Sex år med smart specialisering i Värmland 2015-2020

Så här i brytpunkten mellan arbete och semester för oss flesta dristar jag mig att lägga ut rapporten som äntligen är klar – Sex år med smart specialisering i Värmland 2015 – 2020. Vi som har arbetat med underlaget har alla slagits av omfattningen av de insatser som gjorts och inte minst av alla värdefulla resultat som åstadkommits inom smart specialisering i Värmland.

Min förhoppning är att rapporten kan bli till stimulerande läsning i sommar eller något att inspireras av när ni är tillbaka till jobbet.

Ett stort tack till alla som bidragit med innehållet i rapporten och en ännu större tack till alla som arbetat dagligen för att förverkliga intentionerna i strategin. Det finns ett enormt engagemang hos er alla som vi hoppas lyser igenom i – Sex år med smart specialisering i Värmland 2015 – 2020.

Ha en skön semester och väl mött till en spännande höst hälsar

Anders

P.S. Jag funderade ett tag på att ge rapporten undertiteln ”Vad som händer under skräpytan” för att göra en referens till Kjell A Nordströms uttalande 2017. Men jag avstod. Min tanke med undertiteln var att berätta att det händer väldigt mycket positivt som de flesta värmlänningar inte har någon aning om – under ytan. Att kalla det sommarvackra Värmland skräpyta skulle förstås var en ironisk vink till Kjell A.

Six years with Smart Specialisation in Värmland 2015-2020

At the turning point between work and vacation for most of us (in Sweden any way), I dare to publish the report that is finally ready – Six years of smart specialisation in Värmland 2015 – 2020. We who have worked with the report have all been struck by the scope of the efforts made and not least of all the valuable results achieved in smart specialisation in Värmland.

On page 9 – 10 you will find a summary in english.

My hope is that the report can be a stimulating read this summer or something to be inspired by when you return to work.

Thank you so much everyone who contributed to the content of the report and an even bigger thank you to everyone who worked daily to realize the intentions of the strategy. There is a huge commitment from all of you that we hope shines through in – Six years of smart specialization in Värmland 2015 – 2020.

Best regards

Anders

Satsa på innovation av produkter, tjänster, erbjudanden och affärsmodeller!

IUC Stål & Verkstad har genomfört en studie på Region Värmlands uppdrag. Arbetet har skett inom ramen för regeringens satsning – Smart industri och med ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.

Min främsta slutsats när jag läser rapporten är att Värmlands forsknings och innovationsstrategi för smart specialisering ligger helt rätt. Ett exempel på det är att vi behöver se till att satsningarna inom specialiseringen Värdeskapande tjänster skalas upp så att kunskaper om tjänsteinnovation når ut till ett stort antal tillverkande företag i Värmland.

 

Fyra delar i regeringens program Smart industri.

 

Fem kritiska framgångsfaktorer enligt rapporten för värmländska industri-SMF:

  1. Utveckling av innovationsförmåga (– att återuppfinna sig själva) och affärsplaner
  2. Effektiv marknadsföring och försäljning
  3. Kompetensökning för att kunna utnyttja de digitala verktyg som finns inom företagen idag
  4. Fortsatt effektivisering och automation i produktionen
  5. Tillgång till och förmåga att attrahera kompetent personal

 

Resultat

Av 49 kartlagda värmländska företag har 63 % egna produkter, 67 % är regionexporterande.

Omsättningen per företag är i genomsnitt (de tre största borträknade) 40 mkr/år och antal anställda är 23 personer. Behovet att rekrytera bland de företag som deltog i studien är ca 100 personer under 3 år.

Störst behov, identifierat av företagen är utveckling inom marknad och försäljning avseende utbildning, rekrytering och digitalisering. Produktionen och monteringen anses dock ha ganska liten potential för effektivisering genom digitalisering (här har jag dock noterat att åsikterna kan gå isär jämfört med andra bedömare). Man har generellt stor kunskap om vilka automatiseringsmöjligheter som finns och företagen kan ofta redogöra i detalj för vad de vill automatisera samt varför och hur de ska genomföra detta. Däremot när man bryter isär delprocesserna inom produktion finns stora behov av effektivisering i de stödjande processerna kring produktionen som man inte riktigt vet hur man ska hantera, ett exempel är beredning.

Digitalisering

Mest digitaliserad är fakturering – men det är en isolerad process. De befintliga funktionerna i företagens IT-system: business intelligence – BI och customer relationship management – CRM används inte men där önskar man utveckla sig.

Minst digitaliserad är montering – men montering och eftermarknad ser man ofta som manuella processer och ser därför inte heller någon större potential i digitalisering av dessa.

Säljprocesserna är inte digitaliserade mer än i undantagsfall.

I övriga processer är utfallet ganska jämnt med värden kring 2,0 vilket innebär att processerna har stöd av digitala underlag, men att man inte har digital överföring mellan processerna i någon större utsträckning.

Kompetensförsörjning

Marknadsföring och försäljning är även fortsatt de områden som sticker ut med stora behov, tillsammans med beredning. Osäkert dock om det gäller rekrytering eller fortbildning.

De 49 företag som ingår i studien anger ett rekryteringsbehov i nuläget är på ca 72 personer, snittet blir nästan 1,5 personer per företag. Översatt till det totala antalet industri- och industrinära tjänsteföretag i Värmland, ca 350 st, så skulle det motsvarar ett totalt rekryteringsbehov på 525 personer. Detta behov ska ställas i relation till antalet elever som kommer att examineras från de industritekniska utbildningarna i Värmlands gymnasieskolor 2017, vilket är 50 elever. Inom de kommande åren är behovet av ersättningsrekryteringar ytterligare 67 personer, vilket skulle översättas till 479 personer till.

