Kanadaresa som kan bli historisk

Image result for thunder bay
Utsikt över Thunder Bay med The Sleeping Giant i bakgrunden.

Kanada är världens största exportör av skogsprodukter. De har starka aktörer för forskning och innovation. Men marknaden är inte lika mogen som den svenska för de nya produkterna från skogen, de är inte lika bra som oss i skogsproduktion och de har ingen motsvarighet till Paper Province.

Skärmavbild 2019-11-05 kl. 15.15.47.png

Det är på den här spelplanen vi kan mötas och tillsammans göra det vi formulerat i visionen i vår strategi för smart specialisering ”visa vägen med biobaserade innovationer från skogen till ett fossilfritt och hållbart samhälle”.

Under en vecka har vi träffat ett stort antal och viktiga aktörer i två av Kanadas främsta provinser inom skoglig bioekonomi – Ontario och Quebec.
Inom räckhåll finns nu möjligheter för forskarutbyten med Karlstads universitet, start-ups och industriella partners till Sting Bioeconmy och etableringsfrämjande i båda riktningarna. Framförallt finns det nu möjligheter till att vi tillsammans kan utveckla ett samarbete för att i global skala vara med och bidra till att utveckla den skogsbaserade bioekonomin.

Det första mötet hölls i Ontario i staden Thunder Bay – en plats som har många likheter med Karlstad och Värmland, som klimatet, antal invånare, läget vid norra kusten av en stor sjö (i deras fall Lake Superior), pappersbruk, universitet av samma storlek som i Karlstad och med en profil med skogsindustriell forskning. Universitetet har till och med en sol i sin logga.

Pedram Fatehi visar en liten del av den imponerande stora uppsättningen av utrustning för Gunilla Carlsson-Kvarnlöv och Per Tomani

Våra värdar CRIBE (Centre for Research & Innovation in the Bioeconomy) hade ett ambitiöst och välgjort program under tre dagar med rubriken ”Nordic Colab Project”. Förutom att de hade ställt upp med en rad regionala aktörer hade de även flugit in personer från Ontario Ministry of Natural Resources & Forestry i Toronto och personal från FPInnovations från andra delar av Kanada. Det mål vi satt upp var att vi skulle ha något eller några projekt igång inom sex månader. Samarbeten inom lignin, m fl områden identifierades samt forskarutbyten diskuterades och kommer att följas upp av ett möte nästa år i Värmland.

IMG_8296.jpg
Samling för sammanfattning och slutsatser i Thunder Bay. Stående och längst till vänster, Chris Walton, vd för CRIBE.
Image result for Virginie Chambost EnVertis
Virginie Chambost från företaget EnVertis

Sista dagen i Kanada hade vi ett möte i Montreal, Quebec. Värdar för mötet var CRIBIQ (Konsortiet för forskning, innovation och biobaserade industriella processer i Quebec). Initiativtagare och organisatör var Virginie Chambost från företaget EnVertis. När hon var i Sverige och utvärderade Paper Province vinnväxtinitiativ imponerades hon av Paper Province och vad vi gjorde i Värmland inom skoglig bioekonomi. Därför erbjöd hon sig att organisera ett möte med oss i Montreal. Hon hade samlat ett tretiotal personer för en workshop på temat: Talk Ecosystem for the Bioeconomy! De har inget kluster inom bioekonomi och de ville därför ägna mötet åt att lära sig av oss om hur vi jobbar med bioekonomin och vilken roll Paper Province spelar. Virginie kommer till Sverige i mars. Det blir ett tillfälle att följa upp och jobba vidare.

IMG_8346.JPG

I Kanada var de mycket imponerade av att det vi gör i Värmland trots att vi är så små. Det är först nu och tack vare vinnväxtprogrammet vi har kapacitet att bygga relationer på det här sättet.

Själv är jag är imponerad och stolt över vårt team där alla levererade i alla situationer. Vi har inte bara skapat kontakter vi har dessutom byggt relationer. Vi som reste var Maria Hollander och Paul Nemes, Paper Province, Victor Isaksen, Sting Bioeconomy, Marcus Elmer, Business Värmland, Gunilla Carlsson-Kvarnlöv, Karlstads universitet, Per Tomani, RISE Bioekonomi, Daniel Stenborg, Näringslivssamverkan i Kristinehamn och jag själv Anders Olsson, Region Värmland.

Image result for Virginie Chambost EnVertis
Per Tomani, RISE Bioekonomi

Resan möjliggjordes bl a genom Region Värmlands avtal och samarbete med RISE. Jag vill därför rikta ett särskilt tack till Per Tomani som stod för initiativet, kontakterna och mycket av förberedelserna.

