Värmländska framgångar i vinnovaprogram för miljötestbäddar

Två av fem beviljade testbäddar i Vinnovas program för miljötestbäddar är Värmländska.

Rolls-Royce hydrodynamik

HullProp 2018-10-12 kl. 13.39.48

Rolls-Royce AB i Kristinehamn har beviljats medel för Rolls-Royce Hydrodynamic Research Centre RRHRC – Öppen testbädd. Som jag förstått det handlar det om att öppna upp den avancerade testbädden de har för att testa propellrar, vattenjetaggregat i kombination med skrov som finns i Kristinehamn. Man har även pratat om att använda anläggningen och kompetenserna för andra typer av tillämpningar. Det ska bli spännande att se vad de kan utveckla anläggningen och kompetenserna till.

Paper Province, fossilfria barriärer

Fossilfria barriärer UMV
Paper Province har beviljats medel till FFLAM, Testbädd för fossilfria laminat. Satsningen ska bidra till:
– Minskning av användandet av fossilbaserade material
– En ökad användning av fiberbaserade förpackningsmaterial
– Reduktion av utsläpp av mikroplast
En kommersialisering av nya bionedbrytbara och fossilfria material kommer att öppna nya affärsmöjligheter i Sverige som t.ex. bioplastproduktion från skogsråvara och biströmmar. Värmländska företag som Cellcomb, Löfbergs lila, Rottneros Packaging, Sweflex facilitator, UMV Coating systems samt Karlstads universitet m fl medverkar.
När jag pratar med personal från UMV Coating menar de att det ligger inom räckhåll att skapa den fossil- och plastfria livsmedelsförpackningen för vätskor. Detta låter som en revolution i förpackningsbranschen i mina öron.

Omvärldsanalys Värmlands styrkeområden

Ur Kontigos omvärldsanalys - styrkor för specialiseringen Skoglig bioekonomi.
Ur Kontigos omvärldsanalys – styrkor för specialiseringen Skoglig bioekonomi.

Företaget Kontigo har på uppdrag av Region Värmland gjort en analys med titeln Värmlands smarta specialiseringar – En kartläggning och omvärldsanalys se länken:

Värmland Omvärldsanalys Kontigo 20180510.

Den bygger på en analys som SP gjorde i samband med att Värmlands forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering 2014 togs fram.

Rapporten är så väl en kartläggning av specialiseringarna som en omvärldsanalys kopplad till specialiseringarna.

Daniel Hallenkreuzt på Kontigo som står bakom rapporten presenterade den för nätverket för innovationssystemet 180823. Se bilderna från presentationen: Värmland Omvärldsanalys Kontigo 20180510

Samarbeten med Tammerforsregionen

Genom vårt deltagande i projektet BSR Stars S3 har vi hittat intressanta aktörer att samarbeta med. I Tammerfors har vi hittat flera. Som ett resultat av ett möte i Tammerfors den 27: april har vi nu tillsammans med bl a Tammerforsregionen lämnat in en ansökan i programmet Interreg Europe på temat tjänstefiering (på engelska servitization). Projektnamnet är InnoServit. Syftet med projektet är att vi ska bli bättre på att stödja företag som med sina produkter i form av varor som utgångspunkt utvecklar tjänster runt produkterna eller tom säljer tjänsten istället för varan.

Övriga partners i InnoServit är Piemonte, Vallencia, Slovenien och Trøndelag.

Tammerfors 180427
Gruppen för studiebesöket Tammerfors 180427 där Harri och Johanna A är från Tampereregionen och Johanna L är projektledare. Från vänster: Anders Olsson (RV), Harri Kusela, Johanna Alakertula, Claes Asker (Kau), Helena Håkansson (Kau), Karin Granström (Kau), Paula Holst (Kau), Henrik Ullsten (Kau), Magnus Persson (Paper Province), Johanna Leino. Harri Kusela är vår samarbetspartner i InnoServit.

Värmland på Bioekonomiforum

Bioekonomiskt forum 2018

När Skogsindustrierna arrangerade Bioekonomiforum den 17 april hade de satt ett fokus på vad som händer i regionerna med Värmland som det goda exemplet.

Under en timme var vi tre värmlänningar som skildrade varsin del av vår berättelse om satsningen på den skogliga bioekonomi. Lyssnade på Münchebryggeriet i Stockholm gjorde ca 400 personer inklusive ledningarna för skogsindustriföretagen i Sverige.

Direkt efter oss på scenen var Per Lyrvall, sverigechef för Stora Enso. Pers kommentar – Paper Provence är det främsta klustret idag och de som inte låtit sig övertalas om det går inte att övertala.