Analys

När det kommer till området utveckling/ marknad och försäljning är företagen, enligt rapporten generellt mer vacklande, man vill utveckla sitt arbete men vet inte riktigt hur detta ska kunna genomföras. En erfarenhet från dessa och tidigare företagsbesök som IUC Stål & Verkstad gjort är att värmländska industriföretag generellt är kreativa när det gäller att hitta på nya lösningar och produkter, men att arbetet ofta är ostrukturerat och baserat på ”trial and error”. Detta gäller fysiska produkter. När det kommer till att utveckla erbjudandet och affärsmodeller (relaterar mer till tjänsteinnovation) som stödjer detta så är företagen generellt mer låsta. Från andra studier har slutsatserna dragits att grundorsaken är det ostrukturerade arbetet med innovation och den begränsade förmågan att förnya sitt erbjudande utöver den fysiska produkten som företagen ger uttryck för när man resonerar kring behov och utveckling i marknad och försäljning. Man vill fokusera på marknadsföring och försäljning utifrån sitt befintliga erbjudande och konkurrensmedel, vilket ofta är begränsat till pris.

 

Slutsatser och rekommendationer

Så som jag tolkar rapporten är ett av de viktigaste budskapen att fokus för insatser bör läggas till större delen på innovation av produkter/ tjänster / erbjudanden och affärsmodeller istället för marknadsförings- och försäljningsinsatser för att ”trycka ut” befintliga produkter utifrån befintliga erbjudanden och affärsmodeller. – Sluta konkurrera med enbart pris!

Digitaliseringen

Anpassa processer och system och skaffa kompetens för att hantera de system som redan finns på plats i företagen.

Länka samman digitaliseringen av de olika processtegen i företagen.

Kunskapen om automatisering är förhållandevis hög, vilket innebär att många av företagen är redo för att ta nästa steg vad gäller teknisk utveckling (men det finns andra som hävdar att vissa företag fortfarande har behov av stöd för digitalisering inom produktionen).

Kompetensförsörjning

Kompetensförsörjning i form av rekryteringsbehov och behov av kompetensutveckling är en avgörande faktor för företagens överlevnad. Bredda perspektiven och sök kompetens utanför den traditionella målgruppen (inrikes födda män).

Mer kompetens behövs för att kunna hantera den digitalisering som redan finns inom företagen idag.

Det är visserligen inom marknad och försäljning som företagen anser sig ha högst kompetensförsörjningsbehov, men slutsatsen från rapporten är att det är övergripande kompetenser inom innovation och skapandet av säljbara produkter och tjänster som är det primära behovet.

Effekter av studien

Kartläggning är gjord under första kvartalet 2017 och är finansierad av Tillväxtverket genom regeringens program Smart industri.

Rapporten har haft stor betydelse genom att den utgjort underlag för utformning av projekt som STIVI (innovation i SMF), INDIGO (digitalisering i SMF) och Smart industri i Norra Mellansverige (digitalisering genom matchning av IT-företag med industriföretag, processmognad i SMF samt utvecklingsplattform för nyindustriatlisering).

Rapporten har t ex även en roll att fylla för Industriråd Värmland som är under bildande och som ett av underlagen i en dialog pågår med den nationella myndigheten ESF-rådet om hur de ska kunna bidra till smart specialisering genom kompetensförsörjning.

Kluster på Själland och i Värmland likheter – skillnader?

Forskare i Danmark har fått upp ögonen för våra värmländska kluster. Tue Jagtfelt, doktorand på Roskilde universitet studerar skillnader och likheter mellan klusterarbete på Själland och i Värmland. Under några dagar i Värmland har Tue bland andra intervjuat klusterledarna och även mig.

Intryck som jag uppfattar Tue fått är att arbetet i kluster och samarbetet i ett triple helix-perspektiv (näringsliv, akademi, offentlig sektor) är mycket väl etablerat i Värmland.

I Danmark har staten tagit ett rejält grepp genom avtal med regionerna. I Sverige ges regionerna ett större spelutrymmeden i den statliga regionala tillväxtpolitiken. Det här ger olika förutsättningar att jobba med klusterutveckling. För Värmlands del ligger en styrka i att engagemanget kommer underifrån. Initiativen kommer oftast från regionen och staten är mer stödjare än beställare.

Jag återkommer till Tues forskning på Gränsgångaren längre fram.

Tio nya professurer inom tre år

Region Värmland och Karlstads universitet har gjort en gemensam avsiktsförklaring om forskningssamarbete för åren 2010 – 2014.

Genomförs de intentioner som ligger bakom avsiktsförklaringen kommer det inom tre år att finnas ca tio nya professorer på universitetet – en ökning med över  femton procent av antalet professorer idag på Kau. Den förbättrade matchning med näringslivet och regionen och resursförstärkningen förväntas leda till väsentligt ökad regional nytta av forskningen.

För att få full effekt krävs ett långsiktigt engagemang från näringslivet och regionen när det handlar om att utveckla forskningsområden, hitta gemensamma problem att beforska, rekrytera kompetenta människor, bygga internationella allianser, utveckla gemensamma strategier, hitta forskningsfinansiering och få investeringar till regionen.

Innehållet inom fyra forskningsområden har utarbetats i en gemensam process där framförallt fakulteterna, rektorsgruppen, Region Värmland och klusterorganisationerna varit delaktiga.

Läs mer om bakgrund, tankar och innehåll i forskningssamarbetet mellan Region Värmland och Karlstads universitet i PM avsiktsförklaring 2010-2014.