaget Kontigo har på uppdrag av Region Värmland gjort en analys med titeln Värmlands smarta specialiseringar – En kartläggning och omvärldsanalys se länken:

Värmland Omvärldsanalys Kontigo 20180510.

Den bygger på en analys som SP gjorde i samband med att Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering 2014 togs fram.

Rapporten är så väl en kartläggning av specialiseringarna som en omvärldsanalys kopplad till specialiseringarna.

Daniel Hallenkreuzt på Kontigo som står bakom rapporten presenterade den för nätverket för innovationssystemet 180823. Se bilderna från presentationen: Värmland Omvärldsanalys Kontigo 20180510

Summering av första halvåret 2018

Avslutningen innan semester gjordes i Tällberg i Dalarna med den sista av fem kunskapsseminarier tillsammans med EU-kommissionen och OECD. Detta skedde som en del i piloten Industrial Transition Regions. Nu har vi även en agenda för hur vi tillsammans med Dalarna och Gävleborg under hösten ska utarbeta en gemensam plan för industriell omvandling i Norra Mellansverige. Vi kommer att få experthjälp från olika EU-direktorat samt även viss vägledning från OECD.

Tällberg telefonkiosk
Tällberg by night. På väg hem till hotellet efter första dagens workshop och en givande middag med personal från OECD och kommissionen fångade jag på bild denna vackra telefonkiosken som nog fått stå kvar – inte för sin funktion utan för sin kurbitsbemålning.

Parallellt med workshopen i Tällberg lade jag tillsammans med kollegorna Sandra Eriksson på RISE Service Labs och Per Tomani på RISE Bioekonomi de sista händerna på vår avsiktsförklaring om samarbete. Som ni kan se av föregående post så undertecknades den under Almedalen av respektive vd.

Den 29:e juni laddade Compare upp Vinnväxtansökan DigitalWell Arena (Vinnväxtansökan_180628 final) till Vinnovas portal. Ett intensivt arbetet med ansökan initierades för ett år sedan, under Almedalsveckan 2017 då vi stämde av med Vinnova om vår satsning på Digitalisering av välfärdstjänster inom smart specialisering skulle passa för Vinnväxtprogrammet.

Den 22 juni lämnade vi in en ansökan till programmet Interreg Europe (InnoServit abstract) som handlar om hur vi ska kunna stödja tillverkande företag att sälja mer tjänster – en process som kallas tjänstefiering. Planen är att samarbeta med ett två av våra partners i piloten Industrial Transition Regions – Slovenien och Piemonte samt Vallencia, Trøndelag och Tammerforsregionen.

Idag, den 4:e juli kom besked från Tillväxtverket att två av våra kluster, Paper Province och Compare blir del av verkets satsning på kluster och smart specialisering, den sk S3-piloten.

Summa summarum ett intensivt halvår där vi passerat viktiga milstolpar för innovation, tillväxt och utveckling för regionen.

Ett stort tack till alla samarbetspartners som gjort allt detta möjligt och ha en skön sommar önskar Anders Olsson!

TALLBERGS_BY

 

EU kom med julklapp till Värmland

 

Strax före jul kom EU-kommissionen med beskedet att de under 2018 stödjer Värmland tillsammans med Dalarna och Gävleborg för snabbare omställningen av ekonomin med hjälp av smart specialiseringsstrategier. De erbjuder experthjälp och även resurser för att sätta planerna i verket.

Skärmavbild 2017-12-22 kl. 15.20.04
Pressmeddelandet från EU-kommissionen.

Rätt utnyttjat kommer det att få stor betydelse för det fortsatta arbetet med regional utveckling. Vi behöver ge experterna bästa möjliga förutsättningar i att genomföra sina uppdrag och det högsta ledarskapet i Värmland från offentlig sektor, universitetet och näringslivet behöver mobiliseras. Nationell nivå med näringsdepartementet, Vinnova och Tillväxtverket m fl måste även de engageras.