 

 

 

 

Företag och organisationer vi mött under resan:

Ontario

Centre for Research & Innovation in the Bioeconomy
Thunder Bay Community Economic Development Corporation
Thunder Bay Chamber of Commerce
Northern Ontario Innovation Centre
Lakehead University
Confederation College
Forests Ontario
FPInnovations
Northwestern Ontario Municipal Association
Ontario Ministry of Natural Resources & Forestry
Lakehead University

Quebec

Arbec
Biochar Borealis
BOSK Bioproduits
Cascades
CRIBIQ
CTAQ
Domtar
Enerkem
Enerlab
EnVertis
Fortress
GCM
Greenfield Global
Kruger
MFFP
NRCan – CFS
Performance BioFilaments
Pyrobiom
Resolu
MEI
Personne CDPQ

Satsa på innovation av produkter, tjänster, erbjudanden och affärsmodeller!

IUC Stål & Verkstad har genomfört en studie på Region Värmlands uppdrag. Arbetet har skett inom ramen för regeringens satsning – Smart industri och med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.

Min främsta slutsats när jag läser rapporten är att Värmlands forsknings och innovationsstrategi för smart specialisering ligger helt rätt. Ett exempel på det är att vi behöver se till att satsningarna inom specialiseringen Värdeskapande tjänster skalas upp så att kunskaper om tjänsteinnovation når ut till ett stort antal tillverkande företag i Värmland.

 

Fyra delar i regeringens program Smart industri.

 

Fem kritiska framgångsfaktorer enligt rapporten för värmländska industri-SMF:

  1. Utveckling av innovationsförmåga (– att återuppfinna sig själva) och affärsplaner
  2. Effektiv marknadsföring och försäljning
  3. Kompetensökning för att kunna utnyttja de digitala verktyg som finns inom företagen idag
  4. Fortsatt effektivisering och automation i produktionen
  5. Tillgång till och förmåga att attrahera kompetent personal

 

Resultat

Av 49 kartlagda värmländska företag har 63 % egna produkter, 67 % är regionexporterande.

Omsättningen per företag är i genomsnitt (de tre största borträknade) 40 mkr/år och antal anställda är 23 personer. Behovet att rekrytera bland de företag som deltog i studien är ca 100 personer under 3 år.

Störst behov, identifierat av företagen är utveckling inom marknad och försäljning avseende utbildning, rekrytering och digitalisering. Produktionen och monteringen anses dock ha ganska liten potential för effektivisering genom digitalisering (här har jag dock noterat att åsikterna kan gå isär jämfört med andra bedömare). Man har generellt stor kunskap om vilka automatiseringsmöjligheter som finns och företagen kan ofta redogöra i detalj för vad de vill automatisera samt varför och hur de ska genomföra detta. Däremot när man bryter isär delprocesserna inom produktion finns stora behov av effektivisering i de stödjande processerna kring produktionen som man inte riktigt vet hur man ska hantera, ett exempel är beredning.

Digitalisering

Mest digitaliserad är fakturering – men det är en isolerad process. De befintliga funktionerna i företagens IT-system: business intelligence – BI och customer relationship management – CRM används inte men där önskar man utveckla sig.

Minst digitaliserad är montering – men montering och eftermarknad ser man ofta som manuella processer och ser därför inte heller någon större potential i digitalisering av dessa.

Säljprocesserna är inte digitaliserade mer än i undantagsfall.

I övriga processer är utfallet ganska jämnt med värden kring 2,0 vilket innebär att processerna har stöd av digitala underlag, men att man inte har digital överföring mellan processerna i någon större utsträckning.

Kompetensförsörjning

Marknadsföring och försäljning är även fortsatt de områden som sticker ut med stora behov, tillsammans med beredning. Osäkert dock om det gäller rekrytering eller fortbildning.

De 49 företag som ingår i studien anger ett rekryteringsbehov i nuläget är på ca 72 personer, snittet blir nästan 1,5 personer per företag. Översatt till det totala antalet industri- och industrinära tjänsteföretag i Värmland, ca 350 st, så skulle det motsvarar ett totalt rekryteringsbehov på 525 personer. Detta behov ska ställas i relation till antalet elever som kommer att examineras från de industritekniska utbildningarna i Värmlands gymnasieskolor 2017, vilket är 50 elever. Inom de kommande åren är behovet av ersättningsrekryteringar ytterligare 67 personer, vilket skulle översättas till 479 personer till.