Här är vad vi pratade om och vilka vi var:

Hur sätter vi fokus på bioekonomi i Europa?
Maria Hollander, vd, Paper Province
Regional konkurrenskraft – varför, vad och hur?
Lars Christensen, regiondirektör, Region Värmland
Region Värmland: specialiserade på (skogsbaserad) bioekonomi
Anders Olsson, strateg, avdelningen för regional tillväxt, Region Värmland

Bioekonomiskt forum 2018

Bioekonomiskt forum 2018

 

 

 

 

 

Dessutom medverkad det prominenta personer…

Bioekonomiskt forum 2018

… och inflytelserika politiker och debattörer.

Bioekonomiskt forum 2018

Bioekonomiskt forum 2018

Bioekonomiskt forum 2018

 

 

Laboratorium på Karlstads universitet för 3D-printning i metalliska material invigt

Bandklippning
Dekanen Kjell Magnusson klipper bandet med chefen för labbet professor Pavel Krakhmalev närmast i bakgrunden.

Samverkan med regionens näringsliv
AT-LAB är ett laboratorium för additiv tillverkning med metalliska material vid Karlstads universitet som finansierat av EU-medel via Tillväxtverket tillsammans med Region Värmland och Karlstads universitet har invigts. Laboratoriet arbetar i nära samverkan med regionalt näringsliv, klusterorganisationen IUC Stål & Verkstad. Projektet ingår i Akademin för smart specialisering.

Additiv tillverkning är en ny metod för resurseffektiv tillverkning som ger unika möjligheter att gå från ”data to thing” snabbt och flexibelt, säger Pavel Krakhmalev, professor i materialteknik på Karlstads universitet. Det omtalas ofta som nästa industriella revolution och utvecklingen inom området sker snabbt över hela världen.

De senaste åren har vi etablerat ett stort nätverk för samverkan med regionalt näringsliv samt svenska forskningsorganisationer intresserade av metallisk 3D-printing, säger Pavel Krakhmalev. I nätverket finns också ett antal av regionens små till stora företag med som Somas, Aspervall, Nords, Calamo och Uddeholms AB.

Undertecknad fick äran att hålla ett kort tal vid invigningen. Där lyfte jag upp att området utvecklas snabbt. När projektidén presenterades första gången så fanns det inga företag förutom Uddeholm som tillverka metallpulvret som vi kände till i Värmland och som var intresserade. Nu har projektet en första lista på företag (se ovan) som antingen vill utveckla prototyper eller delta i forskningsprojekt.  Region Värmland tillsammans med AT-labbet jobbar även på att utveckla ett samarbete med Nobel Science Park i Karlskoga och Örebro universitet. Vi har även initierat en studie över vad som sker i Mellansveriges åtta regioner inom området och vi ska undersöka om det går att hitta några gemensamma strategiska utvecklingsområden som vi tillsammans kan göra projekt inom.

Läs mer om invigningen här och mer om satsningen, målsättning och olika projekt här. finns på kau.se/atlab

img_2814-e1522962268773.jpg
Så ser det ut inuti skrivaren. De första printade föremålen är materialsnåla kapsylöppnare.

Inkubator i världsklass till Värmland

Nu är vi på gång att etablera en inkubator med profilen skoglig bioekonomi. Arbetsnamnet är Sting Bioeconomy och avslöjar att vi gör det i partnerskap med Sting. Sting vill göra det med oss i Värmland för att de ser är vi är världsklass inom skoglig bioekonomi och vi vill göra det med Sting för att de är i världsklass som inkubator.

Anledningen till att vi går ut med nyheten nu är att vi kommer att rekrytera ett par personer till uppdraget.

Bakom satsningen som ligger helt i linje med vår strategi för smart specialisering står Region Värmland, Karlstads universitet, Paper Province med de ledande företagen i branschen och flera kommuner i Värmland.

Pär Hedberg vd Sting
Pär Hedberg, vd Sting

Se även artikel i NWT.

MOOC Designing a Smart Specialisation Strategy

För de som är intresserade av att gå kursen så finns det en kort introduktionsvideo. Notera hur Värmland strategidokument snurrar förbi 1:38 in i filmen 🙂

Värmland i promotingfilmen om MOOC:en om smart specialisering

De som vill anmäla sig kan följa den här länken.

Dominique Foray föreläser på EU-kommissionens konferens Smart Regions i juni 2016.

Enligt arrangören så erbjuder de rabatt till medlemmarna i mitt nätverk som anmäler sig. Så kontakta mig om du har anmält eller funderar på att göra det så förmedlar jag kontakten och kollar rabatten.

Notera att varken jag eller Region Värmland har några ekonomiska intressen i kursen. Jag ser det enbart som positivt att vi blir fler som har kunskap om arbetssättet.