Förra gången vi gjorde något liknande var 2005-2007 när Värmland var med i ett OECD-projekt som handlade om hur region och universitetet kunde samarbeta närmare. Med de rekommendationer vi fick från den expertgruppen har vi lagt grunden för vårt samarbete med Karlstads universitet – numer under varumärket Akademin för smart specialisering, universitetet har byggt upp sitt Grants and Innovation Office, vi har satsat på kluster och vi lade grunderna för Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering mm, mm.

Anledningen till varför vi överhuvudtaget kom på fråga att få stödet från EU-kommissionen var att mina kollegor i Dalarna och Gävle och jag kom, efter interna förankringar, överens om att skicka in en intresseanmälan om att få ta del av stödet.

Med detta sagt ser jag verkligen fram mot att 2018 få samarbeta med det regionala ledarskapet i Värmland samt experterna från EU-kommissionen och OECD för att förnya och utveckla våra strategier för smart specialisering. Detta kan rätt utnyttjat ge oss en flygande start när vi slås samman med landstinget i en ny och förhoppningsvis ännu kraftfullare organisation för regional utveckling och tillväxt.

Läs mer på Region Värmlands hemsida.

Corina Cretu 2
Corina Cretu på direktoratet för regional utveckling är ansvarig kommissionär för initiativet.

 

God Jul och Gott Nytt År önskar Gränsgångaren!

Satsa på innovation av produkter, tjänster, erbjudanden och affärsmodeller!

IUC Stål & Verkstad har genomfört en studie på Region Värmlands uppdrag. Arbetet har skett inom ramen för regeringens satsning – Smart industri och med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.

Min främsta slutsats när jag läser rapporten är att Värmlands forsknings och innovationsstrategi för smart specialisering ligger helt rätt. Ett exempel på det är att vi behöver se till att satsningarna inom specialiseringen Värdeskapande tjänster skalas upp så att kunskaper om tjänsteinnovation når ut till ett stort antal tillverkande företag i Värmland.

 

Fyra delar i regeringens program Smart industri.

 

Fem kritiska framgångsfaktorer enligt rapporten för värmländska industri-SMF:

  1. Utveckling av innovationsförmåga (– att återuppfinna sig själva) och affärsplaner
  2. Effektiv marknadsföring och försäljning
  3. Kompetensökning för att kunna utnyttja de digitala verktyg som finns inom företagen idag
  4. Fortsatt effektivisering och automation i produktionen
  5. Tillgång till och förmåga att attrahera kompetent personal

 

Resultat

Av 49 kartlagda värmländska företag har 63 % egna produkter, 67 % är regionexporterande.

Omsättningen per företag är i genomsnitt (de tre största borträknade) 40 mkr/år och antal anställda är 23 personer. Behovet att rekrytera bland de företag som deltog i studien är ca 100 personer under 3 år.

Störst behov, identifierat av företagen är utveckling inom marknad och försäljning avseende utbildning, rekrytering och digitalisering. Produktionen och monteringen anses dock ha ganska liten potential för effektivisering genom digitalisering (här har jag dock noterat att åsikterna kan gå isär jämfört med andra bedömare). Man har generellt stor kunskap om vilka automatiseringsmöjligheter som finns och företagen kan ofta redogöra i detalj för vad de vill automatisera samt varför och hur de ska genomföra detta. Däremot när man bryter isär delprocesserna inom produktion finns stora behov av effektivisering i de stödjande processerna kring produktionen som man inte riktigt vet hur man ska hantera, ett exempel är beredning.

Digitalisering

Mest digitaliserad är fakturering – men det är en isolerad process. De befintliga funktionerna i företagens IT-system: business intelligence – BI och customer relationship management – CRM används inte men där önskar man utveckla sig.

Minst digitaliserad är montering – men montering och eftermarknad ser man ofta som manuella processer och ser därför inte heller någon större potential i digitalisering av dessa.

Säljprocesserna är inte digitaliserade mer än i undantagsfall.

I övriga processer är utfallet ganska jämnt med värden kring 2,0 vilket innebär att processerna har stöd av digitala underlag, men att man inte har digital överföring mellan processerna i någon större utsträckning.