Analys

När det kommer till området utveckling/ marknad och försäljning är företagen, enligt rapporten generellt mer vacklande, man vill utveckla sitt arbete men vet inte riktigt hur detta ska kunna genomföras. En erfarenhet från dessa och tidigare företagsbesök som IUC Stål & Verkstad gjort är att värmländska industriföretag generellt är kreativa när det gäller att hitta på nya lösningar och produkter, men att arbetet ofta är ostrukturerat och baserat på ”trial and error”. Detta gäller fysiska produkter. När det kommer till att utveckla erbjudandet och affärsmodeller (relaterar mer till tjänsteinnovation) som stödjer detta så är företagen generellt mer låsta. Från andra studier har slutsatserna dragits att grundorsaken är det ostrukturerade arbetet med innovation och den begränsade förmågan att förnya sitt erbjudande utöver den fysiska produkten som företagen ger uttryck för när man resonerar kring behov och utveckling i marknad och försäljning. Man vill fokusera på marknadsföring och försäljning utifrån sitt befintliga erbjudande och konkurrensmedel, vilket ofta är begränsat till pris.

 

Slutsatser och rekommendationer

Så som jag tolkar rapporten är ett av de viktigaste budskapen att fokus för insatser bör läggas till större delen på innovation av produkter/ tjänster / erbjudanden och affärsmodeller istället för marknadsförings- och försäljningsinsatser för att ”trycka ut” befintliga produkter utifrån befintliga erbjudanden och affärsmodeller. – Sluta konkurrera med enbart pris!

Digitaliseringen

Anpassa processer och system och skaffa kompetens för att hantera de system som redan finns på plats i företagen.

Länka samman digitaliseringen av de olika processtegen i företagen.

Kunskapen om automatisering är förhållandevis hög, vilket innebär att många av företagen är redo för att ta nästa steg vad gäller teknisk utveckling (men det finns andra som hävdar att vissa företag fortfarande har behov av stöd för digitalisering inom produktionen).

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning i form av rekryteringsbehov och behov av kompetensutveckling är en avgörande faktor för företagens överlevnad. Bredda perspektiven och sök kompetens utanför den traditionella målgruppen (inrikes födda män).

Mer kompetens behövs för att kunna hantera den digitalisering som redan finns inom företagen idag.

Det är visserligen inom marknad och försäljning som företagen anser sig ha högst kompetensförsörjningsbehov, men slutsatsen från rapporten är att det är övergripande kompetenser inom innovation och skapandet av säljbara produkter och tjänster som är det primära behovet.

Effekter av studien

Kartläggning är gjord under första kvartalet 2017 och är finansierad av Tillväxtverket genom regeringens program Smart industri.

Rapporten har haft stor betydelse genom att den utgjort underlag för utformning av projekt som STIVI (innovation i SMF), INDIGO (digitalisering i SMF) och Smart industri i Norra Mellansverige (digitalisering genom matchning av IT-företag med industriföretag, processmognad i SMF samt utvecklingsplattform för nyindustriatlisering).

Rapporten har t ex även en roll att fylla för Industriråd Värmland som är under bildande och som ett av underlagen i en dialog pågår med den nationella myndigheten ESF-rådet om hur de ska kunna bidra till smart specialisering genom kompetensförsörjning.

Tio nya professurer inom tre år

Region Värmland och Karlstads universitet har gjort en gemensam avsiktsförklaring om forskningssamarbete för åren 2010 – 2014.

Genomförs de intentioner som ligger bakom avsiktsförklaringen kommer det inom tre år att finnas ca tio nya professorer på universitetet – en ökning med över  femton procent av antalet professorer idag på Kau. Den förbättrade matchning med näringslivet och regionen och resursförstärkningen förväntas leda till väsentligt ökad regional nytta av forskningen.

För att få full effekt krävs ett långsiktigt engagemang från näringslivet och regionen när det handlar om att utveckla forskningsområden, hitta gemensamma problem att beforska, rekrytera kompetenta människor, bygga internationella allianser, utveckla gemensamma strategier, hitta forskningsfinansiering och få investeringar till regionen.

Innehållet inom fyra forskningsområden har utarbetats i en gemensam process där framförallt fakulteterna, rektorsgruppen, Region Värmland och klusterorganisationerna varit delaktiga.

Läs mer om bakgrund, tankar och innehåll i forskningssamarbetet mellan Region Värmland och Karlstads universitet i PM avsiktsförklaring 2010-2014.