Hälsningar Anders Olsson

Värmland gott exempel i internationell utbildning om Smart specialisering

Värmland ingår i en internationell utbildning om smart specialiseringen med exemplen Skoglig bioekonomi och Akademin för smart specialisering som ett gott exempel på hur en region kan genomföra en regional forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering (se även tidigare inlägg).

Dominique Foray, Smart Regions Conference i Bryssel 2016

Under EU-kommissionens konferens i Bryssel Smart Regions i juni 2016 tog jag kontakt med Dominique Foray. Han är en av de ledande forskarna som har varit med och utformat konceptet för smart specialisering. Just då höll han på att skapa en MOOC (Massive Open Online Course) om hur man utarbetar en strategi för smart specialisering. Vi träffades sedan under hösten i Bryssel och kom överens om att vi skulle producera två filmer, en om Akademin för smart specialisering och en om Skoglig bioekonomi.

Kursen gick första gången i början av 2017 och andra omgången startar 15 januari 2018.

Region Värmland har gjort kortversioner på ett par minuter vardera av de två utbildningsfilmerna som ingår i kursen:

Länkar till filmerna nedan kommer senare:

Akademin för smart specialisering

Skoglig bioekonomi

Läs mer om Akademin för smart specialisering här.

Satsa på innovation av produkter, tjänster, erbjudanden och affärsmodeller!

IUC Stål & Verkstad har genomfört en studie på Region Värmlands uppdrag. Arbetet har skett inom ramen för regeringens satsning – Smart industri och med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.

Min främsta slutsats när jag läser rapporten är att Värmlands forsknings och innovationsstrategi för smart specialisering ligger helt rätt. Ett exempel på det är att vi behöver se till att satsningarna inom specialiseringen Värdeskapande tjänster skalas upp så att kunskaper om tjänsteinnovation når ut till ett stort antal tillverkande företag i Värmland.

 

Fyra delar i regeringens program Smart industri.

 

Fem kritiska framgångsfaktorer enligt rapporten för värmländska industri-SMF:

  1. Utveckling av innovationsförmåga (– att återuppfinna sig själva) och affärsplaner
  2. Effektiv marknadsföring och försäljning
  3. Kompetensökning för att kunna utnyttja de digitala verktyg som finns inom företagen idag
  4. Fortsatt effektivisering och automation i produktionen
  5. Tillgång till och förmåga att attrahera kompetent personal

 

Resultat

Av 49 kartlagda värmländska företag har 63 % egna produkter, 67 % är regionexporterande.

Omsättningen per företag är i genomsnitt (de tre största borträknade) 40 mkr/år och antal anställda är 23 personer. Behovet att rekrytera bland de företag som deltog i studien är ca 100 personer under 3 år.

Störst behov, identifierat av företagen är utveckling inom marknad och försäljning avseende utbildning, rekrytering och digitalisering. Produktionen och monteringen anses dock ha ganska liten potential för effektivisering genom digitalisering (här har jag dock noterat att åsikterna kan gå isär jämfört med andra bedömare). Man har generellt stor kunskap om vilka automatiseringsmöjligheter som finns och företagen kan ofta redogöra i detalj för vad de vill automatisera samt varför och hur de ska genomföra detta. Däremot när man bryter isär delprocesserna inom produktion finns stora behov av effektivisering i de stödjande processerna kring produktionen som man inte riktigt vet hur man ska hantera, ett exempel är beredning.

Digitalisering

Mest digitaliserad är fakturering – men det är en isolerad process. De befintliga funktionerna i företagens IT-system: business intelligence – BI och customer relationship management – CRM används inte men där önskar man utveckla sig.

Minst digitaliserad är montering – men montering och eftermarknad ser man ofta som manuella processer och ser därför inte heller någon större potential i digitalisering av dessa.

Säljprocesserna är inte digitaliserade mer än i undantagsfall.

I övriga processer är utfallet ganska jämnt med värden kring 2,0 vilket innebär att processerna har stöd av digitala underlag, men att man inte har digital överföring mellan processerna i någon större utsträckning.

Kompetensförsörjning

Marknadsföring och försäljning är även fortsatt de områden som sticker ut med stora behov, tillsammans med beredning. Osäkert dock om det gäller rekrytering eller fortbildning.

De 49 företag som ingår i studien anger ett rekryteringsbehov i nuläget är på ca 72 personer, snittet blir nästan 1,5 personer per företag. Översatt till det totala antalet industri- och industrinära tjänsteföretag i Värmland, ca 350 st, så skulle det motsvarar ett totalt rekryteringsbehov på 525 personer. Detta behov ska ställas i relation till antalet elever som kommer att examineras från de industritekniska utbildningarna i Värmlands gymnasieskolor 2017, vilket är 50 elever. Inom de kommande åren är behovet av ersättningsrekryteringar ytterligare 67 personer, vilket skulle översättas till 479 personer till.