Kompetensförsörjning

Marknadsföring och försäljning är även fortsatt de områden som sticker ut med stora behov, tillsammans med beredning. Osäkert dock om det gäller rekrytering eller fortbildning.

De 49 företag som ingår i studien anger ett rekryteringsbehov i nuläget är på ca 72 personer, snittet blir nästan 1,5 personer per företag. Översatt till det totala antalet industri- och industrinära tjänsteföretag i Värmland, ca 350 st, så skulle det motsvarar ett totalt rekryteringsbehov på 525 personer. Detta behov ska ställas i relation till antalet elever som kommer att examineras från de industritekniska utbildningarna i Värmlands gymnasieskolor 2017, vilket är 50 elever. Inom de kommande åren är behovet av ersättningsrekryteringar ytterligare 67 personer, vilket skulle översättas till 479 personer till.

Analys

När det kommer till området utveckling/ marknad och försäljning är företagen, enligt rapporten generellt mer vacklande, man vill utveckla sitt arbete men vet inte riktigt hur detta ska kunna genomföras. En erfarenhet från dessa och tidigare företagsbesök som IUC Stål & Verkstad gjort är att värmländska industriföretag generellt är kreativa när det gäller att hitta på nya lösningar och produkter, men att arbetet ofta är ostrukturerat och baserat på ”trial and error”. Detta gäller fysiska produkter. När det kommer till att utveckla erbjudandet och affärsmodeller (relaterar mer till tjänsteinnovation) som stödjer detta så är företagen generellt mer låsta. Från andra studier har slutsatserna dragits att grundorsaken är det ostrukturerade arbetet med innovation och den begränsade förmågan att förnya sitt erbjudande utöver den fysiska produkten som företagen ger uttryck för när man resonerar kring behov och utveckling i marknad och försäljning. Man vill fokusera på marknadsföring och försäljning utifrån sitt befintliga erbjudande och konkurrensmedel, vilket ofta är begränsat till pris.

 

Slutsatser och rekommendationer

Så som jag tolkar rapporten är ett av de viktigaste budskapen att fokus för insatser bör läggas till större delen på innovation av produkter/ tjänster / erbjudanden och affärsmodeller istället för marknadsförings- och försäljningsinsatser för att ”trycka ut” befintliga produkter utifrån befintliga erbjudanden och affärsmodeller. – Sluta konkurrera med enbart pris!

Digitaliseringen

Anpassa processer och system och skaffa kompetens för att hantera de system som redan finns på plats i företagen.

Länka samman digitaliseringen av de olika processtegen i företagen.

Kunskapen om automatisering är förhållandevis hög, vilket innebär att många av företagen är redo för att ta nästa steg vad gäller teknisk utveckling (men det finns andra som hävdar att vissa företag fortfarande har behov av stöd för digitalisering inom produktionen).

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning i form av rekryteringsbehov och behov av kompetensutveckling är en avgörande faktor för företagens överlevnad. Bredda perspektiven och sök kompetens utanför den traditionella målgruppen (inrikes födda män).

Mer kompetens behövs för att kunna hantera den digitalisering som redan finns inom företagen idag.

Det är visserligen inom marknad och försäljning som företagen anser sig ha högst kompetensförsörjningsbehov, men slutsatsen från rapporten är att det är övergripande kompetenser inom innovation och skapandet av säljbara produkter och tjänster som är det primära behovet.

Effekter av studien

Kartläggning är gjord under första kvartalet 2017 och är finansierad av Tillväxtverket genom regeringens program Smart industri.

Rapporten har haft stor betydelse genom att den utgjort underlag för utformning av projekt som STIVI (innovation i SMF), INDIGO (digitalisering i SMF) och Smart industri i Norra Mellansverige (digitalisering genom matchning av IT-företag med industriföretag, processmognad i SMF samt utvecklingsplattform för nyindustriatlisering).

Rapporten har t ex även en roll att fylla för Industriråd Värmland som är under bildande och som ett av underlagen i en dialog pågår med den nationella myndigheten ESF-rådet om hur de ska kunna bidra till smart specialisering genom kompetensförsörjning.