Vilka regelförändringar vill vi se för strukturfonderna nästa programperiod?

Arbetet pågår för fullt på näringsdepartementet för att förbereda nästa strukturfondsperiod (trots den skeptiska officiella svenska hållningen). På departementets senaste mötet med oss i regionerna var det tydligt att de flesta framför allt vill se förbättringar i hur vi använder fonderna.

Vilka regelförändringar vill vi i Värmland ha för att få bättre förutsättningar att använda strukturfonderna effektivt i kommande programperiod?

I vår region är vi i ett läge där en av våra prioriterade klustersatsningar, The Packaging Arena, har hamnat i ett osäkert läge om finansiering pga brister i förutsättningar för att jobba långsiktigt med strukturfonderna, pengarna räckte inte hela vägen. Nu får vi hoppas att det ordnar sig till slut, men osäkerheten innebär att värden av stora investeringar riskerar att snabbt försvinna.

I Sverige har vi bestämt oss för att bevilja max tre år långa projekt. Här är det är inte EU som styr oss! Bara det nationella regelverket tillät skull vi kunna kunna fatta beslut om projekt som pågår sju år. Hur skulle det vara om vi gjorde så men lade in ett par avstämningspunkter för att avgöra om det är värt att fortsätta satsningen? Alltså mer av ett långsiktigt programarbete.

Läs om vad långsiktighet har betytt i satsningen på tio nya professurer på Karlstads universitet. Helt avgörande var att förlänga tidshorisonten från tre år till fem genom en överenskommelse mellan Region Värmland och Karlstads universitet.

En reaktion till “Vilka regelförändringar vill vi se för strukturfonderna nästa programperiod?

  1. Låt INTE tillväxtverket administrera strukturfonderna. Det har bara lett till en enorm byråkrati där fokus är kontroll och regler istället för bra och effektiva projekt med klara nyttoeffekter.
    Dessutom utesluter tillväxtverket företag från att vara med. Helt idiotiskt. Låt istället pengarna administreras av företagsnära organisationer- företagarna,
    Överlåt administrationen av fonderna på företagsnära organisationer som svenskt näringsliv, företagarna, nyföretagarcentrum, IUC, och andra som kan företag. Detta skulle leda till tillväxt.
    Tillväxtverket har bevisat att de är värdelösa som tillväxtskapare men mästare på byråkrati, regler som hindrar och att anställa handläggare.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s