Analys

När det kommer till området utveckling/ marknad och försäljning är företagen, enligt rapporten generellt mer vacklande, man vill utveckla sitt arbete men vet inte riktigt hur detta ska kunna genomföras. En erfarenhet från dessa och tidigare företagsbesök som IUC Stål & Verkstad gjort är att värmländska industriföretag generellt är kreativa när det gäller att hitta på nya lösningar och produkter, men att arbetet ofta är ostrukturerat och baserat på ”trial and error”. Detta gäller fysiska produkter. När det kommer till att utveckla erbjudandet och affärsmodeller (relaterar mer till tjänsteinnovation) som stödjer detta så är företagen generellt mer låsta. Från andra studier har slutsatserna dragits att grundorsaken är det ostrukturerade arbetet med innovation och den begränsade förmågan att förnya sitt erbjudande utöver den fysiska produkten som företagen ger uttryck för när man resonerar kring behov och utveckling i marknad och försäljning. Man vill fokusera på marknadsföring och försäljning utifrån sitt befintliga erbjudande och konkurrensmedel, vilket ofta är begränsat till pris.

 

Slutsatser och rekommendationer

Så som jag tolkar rapporten är ett av de viktigaste budskapen att fokus för insatser bör läggas till större delen på innovation av produkter/ tjänster / erbjudanden och affärsmodeller istället för marknadsförings- och försäljningsinsatser för att ”trycka ut” befintliga produkter utifrån befintliga erbjudanden och affärsmodeller. – Sluta konkurrera med enbart pris!

Digitaliseringen

Anpassa processer och system och skaffa kompetens för att hantera de system som redan finns på plats i företagen.

Länka samman digitaliseringen av de olika processtegen i företagen.

Kunskapen om automatisering är förhållandevis hög, vilket innebär att många av företagen är redo för att ta nästa steg vad gäller teknisk utveckling (men det finns andra som hävdar att vissa företag fortfarande har behov av stöd för digitalisering inom produktionen).

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning i form av rekryteringsbehov och behov av kompetensutveckling är en avgörande faktor för företagens överlevnad. Bredda perspektiven och sök kompetens utanför den traditionella målgruppen (inrikes födda män).

Mer kompetens behövs för att kunna hantera den digitalisering som redan finns inom företagen idag.

Det är visserligen inom marknad och försäljning som företagen anser sig ha högst kompetensförsörjningsbehov, men slutsatsen från rapporten är att det är övergripande kompetenser inom innovation och skapandet av säljbara produkter och tjänster som är det primära behovet.

Effekter av studien

Kartläggning är gjord under första kvartalet 2017 och är finansierad av Tillväxtverket genom regeringens program Smart industri.

Rapporten har haft stor betydelse genom att den utgjort underlag för utformning av projekt som STIVI (innovation i SMF), INDIGO (digitalisering i SMF) och Smart industri i Norra Mellansverige (digitalisering genom matchning av IT-företag med industriföretag, processmognad i SMF samt utvecklingsplattform för nyindustriatlisering).

Rapporten har t ex även en roll att fylla för Industriråd Värmland som är under bildande och som ett av underlagen i en dialog pågår med den nationella myndigheten ESF-rådet om hur de ska kunna bidra till smart specialisering genom kompetensförsörjning.

Karlstadsföretaget hemCheck till börsen

Den 15 mars fick Annelie Brolinson, vd för Karlstadsföretaget Hemcheck Sweden, ringa i börsklockan på Nasdaq Stockholm.

Företaget hemCheck som grundades 2010 av läkaren Mathias Karlsson är ett spännande exempel på hur ett företag fått ett starkt stöd från det värmländska innovationsstödssystemet. För att nämna några så är det inkubaton Inova, Almi Invest, Centrasjukhuset i Karlstad och medicinteknikföretaget Calmark som hjälpt till.

hemCheck tog del i Inovas inkubatorprogram mellan 2011-2013. De blev årets alumniföretag från Inova år 2015 med motivationen:

Målinriktat hårt arbete, uthållighet, rätt kompetens i rätt tid och ett omfattande fotarbete ute hos användare har varit viktiga framgångsfaktorer för hemCheck.

Allt började med en matchning av affärsidé och en ung biomedicinare med näsa för äventyr.

Almi Invest i Karlstad och även bl a medicinteknikföretaget Calmark i Karlstad har investerat i hemCeck. Företagets huvudkontor finns idag i Karlstad.

Läs mer om Annelie Brolinson på Hemcheck om resan till börsen.

Read more about Annelie Brolinson at Hemcheck on the journey to the stock exchange